De snabbt stigande matpriserna ger stora negativa konsekvenser för många människors ekonomi. Har prisökningarna drabbat konsumenter i större utsträckning i Sverige än i andra EU-länder? Varför kan det uppstå skillnader i prisökningstakten mellan EU-länder trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik?
Agrifood har jämfört utvecklingen av livsmedelspriserna i Sverige med utvecklingen i EU från början av 2021 till slutet av 2022. Jämförelsen visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när de tittar på hela perioden. Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna. I slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt.
Jordbruket
Förändringar i priset för jordbruksprodukter förs i ett första steg över till förädlingsledet via avräkningspriset. Graden av känslighet för avräkningspriset varierar mellan EU-länder. Enligt uppskattningar överförs drygt 15 procent av en ökning i avräkningspriset till de svenska producentpriserna. Det betyder att en prisökning på jordbruksprodukter med 10 procent medför en ökning av producentpriset med drygt 1,5 procent.
De svenska producentpriserna är enligt uppskattningarna betydligt känsligare än de spanska och portugisiska.De är även något känsligare än de danska och franska producentpriserna. Detta tyder på att de svenska producentpriserna är relativt känsliga för prisförändringar på jordbruksprodukter.
Livsmedelsindustrin
Uppskattningarna av producentprisernas känslighet gentemot priserna för jordbruksprodukter visar att en relativt stor del av prisökningarna på jordbruksprodukter överförs till producentpriserna i Sverige. Detta medan prisökningar på jordbruksprodukter i exempelvis Portugal och Spanien i en högre utsträckning resulterar i lägre vinstmarginaler för livsmedelsindustriföretagen. Detta tyder på att konkurrensen i livsmedelsindustrin är dålig i Sverige. En orsak till det är att det för många produkter i princip råder monopol eller nästan monopol. Exempelvis för mjölk, ost och andra mejeriprodukter, ägg, spannmålsprodukter och bröd.
I nästa steg i livsmedelskedjan kan förändringar i producentpriserna överföras till konsumentpriserna. I Sverige är konsumentpriserna betydligt känsligare för prisändringar i producentpriserna än de är i det genomsnittliga landet i euroområdet. Förändringar i producentpriser överförs i högre utsträckning till konsumentpriserna i Sverige än i de andra EU15-länderna. Där resulterar de istället i minskade vinstmarginaler i detaljhandeln för livsmedel. Detta tyder på att konkurrensen i dagligvaruhandeln fungerar dåligt. I Sverige dominerar tre kedjor dagligvaruhandeln.
Dagligvaruhandeln
I relation till många andra EU-länder har Sverige en hög marknadskoncentration i dagligvaruhandeln. 2016 hade de tre största kedjorna i dagligvaruhandeln 86 procent av marknadsandelarna. ICA är den största aktören och hade 2016 nästan 51 procent av marknadsandelarna. ICA är dock inte en integrerad kedja eftersom ICA-handlarna själva äger sina butiker. Handlarna är däremot kopplade till en gemensam grossistfunktion och gör den största delen av sina inköp genom ICA. Coop är den näst största aktören och hade 19 procent av marknaden år 2016. Den tredje stora aktören är Axfood med cirka 16% av marknaden.
Konkurrensverket menar dock att konkurrensen i dagligvaruhandeln fungerar förhållandevis bra på nationell nivå. Det förefaller vara en märklig slutsats då det mesta tyder på att de tre dagligvarukedjornas dominans leder till högre matpriser och har lett till större matprishöjningar i Sverige än i andra länder:
Under det senaste året har maten blivit 22 procent dyrare, enligt SCB:s rapport. När siffrorna offentliggjordes kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till sig matjättarna med budskapet att det är “oacceptabelt” för aktörer att höja priser i onödan. För Handels chefsekonom Stefan Carlén råder det dock ingen tvekan på att någon grad av greedflation – alltså en tendens till att “passa på” att höja priserna lite extra – påverkar prissättningen.
– I partihandeln tycker jag att vi kan se det tydligt. De slog rekordhöga tal kring lönsamhetsuppfattning under de första kvartalen 2022 när priserna kraftigt höjdes. Under hösten har sedan handlarna kompenserat sig för höjda kostnader och det finns på ett sätt belägg för det. Men det finns en väldigt stark integration mellan parti- och detaljhandeln i Sverige – från vilket håll ägarnas vinster kommer ifrån spelar ju ingen roll för ägarna.
Omsättning för de stora livsmedelshandelskoncernerna 2021, miljoner SEK
- ICA Gruppen AB, 128 564
- Axfood AB, 58 677
- Kooperativa Förbundet ek.för, 46 088
- Lidl Sverige KB, 14 186
- Bergendahl & Son AB, 13 156
Läs mer:
- Matjättarna – Axfood AB
- Matjättarna – ICA-gruppen
- Stoppa de extrema prishöjningarna på mat
- Matjättarna – Coop
- Matjättarnas makt orsak till Sveriges skyhöga matpriser
- Mathandlarna – Lidl
- Mathandlarna – Bergendahls
