Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Antologin Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging og forskningstradisjon (red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen & Anemari Neple) utkom 2017. Det är den fjärde antologin som getts ut av ett nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskare sedan 2010. Läs mer …
I Fröken Forever skildrar Anamarija Todorov mänskliga relationer med utgångspunkt i omsorgsarbete på en förskola. Relationen mellan pedagog och barn är naturligtvis central, men även de mellan personal och föräldrar och mellan kollegor uppmärksammas. Läs mer …
Anna Williams, som är professor i litteraturvetenskap i Uppsala har – högst välförtjänt – tillägnats en festskrift med titeln Konstellationer. Två av bidragen handlar om arbetarlitteratur. Läs mer …
Vaughn Rasberrys bok Race and the Totalitarian Century: Geopolitics in the Black Literary Imagination är mycket intressant. Där visas bland annat hur afroamerikanska författare och författare från tredje världen under decennierna efter andra världskriget gick i dialog med den då dominerande geopolitiska föreställningen Läs mer …
Efter att ha läst en del forskning om finsk arbetarlitteratur beslutade jag mig för att ta mig en titt på några skönlitterära texter också. Den första jag fick tag på var Pirkko Saisios debutroman Livets gång som kom ut 1975 (och som översattes till svenska av Jens Hildén redan samma år). Läs mer …
Den kulturella blomstringen i det antika Grekland var enastående. Grekisk filosofi, skulptur, arkitektur och – inte minst – litteratur utgör utgångspunkt och ideal för stora delar av den västerländska traditionen. Läs mer …
När förlaget Verso hade rea på e-böcker köpte jag bland annat Nanni Balestrinis We Want Everything: the novel of Italy’s hot autumn – i original heter den Vogliamo tutto (1971) och på svenska har den givits ut som Revolten i Torino (1972) – som handlar om de vilda och våldsamma strejkerna i den italienska industrin 1969, samt deras ekonomiska och politiska förutsättningar. Läs mer …
Valeria Luisellis The Story of My Teeth från 2015 (som är en version – inte någon översättning – av La historia de mis dentes, utgiven 2013) är en postmodern skröna om en man som kallas Highway, är världen bäste auktionsförrättare och har munnen full med Marilyn Monroes tänder. Läs mer …
Marxistisk litteraturvetenskap relaterar litteratur till samhällets bas. Under kapitalismen utgörs denna bas bland annat av det konfliktfyllda förhållandet mellan arbete och kapital. I allmänhet brukar de marxistiska litteraturvetarna hävda att litteraturen hör hemma i en ideologisk överbyggnad, som är betingad av förhållandena i basen och bland annat syftar till att legitimera dem. Läs mer …
Jag tycker att Susanna Alakoski är en av våra allra bästa arbetarförfattare (och då menar jag över huvud taget, inte bara i samtiden). Svinalängorna drabbade mig hårt när den kom ut för snart tio år sedan, och den har jag också sysslat väldigt mycket med i min forskning. Läs mer …
För tolv år sedan fick jag ett boktips, och nu har jag läst boken: Christa Wolfs Der geteilte Himmel (”Den delade himlen”, någon svensk översättning verkar inte finnas). Läs mer …
Det kan ibland ta ganska lång tid innan jag läser böcker som jag tipsats om. Men då och då är jag faktiskt snabb. För några dagar sedan pratade jag med en dansk vän som tyckte att jag borde läsa Hans Scherfigs Den lyckliga tiden (på danska Det forsømte forår). Och det har jag nu gjort. Läs mer …
Min läsning av Hans Scherfig har fortsatt med romanen Den försvunne ämbetsmannen [Den forsvundne fuldmæktig, 1938]. Den handlar om en tjänsteman som grips av en plötsligt frihetslängtan, iscensätter sin egen död och flyttar ut på landet under falsk identitet. Läs mer …
I Lars Berges roman Kontorsninja uttrycks ett borgerligt klassperpektiv. Detta perspektiv har (antagligen) ingenting med författarens erfarenheter och åsikter att göra (åtminstone är dessa inte betydelsefulla för min analys), utan är en produkt av de historiska erfarenheter som gjorts av olika grupper i det kapitalistiska samhället under mer än 100 år. Läs mer …
I boken No Country: Working-Class Writing in the Age of Globalization anlägger Sonali Perera ett globalt perspektiv på fenomenet arbetarlitteratur. I en tid då kapitalismen, och därmed arbetarklassen, globaliserats kan vi inte, menar hon, betrakta arbetarlitteraturen genom en nationell optik. Läs mer …
För ett tag sedan hittade jag en bok på Myrorna i Malmö som fångade mitt intresse: Jag minns min gröna dal av Richard Llewellyn. Det som först fick mig intresserad var att boken presenterades som en arbetarskildring. Läs mer …
Robert Tressells The Ragged Trousered Philanthropists (ungefär: filantroperna med trasiga byxor) är den engelska arbetarlitteraturens paradverk. Handlingen kretsar kring en grupp arbetare Läs mer …
Kristian Lundbergs En hemstad är en av de bästa böcker jag läst på länge. Tematiskt och stilistiskt ansluter den till Lundbergs tidigare prosaverk,Yarden och Och allt ska vara kärlek, och tillsammans kan de tre böckerna läsas som en trilogi om fenomenet klass. Läs mer …
Ivar Lo-Johansson sa att han skrev ”faktaboken” Statarklassen i Sverige för dem som inte trodde på skönlitteratur och därför inte tog hans statarromaner på allvar. Christer Enander och Kristian Lundberg tror i allra högsta grad på skönlitteraturen, men man kan mycket väl läsa deras brevväxling Hat & bläck som ett slags försök Läs mer …
Som litteraturvetare betraktas man ibland som aningen världsfrånvänd. Själv hävdar jag dock med en dåres envishet att litteraturen och studiet av densamma i allra högsta grad är samhälleligt relevanta. Och ibland händer det faktiskt att andra delar denna uppfattning. Läs mer …