Ny forskning från Umeå universitet visar att det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research.
Flöden och vattenstånd förändras när vattenkraftverk och dammar byggs, vilket förändrar förhållanden och förutsättningar för liv i ett reglerat vattendrag. Vattenkraftverken hindrar också fiskars vandring till och från lekplatser där de fortplantar sig. Regleringen gör att vattenflöden och vattenstånd skiftar snabbt (så kallad korttidsreglering) och orsakar stress och störningar för alla arter i och vid vattendragen.
Miljöanpassning av älvar utan påverkan på kraftproduktion
Ett forskarteam från Umeå universitet har gjort fältstudier i Umeälven och kan presentera 28 scenarier med ekologisk reglering som visar miljönyttor och påverkan på produktion av elektricitet.
– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven kan miljöanpassas med relativt små förluster av elektricitet eller till och med utan produktionspåverkan, säger huvudförfattaren Åsa Widén, som nyligen har doktorerat på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Forskningsresultaten är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag. Resultaten är relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkraftstillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas.
Beräknar nytta och kostnader av miljöåtgärder
Hon förklarar vidare det är ovanligt med resultat av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats. Som exempel skulle ett nolltappningsförbud (krav på ett minsta ständigt flöde genom kraftstationerna) kombinerat med spill på 1–12 procent av det genomsnittliga årliga flödet till torrfåror leda till en förlust på 2,1 procent av den årliga elproduktionen. Om man lägger till fiskvägar skulle förlusten öka till 3,1 procent per år. Resultaten omfattar inte påverkan på balans- och reglerkraft.
Åsa Widén har utfört studien tillsammans med Roland Jansson, Birgitta Malm-Renöfält, Erik Degerman och Dag Wisaeus.