Ungdomskravaller på sommaren inget direkt nytt

1951 ägde de så kallade Berzeliikravallerna rum i Berzelii Park i Stockholm. Ungdomar samlades i parken efter att ha varit ute och roat sig. Kravallerna växte gradvis i styrka under ett antal kvällar efter att polisen gripit misstänkta brottslingar den 20 juli. När anhängare till dessa senare samma vecka kom till parken sände polisen en större styrka som röjde upp i området. Ytterligare ett par stökiga nätter, med gradvis fler och fler deltagare, samt en motsvarad upptrappning från polisens sida och medias uppmärksamhet. Kulmen kom den 26 augusti med polis från fem städer inkallade och dessutom militärpolis, som ställdes mot ca 3 000 civila. Då händelserna senare analyserades kom man till slutsatsen att kravallerna orsakats av flera anledningar, bl.a. en rådande polisstrejk med avsevärt minskad bemanning som följd, men också bristen på sysselsättning för sommarlediga ungdomar.

Är det nån som tror att ungdomarna inte slogs med polisen? Om det inte var så undrar jag vad alla poliser och militärer gjord där? Är det nån som tror att ungdomarna inte kastade sten och förstörde?

1965 var det dags för de så kallade Hötorgskravallerna. Dagen för kravallerna samlades flera hundra mods på Hötorget för att umgås. De flesta hade tagit tunnelbanan bort från förorten och ungdomsgården till centrum. Polisen uppfattade situationen som störande av allmän ordning och konstaplar skickades ut för att upplösa folksamlingen. Modsen vägrade flytta på sig och omfattande kravaller utbröt. Flera skyltfönster krossades och bränder anlades på gatan. De flesta släpptes från polisstationerna efter att man antecknat deras namn. En del, som betecknades som särskilt graverande fall, fälldes senare i rättegångar. En 18-årig finländare dömdes till 1 månads fängelsestraff för stenkastning mot polisen. I boken Mods kan man läsa om händelsen:” I morse såg city ut som ett slagfält. Sönderslagna fönsterrutor, omkringslängda stolar och bord, omkullvräkta och förstörda kiosker, nedtrampade planteringar, rester efter anlagd eld, omkringslängda gatstenar och flaskor och sönderslagna bilar.”.

I detta fall finns till och med ungdomar som dömdes för stenkastning mot polisen. Är det nån som tror att ungdomarna inte angrep polisen och ägnade sig åt skadegörelse och stenkastning?

Samma år var det också kravaller på Götaplatsen i Göteborg med ungefär samma förlopp som Hötorgskravallerna.

På 1970-talet var det flesta kravaller och oroligheter mer politiska. Det var förstås ungdomar inblandade då också. Själv var jag med vid spanska konsultatet på Olof Wijksgatan bakom Götaplatsen i Göteborg år 1975 och senare samma dag utanför fascistiska spanska klubben i Majorna. Och ja vi angrep polisen även den gången.

Under 1980-talet var det en rad politiska kravaller i Sverige. I Göteborg var jag med i Brunnsparken 1983, 1985 och vid Folkets Hus när vi stoppade nazister från att ha möte där. Polisen angreps den gången också. Vi har också Kungsankravallerna i Stockholm sensommaren 1987. De senare är ju typiska kravaller av exakt samma slag som de som nu inträffat i Rinkeby och Tynnered.

På 1990-talet har vi alla kravaller kring den 30 november. I Lund såväl som på andra håll.  Det är också förortskravaller i bland annat Hammarkullen i Göteborg, 1994 och 1998 om jag inte minns fel. Den andra gången av exakt samma karaktär som förortsupploppen nu. Sen dess har ungdomskravallerna ökat i antal i takt med ökande ojämlikhet i samhället. Rosengård och Tensta hösten 2008, Göteborgs förorter sommaren-hösten 2009, Tynnered och Rinkeby sommaren 2010. Också i Sveriges största kravaller i modern tid, Göteborg 2001 (också i juni), var det ett mycket stort inslag av tillresta ungdomar från förorterna som passade på att ansluta sig till striden mot polisen.

