Helautomatisk lyxkommunism – det stundande överflödet

I denna andra del av boken Fully Automated Luxury Communism beskriver Bastani det stundande överflöd vi står inför. Som både kan ligga till grund för social oro och den utopi som FALC utlovar.

Arbetskraft

Introduktionen av robotar inom industrin har under senare hälften av 1900-talet lett till en absolut minskning av arbetstillfällen, trots att ekonomin samtidigt vuxit. En kraft som motverkat denna automatisering är industrins flytt till låglöneländer. Men då löneutveckling även i dessa länder stärkts tycks åter igen automatisering mer lockande.

”And while countries lika China and South Korea benefitted from the global relocation of production after the 1970s, the same will not hold true for today’s lower GDP countries like Bangladesh and Indonesia. This time the ’fix’ is primarily technological and not spatial.”

Även inom jordbruket blir arbetstillfällen färre. Och det trots att allt fler mättas av mat producerad av den gröna industrin.

Förhoppningen om att servicesektorn skulle äta upp den av industrin friställda arbetskraften har inte heller visat sig leverera.

Den värsta avlastningen av mänsklig arbetskraft förväntas dock ske – i och med informationsteknologins utveckling – inom servicesektorn. Det är lättar att bygga mjukvara som tolkar data (pattern recognition) än en robot som diskar tallrikar, konstaterar Bastani och hänvisar till Moravec’s Paradox.

Resterande del av detta kapitel erbjuder bokens främsta cringe-moments. Storögd och utan vidare förståelse av teknologi återger Bastani exempel på cool teknik som skulle få företagens egna PR-avdelningar att rodna. Bastani vågar sig till och med på att referera till detta årtiondes allra töntigaste bok The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee.

Temat verkar till sist vara att peka på en extremt perifera marknadsföreteelse (reklamjippon eller konceptutveckling) som om de vore centrala delar av vår produktion. Och därefter dra allt för höga växlar på vad dessa saker kan leda till i framtiden. Dagens motsvarighet till Westinghouse All Electric House.

Energi

Vi står inför enorma utmaningar om vi över huvud taget skall klara klimatmålen. Men att stanna av uppvärmningen av jorden och dessutom backa tillbaka den är enligt Bastani möjligt med den teknik vi har idag.

Enligt Bastani sjunker energianvändningen i väst. Det är något jag ifrågasatt här tidigare i posten Från Mic Check till Fact Check.

Priskalkyler visar på att tillverkningskostnader för solceller och litiumbatterier sjunker (Faktum 2). Det kommer enligt Bastani att fortsätta sjunka. Här utgår Bastani endast från prismodeller på den fria marknaden och inte på hela livscykelanalyser. Vilket gör att påståendet går att ifrågasätta.

Men om priset hamnar under det för fossil energi så kommer marknaden ställa om själv, med brasklappen att fossilkapitalet kommer göra allt i sin makt för att stoppa denna omställning.

Den billiga energin tillåter också globala syd, som till stora delar saknar infrastruktur för distribuerad el, att ta ett stort kliv framåt. Till och med så pass att de står bättre rustade än nord inför framtiden. Eftersom autonom elproduktion passar dessa länder bättre.

Tillsammans med billig el, minskad elanvändning i globala nord pekar Bastani på energieffektivisering som en viktig tendens. Som ett exempel tar han upp övergången till LED, dock utan att ta Jevons paradox i beräkning. Alltså det faktum att den totala mängden energi vi använder för belysning ökat, trots nya energieffektiva lampor.

Övergången till förnyelsebar energi är bevisad, enligt Bastani. Frågan är bara i vilken form den nya infrastrukturen kommer förvaltas. Privat eller offentligt?

Resurser

Bastani konstaterar att vi står inför en stundande resursbrist på några av våra viktigaste resurser för att kunna klara energiomställningen.

Svaret på detta problem är enligt Bastani rymdkolonalisering. Resonemanget bygger på marknadsföringen från stora företag vilka söker privat finansiering (källa reklam alltså). Det bör påpekas, trots sista delen i föregående kapitel, att detta är bokens svagaste parti.

Bastanis enda problem tycks vara att rymdföretagen vill socialisera kostnader och privatisera vinsterna från den stundande kolonialismen. Trots detta hoppas Bastani att prismekanismerna kring detta stundande överflöd av billiga resurser från andra planeter och asteroider kommer leda till kapitalistiska kriser som endast kan räddas av en socialisering av hela rymdindustrin.

Detta kapitel följer samma mönster som kapitel 4. Nämligen att peka på ”extremt perifera marknadsföreteelse” (privatiserade rymdresor) som om de stod i produktionen centrum. Faktum är att stundande prisökningar på grund av brist på råmaterial och mineraler är långt mer troligt än billiga rymdresor som körs på förnyelsebar energi.

Ålder

Världen går mot en åldrande befolkning. Den arbetsföra delen av befolkningen krymper i relation till den äldre. Detta skapar problem för hur vi finansierar social välfärd.

Även om befolkningstillväxten ökat tillsammans med välståndet så tycks det finnas en avvikande trend när en viss nivå av välstånd infunnit sig. Bastani lyfter idéen om ”peak human” under detta sekel, då populationen tros stanna av i sin tillväxt.

Minskad befolkningstillväxt (färre födda barn) och längre förväntad livslängd kommer ge oss en åldrande befolkning. Detta kommer innebära att äldrevårdens kostnader kommer bli en allt större del av de offentliga finanserna. Men också ge oss en sviktande tillväxt.

Åldrandet tycks trots allt bättre sjukvård även det stanna av. Cancer tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar blir vi allt bättre på att bota men det är värre med hjärnans nedbrytning, alzheimers.

Bastani menar dock att även detta kan komma att övervinnas. Med utgångspunkt ifrån Morse lag och det faktum att även biologin styrs av informationsscheman (DNA) kommer vi inom snar framtid även kunna ”hacka” (gud så töntigt!) eller omforma våra biologiska förutsättningar.

Beviset för denna korelation mellan bioteknik och kiselresistorers utveckling är att hastigheten i kartläggningen av människans arvsmassa hjälptes till av kraftfullare datorer. Både kostnaden för och tiden det tar att kartlägga vår arvsmassa sjunker alltså exponentiellt.

Preventiv sjukvård och genetisk ingenjörskonst

Denna utveckling skulle enligt Bastani kunna nyttjas genom att vi till exempel redan från födsel kartlägger varje människas arvsmassa för att kunna se vilka medicinska förutsättningar vi står inför i våra liv. Detta skulle kunna vara startskotten för en preventiv sjukvård. Och därmed minska kostnaderna välfärden.

Nästa steg i detta menar Bastani är genetisk ingenjörskonst. Han tittar framför allt mot CRISPR.

Bastani menar också att statens ovilja att helt fritt låta företag använda CRISPR för att genetiskt omforma djur, människor och natur är ett sätt att skapa en ”artificiell brist”. Alltså en förutsättning för att marknaden skall kunna göra profit på vetenskapen. Han liknar här statens vilja att kontrollera hur genetisk modifiering används med hur film och musikbranschen försöker stoppa piratkopieringsverktyg.

Slutligen konstateras att idéen om att välfärdens kostnader för alltid kommer öka, om vi inte krymper välfärden, inte måste vara sann. Om tekniska framgångar inom hälsa- och sjukvård kommer öka exponentiellt kan kostnaderna tvärt om komma att minska eller helt försvinna.

Mat

Detta kapitel börjar Bastani med att göra sig lustig över den högljudda kritiken mot GMO. Trots att all mat vi äter idag är kultiverad och förändrad från dess ursprungliga versioner. Här verkar vi ett enkelt inte förmögna att förstå skillnaden mellan modifiering och förädling (tar mig för pannan).

Han fortsätter med problemet i att vi konsumerar över jordens resurser, även när det kommer till mat. Detta tillsammans med det faktum att konsumtionen är otroligt ojämlik globalt ställer givetvis till problem för den som bryr sig om global rättvisa och ökad levnadsstandard för globala syd.

Tilläggas bör också att jordens befolkning fortfarande växer. I en nivå som gör att vi snart måsta ha tillgång till två jordklot om vi vill stilla den hunger som finns på jorden.

Svårigheten ökar alltjämt om vi tar med globala uppvärmingen i ekvationen. Då jordbrukets resultat förväntas sjunka med stigande medeltemperatur. Och då har vi inte nämnt den rådande och växande bristen på färskvatten och fiskdöden i våra hav.

Men om vi helt skulle utesluta animaliska produkter i vår matkultur så står vi inte inför samma bistra prognoser. Tvärt om tycks en vegansk livstil minska kravet på jordens resurser, även om populationen skulle fortsätta öka.

Bastani tar också upp Malthus och Jevon i ett kort inpassus. Malthus pratar om överpopulation och Jevon om energianvändning i relation till energieffektivisering (Jevons paradox). Jag blir inte hel klar med vad de har i det övriga resonemanget att göra.

Den gröna revolutionen

Bastani fokuserar senare på den gröna revolutionen. Alltså den växtförädling och de nya jordbruksmetoder som användes för att hjälpa utvecklingsländer som Indien. En revolution som helt förintade många viktiga sädesslag och därmed är en bidragande faktor i den sjätte artutrotningen.

Lösningen på framtidens matbrist en sorts Grön revolution 2.0. Med intensivare genommodifiering (eftersom det ”bara är information” kan den bli hur bra som helst, gratis, tack vare AI och grön energi), ökad monokultur på artrikedomens bekostnad och ökad industrialisering av jordbruket.

Bastani erkänner dock vilken kostnad som den första gröna revolutionen kom tillsammans med. Ökad förbrukning av fossila bränslen, ett oförsvarbart utnyttjande av djur, minskad artrikedom etc.

Odlat kött

Produktionen av odlat kött, menar Bastani har samma tendenser att bli allt billigare och effektivare:

”Underpinned by the same technology of the third disruption, defined by declining costs of information and exponential progress in digital technology, it is no coincidence that cellular agriculture arrived att around the same time as genom sequencing, consumer AI and autonomous vehicles”

Men är verkligen ”cellular agriculture” en del av samma teknik som ”information and … digital technology”? Räcker en det med en ritning av en IKEA-hylla eller krävs det inte också spånskivor, skruvar och viss energi för att det till slut skall existera en hylla hemma?

Här fortsätter Bastani med att fokusera på några få företag och deras direktörer som nu påstår att de kan producera väldigt bra vegetariska produkter och till och med gå med vinst inom några år. Det stämmer säkert och deras produkter har antagligen mindre klimatpåverkan än animaliska. Men som empiriskt underlag för en kommunist?

Champagnesocialism kallar Aaron det faktum att tekniken att replikera animaliska produkter också kan leda till att dyra smaker blir billigare. Kopior av kaviar, hummer och dyra viner kan snart komma den mindre bemedlade delen av befolkningen till del.

Avslutar gör Bastani med en helt bisarr idé om att denna centraliserade högteknologiska bio-produktion skulle vara en del av någon Do-It-Yourself-rörelse eller en lokalproducerad småskalighet. Jag tror att Bastani inte vill förstå hur kapitalintensiv den nya foodtech-industrin faktiskt är.

httpster

Tidigare publicerat på bloggen Turist utan upphovsrättsliga restriktioner.

Boken finns också på svenska från Verbal förlag: Helautomatisk lyxkommunism

Läs mer:

• Helautomatisk lyxkommunism – kapitalism och kommunism
• Helautomatisk lyxkommunism – en möjlig politik
• Bastanis lyxkommunism glömmer bort kvinnorna
• Helautomatisk lyxkommunism – är det möjligt?
• Makten över energin i en multipolär världsordning

PS. Texten skrevs 2019 och vi kan konstatera att priserna för solpanleer och batterier har fortsatta sjunka. Fossilkapitalet kämpar visserligen emot med USA, Ryssland och deras fossilbolag i spetsen men Kina och Europa vill ha en annan utveckling. Det har skapat nya allianser och motsättningar i världen. #Anders_S