Den ekonomiska brottsligheten blir ett allt viktigare inslag inom den organiserade brottsligheten. Det visar den myndighetsgemensamma lägesbilden över organiserad brottslighet.
– Pengar är drivande i de våldsamma konflikterna. Därför jagar vi de kriminellas pengar och brottsvinster. Bland annat ser vi att de oseriösa valutaväxlingskontoren gör det möjligt för kriminella att omsätta sina brottsvinster, därför agerar vi kraftfullt mot dem, säger Anders Thornberg, rikspolischef, i ett pressmeddelande.
Trots att majoriteten av dagens ekonomi är elektronisk finns fortfarande en parallell marknad för kontanter i Sverige. Penningförmedlare och oseriösa växlingskontor utgör grundstenarna i den parallella ekonomin där brottsvinster blandas med legitima pengar. Detta enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden.
Myndighetsgemensamma insatser
Myndighetsgemensamma insatser mot sex växlingskontor runtom i landet som inleddes 2021 visar stora brister och indikationer på penningtvätt. Vart och ett av kontoren har haft eller har omsättningar på hundratals miljoner kronor. Hanteringen sker till stor del med kontanter. Nyligen beslutade Finansinspektionen att ett sådant kontor måste stänga på grund av omfattande och allvarliga brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Flera andra liknande tillsynsärenden pågår, liksom förundersökningar kring grova fall av näringspenningtvätt.
– Vi kan se att den organiserade brottsligheten omsätter enorma summor kontanter. Betalningsförmedlare används för att tvätta pengar och möjliggör för en stor del av brottsvinsterna att lämna Sverige. Det innebär att det blir svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att utreda brotten och att återta brottsvinsterna, säger Monica Rodrigo, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.
Regeringen har lagt fram en proposition (ett förslag i riksdagen) som bland annat innebär registreringsplikt för den som vill bedriva växlingskontor. Enligt förslaget kan en sanktionsavgift beslutas för den som gör detta utan att vara registrerad eller som inte lämnar upplysningar i samband med kontroller. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Det är ett rimligt förslag.
De myndigheter som står bakom rapporten är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
