De privatägda skolor som märkligt nog kallas friskolor eller fristående skolor gynnas av det system för ersättning som finns. De som drabbas negativt är de gemensamt ägda och drivna skolorna, de kommunala skolorna. Det har Riksrevisionsverket kommit fram till i en granskning.
Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen. Den sammanfattande bedömningen är att det medför ett antal oönskade konsekvenser och därför bör förändras.
Huvudproblemet är den så kallade lika-villkorsprincipen. Den innebär att ersättningen till privata skolor ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för sin egen skolverksamhet. Skolpengen höjs därför om kostnaderna för den kommunala verksamheten ökar. Detta oavsett om de privata skolorna har fått ökade kostnader eller ej.
Kommuners större ansvar
Kommunala och enskilda privata huvudmän har båda ett ansvar för att ge sina elever en god utbildning. Men en kommun är dessutom skyldig att erbjuda alla elever som vill gå i en kommunal skola en plats. Kommunen behöver dessutom vara redo att ta emot ytterligare elever med kort varsel. De kan därför inte heller besluta om den exakta storleken på sin skolverksamhet. De är tvungna att anpassa verksamheten utifrån det elevunderlag som finns. En privatskola kan bestämma hur många elever den maximalt vill ha och avböja elever utöver det antalet.
Kommunernas större ansvar innebär i praktiken att kommunala grundskolor ofta bedriver sin verksamhet med mindre eller större antal elever i klasserna än vad som är mest fördelaktigt ur ett ekonomiskt eller pedagogiskt perspektiv.
Svårigheter att planera
När elever lämnar en skola följer hela skolpengen med. En stor del av kostnaderna kvarstår dock. Det gör det svårt för vissa skolor, såväl kommunala som privata, att planera sin verksamhet.
– Våra intervjuer visar att skolor med ett osäkert elevunderlag blir mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar, mindre erfaren personal eller anpassa tjänsteomfattningen för viss stödpersonal. Detta riskerar att leda till sämre kontinuitet och stabilitet för elever i behov av stöd, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Regelverket medför även andra svårigheter för de fristående skolorna. I granskningen framkommer att kommunernas beslut om skolpengens storlek ibland kommer sent, ofta är otydliga och inte uppfyller skolförordningens krav.
– En statligt fastslagen schablon för skolpengen till fristående skolor skulle bidra till att effektivisera systemet och även förbättra de fristående skolornas planeringsförutsättningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Skolinspektionens dåliga arbete
Granskningen visar också att Skolinspektionen sällan bedömer att etablering av nya fristående skolor leder till påtagliga negativa följder på lång sikt. Skolinspektionen tolkar lagen snävt utifrån de två exempel som ges i bakomliggande proposition. Enligt Riksrevisionens bedömning är det ett för begränsat sätt att se på problematiken.
Förslag
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. En sådan schablon bör tillåta vissa variationer utifrån till exempel befolkningstäthet, lärarlöneläge och kostnader för lokaler.
Om regeringen väljer att inte följa rekommendationen föreslår Riksrevisionen regeringen att se till att en schablon för lokalkostnadsersättning till privata skolor införs.
Skolverket rekommenderas att ta fram en nationell mall för hur redovisningen av kommunernas bidragsbeslut till privata skolor ska se ut.
Skolinspektionen rekommenderas bland annat att säkerställa att myndigheten har tillräckligt underlag avseende påtagligt negativa följder på lång sikt för att kunna göra en helhetsbedömning.
