Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Jag var mycket förtjust i Édouard Louis roman Att göra sig kvitt Eddy Bellegueule, som gavs ut på svenska i våras. Hans senaste verk, Våldets historia (Histoire de la violence), som kommit ut i utmärkt svensk översättning av Marianne Tufvesson, är minst lika bra. Läs mer…
Förhoppningsvis kommer det att leda till att folk får upp ögonen för hans roman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule (originaltitel: En finir avec Eddy Bellegueule). Det är den nämligen värd. Läs mer…
Nobelpriset i litteratur år 2022 tilldelas den franska författaren Annie Ernaux med motiveringen ”för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”. Läs mer…
Max von der Grüns roman Halt väglag heter i orignal Stellenweise Glatteis och gavs ut för första gången 1973. Den svenska översättningen publicerades 1975 av Tidens förlag och året efter gavs den även ut av En bok för alla. Läs mer…
Weyler förlag har gett ut Kjell Johanssons romantrilogi De utsatta – Huset vid Flon (1997), Sjön utan namn (2003) och Rummet under golvet (2007) – i en pocketvolym med titeln De utsatta. Läs mer…
I sin debutbok Kopparbergsvägen 20 berättar Mathias Rosenlund om ett liv i fattigdom – om hur en uppväxt i en fattig familj glider över i ett vuxenliv som också präglas av fattigdom och om skräcken att fattigdomen ska komma att dominera även de egna barnens liv. Läs mer…
Den fredlösa är en roman som rör sig bland åttiotalets kollektiv, Mc-gängen i Köpenhamn, papperslösa fruktplockare i Frankrike och med de allra rikaste på Rivieran Läs mer…
Mathias Rosenlunds självbiografiska debutroman, Kopparbergsvägen 20 (2013) är en av de bästa klasskildringar som publicerats på senare år. Uppföljaren, Svallgränden 5, går inte heller av för hackor. Läs mer…
Thomas Hardy hör till de stora namnen i den engelskspråkiga litteraturen. Dessutom hör han till den ganska lilla skara bland de kanoniserade författarna som växt upp i arbetarklassen (fadern var stenhuggare och byggnadsarbetare). Och faktum är att Hardy i sina verk ofta har en skarp blick för klass. Läs mer…
I Göra mig förtjänt skildrar Alice Dadgostar en ung kvinna, Darya, som hoppat av universitetsstudierna och nu håller sig flytande med hjälp av olika vikariat, bland annat i förskolan, medan hon försöker komma underfund med hur hon ska leva sitt liv. Läs mer…
Agnes Smedleys Daughter of Earth är en självbiografisk proletärroman från 1929. Eftersom Smedleys liv var synnerligen händelserikt är den väldigt spännande, och rent av svår att lägga ifrån sig. Läs mer…
David Ericsson varvar sitt skrivande med körningar ner genom Europa som långtradarchaufför. Han har fram till idag gett ut fem romaner och två novellsamlingar. Romanen Den fredlösa är en fristående fortsättning på Döden är inte nog (2018). Läs mer…
Andersen (diktaren H.C., alltså, inte biografen Jens) föddes i en fattig familj i Odense och blev med tiden en av 1800-talets mest uppburna författare. Och denna ”klassresa” utgör ett viktigt tema i hans konstnärskap. Läs mer…
Claes Juranders Nilsson publicerades första gången 1974 och kom i nyutgåva 2002. Nilsson – som ursprungligen hade undertiteln ”En bildroman”, men som idag nog skulle kallas serieroman eller grafisk roman Läs mer…
Hans Kirk (1898–1962) är en av mina favoritförfattare och när jag är i Köpenhamn brukar jag passa på att leta efter hans böcker på antikvariat. Mitt senaste förvärv är Daglejerne (Daglönarna) från 1936. Där skildrar Kirk industrialismens ankomst till en by på den danska landsbygden och några daglönares förvandling till industriproletärer. Läs mer…
För snart 20 år sedan wallraffade Kerstin Fredholm som svartarbetande piga i Stockholm, företrädesvis hos överklassen på Östermalm. I boken Fint hemma, som kom ut 2005, redovisar hon sina erfarenheter. Läs mer…
Nina van den Brinks Jag har torkat nog många golv: En biografi om Maja Ekelöf är en utmärkt bok. Dels ger den en fyllig bild av en spännande persons liv, dels placerar den in detta liv i relevanta politiska, sociala och litterära kontexter. Läs mer…
Lundberg vill utan tvekan vittna. Men hans vittnesmål är speciellt – det är i hög grad ett vittnesmål om vittnandet. För samtidigt som han betonar att det han skriver är sant och autentiskt så skriver han på ett utpräglat litterärt sätt, på ett sätt som riktar uppmärksamheten mot litteraturen lika mycket som mot de egna erfarenheterna. Läs mer…
För några år sedan gav jag en kurs om folkhemmet och litteraturen. Vi började med att fundera över vad det egentligen innebär att föreställa sig samhället som just ett folkhem. Bland annat läste vi Per-Albin Hanssons folkhemstal, där det goda samhället beskrivs som en familj. Läs mer…
I sin nya bok (som bygger på hennes tidigare forskning) gör litteraturprofessorn Åsa Arping en rad nedslag i samtidslitteraturen för att se vad den säger om klassamhället. Läs mer…