Protester ger resultat? – Lundby-Wedin lämnar uppdrag

Efter många om och men avgår nu Wanja Lundby Wedin från en mängd styrelseuppdrag. Det är bra, det kan öka förtroendet för fackföreningarna och för socialdemokraterna igen. En borgerlig socialdemokratisk regering är trots allt bättre än en borgerlig konservativ/liberal regering. Därför är det positivt att hon nu avgår från många uppdrag.

Varför hon avgår just nu kan man undra över, men det hela sammanfaller med den kritik som riktats från en mängd fackliga företrädare på lokal nivå i form av ett upprop. Ett upprop som visserligen inte krävt Lundby-Wedins eller någon annans avgång, men kritiserat facket i relativt starka ordalag:

Nu får det vara nog av reträtter och handlingsförlamning. Vi kan inte längre låta oss hunsas av en arrogant högerregering och giriga direktörer och kapitalister som kan gömma sig bakom en oduglig facklig och politisk opposition mot finans- och kvartalskapitalismens djupa kris. Vi vägrar acceptera en ny massarbetslöshet och att det än en gång är de arbetande och de arbetslösa, sjuka och fattiga pensionärer som ska betala för de rikas kris.

Världen står idag inför av en 1930-talsliknande kris samtidigt som växande miljö- och klimatkatastrofer ställer krav på massiva investeringar i energibesparande åtgärder och koldioxidfria energikällor. Då kan vi inte längre godta att storföretagen fortsätter att betala astronomiska löner, bonusar, pensioner och aktieutdelningar till sina direktörer och ägare eller att regeringen sänker skatterna för de rika och utan kontroll pumpar in ofattbara summor i bankkapitalens svarta hål.

Bonusskandalen i AMF Pension är bara toppen av ett isberg, där fackliga ledare alltmer anpassat sin livsstil till de direktörer och politiska karriärister som de dagligen umgås med. Att stödet för både oppositionen i riksdagen och LO-ledningen rasat är en konsekvens av deras kroniska ovilja att ta strid för arbetarintressen, alltifrån a-kassan och kollektivavtalen efter EU:s domstols beslut i Lavaldomen till kampen för jobben. I stället har IF Metall gjort omotiverade reträtter i krisavtalet om sänkta löner, medan LO- och PTK-ledningarna varit villiga att själva beskära förhandlings- och strejkrätten i ett nytt huvudavtal.

Det är därför hög tid för fackföreningsrörelsens medlemmar och de lokala facken att väcka liv i den slumrande arbetarrörelsen och visa vår kollektiva styrka i en massiv proteströrelse mot kapitalismens kris och regeringens och EU:s högerpolitik.

Jag finner det faktiskt högst sannolikt att hon avgår som ett försök att mildra den kritik som förs fram i uppropet. Ett upprop som nu cirkulerar runt bland fackföreningar och som förmodligen kommer att undertecknas av många fler fackliga företrädare på olika nivåer.

Intressant?
Bloggat: Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements