Malmer och mineraler i reformisternas landsbygdsprogram

Malmer och mineraler i reformisternas landsbygdsprogram. Reformisternas landsbygdsprogram börjar kapitlet om gruvbrytning med ett helt felaktigt påstånende om att det inte öppnats några nya gruvor i Sverige på decennier. Det är bara att kolla på Wikipedia så går det att hitta ett antal gruvor som öppnats de senaste decennierna.

Kring år 2000 öppnades Blaikengruvan som stängdes 2007 igen. 2012 öppnade Kaunisvaaragruvan (också kallad Tapuli). Sen var gruvan stängd i några år på grund av ekonomiska problem men öppnade 2018 igen. I Svartliden öppnade gruvan år 2004, i Maurliden år 2000 medan Maurliden östra öppnade år 2009 och gruvan i Fäbodtjärn öppnade i år, 2024. Detta är bara några exempel för det har funnits flera gruvor som öppnats men som också stängts. Det har i de flesta fall handlat som små guldgruvor.

Efter ett resonemang om mineralavgifter som borde höjas och att lokalsamhället måste få del av mineralavgiften så föreslår Reformisterna bara följande otillräckliga punkter:

  1. Inför en mineralhierarki som styrande ramverk för mineralpolitiken där återvinning och återanvändning premieras före att öppna nya gruvor.
  2. Öka de offentliga satsningarna på återvinning och återanvändning av kritiska mineral och metaller och uppdatera LKAB:s ägardirektiv för att vårt statligt ägda gruvbolag ska utveckla metoder för återvinning och återanvändning.
  3. Utred att kraftigt höja mineralavgiften.
  4. Skärp de ekonomiska kraven på gruvbolagens ekonomiska garantier i tillståndsprocesser.
Bra men otillräckligt

Kanske kan en inte förvänta sig mer av ett program som börjar kapitlet om gruvbrytning med ett helt felaktigt påstående. Men samtidigt kan en förvänta sig mer av ett program från en vänsterorganisation. De förslag som läggs är det dock inget att säga om mer än att förslaget om mineralvgiften inte borde vara att en höjning av mineralavgiftern borde utredas utan det borde var ett skarpt förslag om höjning av mineralavgiften.

Mineralavgiften borde inte heller enbart gå till staten utan delas mellan staten och olika intressenter i det område en gruva öppnas. De som borde kunna ha rätt till en del av mineralavgiften är exempelvis kommuner, lokala byalag, de som har jakträtten, de som har rätten till renbete samt markägare (som inte borde vara ägare utan istället vara de som har nyttjanderätten för att bruka skogen eller jorden). En högre mineralavgift innebär också att möjlighten att hantera de miljöproblem som följer av gruvbrytning blir större.

Nyttjanderätt

Rätten att bryta mineral och malmer i Sverige är några av de saker som regleras med hjälp vav nyttjanderätt. Äganderätten har ingen betydelse. Den som äger mark har inga rättigheter till malmer och mineraler. Det har sett ut på detta sätt sen urminnes tid och hade det inte varit så hade det sällan eller aldrig blivit någon gruvbrytning. Och gryvbrytning har varit nödvändig för utvecklingen av det moderna samhället.

Nyttjanderätten är ett vettigt sätt att fördela allmänna resurser och borde spridas till fler områden. Idag används det för bland annat gruvbrytning, fiske, rennäring, jakt, vindkraft, vattenkraft, kraftledningar, radio och telemaster, vatten och avloppsledningar, vattentäkter, servitut, många vägar och dessutom för arrenden inom jordbruk och skogsbruk. Men som jag ser det borde det också användas för skogsbruk och allt jordbruk istället för äganderätt.

Nu är vi i en situation där gruvbrytning återigen blivit vktigt för en utvekcling av samhället. Det behövs för omställningen från ett fossilberoende samhälle till ett fossilfritt samhälle. Det kommer inta att räcka med återvinning och återanvändning av slagghögar från gamla gruvor även om det naturligtvis ska användas i första hand. Några steg i detta är att minrelaavgiften höjs så att alla som drabbas av gruvbrytning kan få ersättning.

Läs mer:
Reformisternas landsbygdsprogram

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.