Samtidigt som det varit färre mord med skjutvapen i år än förra året så har det varit betydligt fler sprängningar. I år har det fram till 15 oktober varit 138 sprängningar. Under hela förra året var det 90 stycken. Det ska jämföras med 314 skjutningar under samma period i år och 388 under hela året. Sprängningar är alltså inte heller lika vanliga som skjutningar. Inte på långt när.
Sprängningar medför i allmänhet heller inga dödsoffer så på ett sätt är sprängningar inte lika allvarligt som skjutningar. Antalet dödade och skadade människor är mycket färre än vad som är fallet vid skjutningar. Däremot kan sprängningar uppleva som mer problematiska då det känns som risken att drabbas är större för en oskyldigt människa utan kopplingar till gängkriminalitet.
Sprängningar riktar sig mot byggnader och delar av byggnader. Att skrämmas och hota eller i vissa fall förstöra restauranger eller andra företag tycks vara syftet. Ibland handlar det också om utpressning mot ägare av företag, väldigt ofta i restaurangbranschen men ibland också mot bilförsäljningsfirmor.
Precis som med skjutningar är sprängningar vanligast i Stockholmsområdet. Följt av polisregion Syd. Det understryker det faktum att Stockholm är den polisregion som har de största problemen med gängrelaterat våld.
Stölder av sprängmedel
Sprängningarna sker numera främst med bomber som tillverkas av så kallade bombmakare av sprängmedel som som stjäls från byggarbetsplatser. De stjäls av personer som arbetar på byggena och säljs till de kriminella. Tidigare skedde många sprängningar i kriminella miljöer med handgranater. Även bomber tillverkad med hjälp av krut från fyrverkerier är idag relativt vanligt.
Att stjäla sprängämnen är lätt och det finns ingen ordentlig kontroll. Förr hade polisen ansvaret för att kontrollera byggenas sprängämnesanvändning men 2010 överfördes kontrollen till kommunerna vilket i praktiken lett till att det inte finns nån som helst kontroll.
Beslutet att flytta ansvaret för kontrollen togs förstås av en borgerlig regering. Det är också de som främst agerat för att avreglera byggarbetsmarknaden vilket inneburit att kontrollen över vilka som arbetar på en byggarbetsplats kraftigt försvagats. Situationen är därför sådan att sprängämnen stulits i allt större utsträckning.
Under året har flera bombmakare gripits och fängslats vilket lett till fler hemmatillverkade bomber som lett till mer omfattande skador. Oerfarna tillverkar av bomber leder till för kraftig sprängladdningar. Allt mer stulet sprängmedel har också beslagtagits vilket lett till minskat antal sprängningar under hösten. Istället tycks antalet mordbränder ha ökat.
Sprängningar 2018-2023
- 2018, 90
- 2019, 133
- 2020, 107
- 2021, 79
- 2022, 90
- 2023, 138 (fram till och med 15 oktober)
Ett nationellt tillståndsregister för personer som får hantera sprängämnen är på gång. Något förslag om ett nationellt register över vapen och vapenhandeln finns dock inte.
Läs mer:
- Kraftig minskning av antalet dödsskjutningar under 2023
- Trots våldsvågen i september är det färre dödade i år
- Bekämpa gängen – hårdare reglering av byggbranschen
- Bekämpa gängen – återreglera arbetsmarknaden
- Oegentligheter på Lisebergsbygge är ett systemfel
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt vapenregister