Lenins kostym är titeln på en ny bok av Internationalens Per Leander som i dagarna kommer ut på Carlsson bokförlag. I den skildrar han historien om den kommunistiska rörelsen i Sverige från tiden vid första världskrigets utbrott 1914 till andra världskrigets slut 1945.
Per Leander har studerat de första kommunisterna i Sverige och deras politiska utveckling från brytningen med socialdemokratin, deras relation till bolsjevikerna och Sovjetryssland, samt de motgångar och intriger som leder till att den kommunistiska rörelsen splittras i flera omgångar under stalinismens framväxt. Huvudpersonerna är Ture Nerman, Zeth Höglund, Fredrik Ström och Karl Kilbom, vars livsöden vävs samman till en berättelse.
Parallellt får vi följa ledande socialdemokrater som Hjalmar Branting, Rickard Sandler och Per Albin Hansson och deras vägval vid samma tid. Vi får även stifta bekantskap med bland andra Stockholms radikala borgmästare Carl Lindhagen, kvinnorättspionjären Kata Dalström, ungsocialisten Anton Nilson som blir stridspilot i Röda armén, och Nils Flyg som till sist hamnar i det nazistiska lägret.
– Boken är också en skildring av Sveriges dramatiska historia under 1900-talets första hälft utifrån den radikala vänsterns perspektiv, med fokus på kampen för demokrati och social rättvisa, samt utvecklingen internationellt med ryska revolutionen, finska inbördeskriget, den stora depressionen, nazismens seger i Tyskland, Stalinterrorn, spanska inbördeskriget och hur dessa händelser kom att påverka socialisterna i Sverige, berättar Per Leander.
Den svenska vänstern spelade en viktig roll redan från början i den internationella kommunistiska rörelsen. Zeth Höglund och Ture Nerman anslöt sig till Lenins revolutionära gren redan vid fredskongressen i Zimmerwald 1915, och efter ryska revolutionen, när Sovjetryssland till en början var isolerat och utsatt för utländska blockader, var de svenska kommunisterna i princip den enda grupp som bolsjevikerna hade kontakt med. Stockholm blev den första stad där Sovjetryssland upprättade en ambassad, och många ledande bolsjeviker som Aleksandra Kollontaj, Aleksander Sjljapnikov, Nikolaj Bucharin och Karl Radek bodde under första världskriget i Sverige och knöt starka band till de svenska socialisterna.
– Den kommunistiska rörelsen i Sverige var också unik historiskt genom att oppositionen mot Stalin var proportionellt större här än i något annat land. Vid partisprängningen 1929 gick majoriteten av medlemmarna över till det oberoende kommunistpartiet som leddes av Karl Kilbom. Det såg ut att kunna bli ett intressant och lovande alternativ till det stalinistiska Moskvatrogna partiet, men i slutändan blev det inte så och jag har velat förklara varför, säger Per Leander.
Boken är också en påminnelse om den svenska högerns mörka sidor med den fruktansvärda repression som genomfördes mot arbetarrörelsen under 1900-talets början, med godtyckliga fängelsedomar, kidnappningar och mord, polisernas sabelhugg mot fredliga demonstranter, militärernas skott i Ådalen och slutligen interneringsläger för kommunister och politiska flyktingar under andra världskriget. Men samtidigt som den kommunistiska rörelsen motarbetas från så väl statligt håll som från borgerligheten, så var det ändå hotet inifrån genom fraktionsstrider och Moskvas allt strängare centralisering som fick rörelsens på fall.
– Till sist blir i princip alla ledande svenska kommunister som var med från början uteslutna ur den egna rörelsen, eller lämnar frivilligt efter att ha blivit desillusionerade av utvecklingen i Sovjetunionen, Tyskland och Spanien. Samtidigt visar sig socialdemokratin bli framgångsrik i Sverige efter demokratins seger och kan genomföra många viktiga reformer som gör det bättre för arbetarklassen, så det blir naturligt för många av de gamla kommunisterna att söka sig tillbaka till socialdemokratin.
Vad syftar titeln Lenins kostym på?
– Titeln syftar så klart på den kostym som Lenin köpte på varuhuset PUB när han besökte Stockholm 13 april 1917 under sin resa tillbaka till det revolutionära Ryssland från exilen i Schweiz. Jag har en personlig ingång här eftersom min farmors far Thure Winberg var försäljaren som jobbade på PUB och sålde kostymen till Lenin.
Han visste inte då vem den lilla ryska gubben med det röda skägget var, men han kände igen flera av de svenska socialisterna som följde med honom och betalade för kostymen, däribland Stockholms borgmästare Carl Lindhagen. Och sen ett halvår senare fick farmors far se en bild på sin kund i tidningen igen och kunde läsa att han hade gjort revolution i Ryssland, iklädd sin kostym från PUB, säger Per Leander och fortsätter:
– I en bredare mening kan titeln också syfta på den leninistiska kostym som Lenins svenska anhängare försökte ta på sig, men som de kanske inte alltid passade så bra i.
Boken Lenins kostym – De svenska socialisterna och ryska revolutionen är populärhistoriskt skriven, men bygger på vetenskaplig forskning med ett ordentligt källmaterial. Även om många av episoderna är välkända och finns skildrade sedan tidigare i huvudsakligen akademisk litteratur, så finns det ingen annan lättillgänglig sammanställning som berättar hela historien om de första svenska kommunisterna. Det är en inbunden bok på snyggt papper och med en massa bilder, inklusive en hel del tidigare opublicerade fotografier från Arbetarrörelsens arkiv.
– Jag har jobbat med den här boken till och från i 15 år, sedan jag skrev min magisteruppsats i historia om Ture Nerman 2006, så det är kul att den äntligen blir publicerad, berättar Per Leander.
Per Leander har tidigare skrivit böckerna Solen skiner alltid på segerdagen – Reportage från dagens och gårdagens Ryssland (Röda rummet 2014), och Kampen mot Putin – Den ryska proteströrelsens uppgång och fall (Verbal förlag 2015), samt redigerat en utgåva med tal av Ture Nerman, Brandtal mot nazismen (Röda rummet 2019).
Marco Jamil Espvall
Urpsrungligen publicerat i tidningen Internationalen.
Läs mer:
- Åren då Fjärde Internationalen grundas(1933-38)
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – revolutionsåret 1917, del 1
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – revolutionsåret 1917, del 2
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – valet 1911 och borgfreden 1914
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – svartlistning och politiska flyktingar
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – storstrejken 1909
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – Sandökravallerna och Amaltheaattentatet
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – 1905
- Rösträtten i Sverige och arbetarkampen – storstrejken 1902
- Brödupproret i Göteborg 1917
- Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917
