Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Romanen vars handling är förlagd till den fiktiva industristaden Coketown och kretsar kring den utilitaristiske filosofen/politikern Gradgrid och hans familj, kapitalisten Bounderby och några karaktärer ur de bredare folklagren (främst fabriksarbetaren Blackpool och den föräldralösa cirkusartisten Sissy) – innehåller en långtgående kritik av den tidiga industrikapitalismen. Läs mer …
Den spanske författaren Isaac Rosas roman Den osynliga handen handlar om en grupp arbetare – bland annat en sömmerska, en murare, en kontorist och en väktare – som under mystiska omständigheter anställts för att arbeta inför publik. Läs mer …
I The Rise of the Novel (1957) försöker Ian Watt förklara romanen uppkomst genom att relatera genren till framväxten av ett nytt samhälle och ett nytt tänkande. Framför allt menar han att romanen är en borgerlig genre – en genre vars form (som enligt Watt är ett slags formlöshet) – uttrycker borgerliga ideal och en borgerlig syn på världen. Läs mer …
Antonio Gramsci är en av 1900-talets viktigaste marxistiska teoretiker. Kärnan i hans tänkande är att marxister i allmänhet underskattat överbyggnadens roll och att varken ideologisk dominans (hegemoni) eller klassmedvetande uppstår av sig själv, utan produceras materiellt. Läs mer …
Pierre Bourdieu är en akademisk superstjärna. Hans teorier om fält, kapital, habitus etc. har fått enormt genomslag inom olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och hör nuförtiden till ”det man bör känna till”. Läs mer …
För ett tag sedan bloggade jag om den ungerske marxistiske litteraturforskaren Georg Lukács. En av hans viktigaste efterföljare var den rumänsk-franske filosofen och litteraturteoretikern Lucien Goldmann. Läs mer …
Georg Lukács (eller, György Lukács, som han egentligen hette) liv var högintressant. Han började som nykantiansk estet och slutade som hegeliansk litteraturteoretiker. Och däremellan hann han bland annat med att vara förfäktare av den ”socialistiska realismen”. Läs mer …
Pierre Macherey var en av Althussers ”lärjungar”. 1966 publicerade han boken Pour une théorie de la production littéraire (På engelska A Theory of Literary Production) i vilken han försöker skapa en litteraturteori med utgångspunkt i Althussers läsning av Marx. Läs mer …
En av de marxistiska litteraturforskare som inspirerades av Althusser och Macherey var Terry Eagleton. I boken Criticism and Ideology från 1976 försöker han exempelvis utveckla en kritisk metodologi för studiet av litteratur som (åtminstone delvis) bygger på just Althussers och Machereys idéer. Läs mer …
Följande funderingar kring förhållandet mellan en scen i Ivar Lo-Johanssons roman Godnatt, jord (1933) och August Malmströms målning Grindslanten (1885) är ett utdrag ur den artikel om barnet i 30-talets arbetarlitteratur som jag håller på att skriva tillsammans med Sandra Mischliwietz. Läs mer …
För sin första bok, Förlossningen (2009), fick Måns Wadensjö Katapultpriset och med ABC-staden (2011) lever han i hög utsträckning upp till de förväntningar som debuten gav upphov till. Läs mer …
Den schweiziske författaren Peter Stamm, som debuterade med romanen Agnes 1998, hör till de mest hyllade samtida tyskspråkiga författarna. Och nu kan man läsa honom på svenska, tack vare förlaget Thorén & Lindskog som gett ut hans roman Sju år i översättning av Sofia Lindelöf. Läs mer …
Den litteraturvetenskapliga forskningen om klass dominerades länge (åtminstone i vissa kretsar) av den franske kommunistiske filosofen Louis Althussers teorier (ofta förmedlade via Althussers student och kollega Pierre Macherey). Så småningom begick dock många av de althusserianska litteraturforskarna fadersmord. Läs mer …
Ibland påstås det att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara unik. Detta stämmer, såtillvida att Sverige är det enda land i världen där arbetarlitteraturen erkänns som en av de centrala strömningarna i den moderna litteraturen. Men naturligtvis finns det arbetarlitteratur även i andra länder. Läs mer …
2005 publicerade The New York Times en lång serie reportage och artiklar om klass, som man numera kan läsa på tidningens hemsida. Men serien gavs också ut i en bok med titeln Class Matters. Läs mer …
”A brother and a sister are pushing and shoving each other in the living room of a modest, working-class family home”. Så inleds boken Simpsonology (2008), i vilken sociologen Tim Delaney försöker beskriva USA med utgångspunkt i den tecknade familjen Simspons öden och äventyr. Läs mer …
Jag har just läst om John Steinbecks roman Vredens druvor (1939) för tredje eller fjärde gången. Och att jag gjort detta beror inte främst på att jag tycker om boken (vilket jag i och för sig gör), utan på att jag hittat en ny utgåva Läs mer …
I det senaste numret av den litteraturvetenskapliga tidskriften Edda recenserar Margaretha Fahlgren antologin Arbetarlitteratur bortom kanon, som getts ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning (NordArb) och där jag fungerar både som redaktör (tillsammans med Beata Agrell och Anna Forssberg) och bidragsgivare. Läs mer …
Boken Klasse(reise) i samtidslitteraturen som utkom i början av mars handlar om klass och klassresor i skandinavisk, tysk, fransk och italiensk litteratur. Läs mer …
Danska Lucia Odooms Cosmos handlar om en afrikansk migrantarbetare i Köpenhamn med samma namn som romanen som först försörjer sig som pantletare men så småningom får jobb som diskare (och ett kortare uppdrag som fotomodell!). Läs mer …