Det mesta verkar tyda på att det var färre socialt orsakade ungdomskravaller under de goda åren, de jämlika åren på 1970-talet och första halvan av 1980-talet, men att det istället förekom mer politiska kravaller under den perioden. Nu är det mer socialt orsakade kravaller och upplop vi ser. Upplopp och oroligheter som har exakt samma karaktär som kravallerna på 1950- och 1960-talen.  Kravallerna har därmed med stor sannolikhet sociala orsaker, såsom upplevd orättvisa, upplevd fattigdom, sysslolöshet, upplevt utanförskap osv. De har knappast etnisk eller kulturella orsaker, för på 1950-talet och 1960-talet fanns inte direkt några större mängder invandrare i Sverige.

Hårda tag och krav på ”lag och ordning” var inte lösningen på 1950-talet och 1960-talet. Utan det som var lösningen på lite längre sikt var då och är nu är dialog, samtal, inklusion i smahället, ökad jämlikhet, minska fattigdom och utanförskap. Det uppnår man inte genom privatiseringar, mer poliser, repression, nedskärningar i välfärdsystemen och ökade klyftor. Med den politik som först i Sverige sen 1990-talets början kommer dessa problem bara att öka. Det kan inte ens konstlade och konstiga åtgärder råda bot på. Inte heller förnumstiga råd och moralkakor lär förändra något.

Läs också: Vilka deltar i en kravall och varför.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

21 svar på “Ungdomskravaller på sommaren inget direkt nytt”

  1. Jadu, vi som var med vid Stureplans reclaim the streets och inte bara i efterhand skränade om vänsterns våld, vi vet att det var mycket icke-politiska ungdomsgäng på plats. Vi som såg det första skyltfönstret krossats och av vilka, vi vet att det inte var politiskt motiverade kravaller. Det var uttråkade ungdomar från förorterna.

  2. Lösningen på Kungsankravallerna var fryshuset och de olika arrangemang som man skapade i samband med veckorna innan skolstart.

    Nu lägger man ned fritidsgårdar istället och minskar de möjliga aktiviteterna. Självklart ökar det risken för kravaller och skadegörelse.

  3. Vilka dumheter! Som framgår av SvD:s ledarartikel får förortsskolorna DUBBELT så stora resurser per lev som andra skolor ! Snacka om ojämlika förhållanden! Det är ju alla vi andra som borde göra uppror istället.

    1. Men förortsskolorna kanske behöver tio gånger så mycket pengar, larsa. Dessutom vet jag inte om jag kan lita på dina uppgifter. Du har inte hänviat till nån egentlig källa. Utan bara rent allmänt till SVD.

      Dessutom vet vi att forskningen visar att ökad ojämlikhet innebär ökat våld (Källa: Jämlikhetsanden).

  4. En bättre ”lösning” är förstås ökad politisering bland den missnöjda ungdomen. Själv känner jag inte tillräckligt många 20-åringar för att bedöma utsikterna till detta. Och för att göra det ännu jävligare bor jag i det supersegregerade Stockholm där det inte finns några politiska sammanhang alls… Men sådär ungefär, vad skulle krävas från en förorts-20-åring idag för att en allmän önskan att ge ”dom” på käften förvandlas till en vilja att bekämpa klassamhället?

    1. Inte vet jag. Men jag bor ju i en stad där ungdomars kamp i en del förorter (läs Hammarkullen) har kanaliserats i politiska banor. Oroligheterna hanteras också annorlunda i Göteborg. Här är ropen på ”håradre tag” och ”stränga straff” inte så många och inte så tydliga. Istället hanteras det mesta genom dialog och samtal som nu i Tynnered. Social kontroll, men de som kan bevisas vara skyldiga till brott klarar sig dock inte.

      1. En del människor har undrat varför sånt hör inte sker på mindre orter. Men har gjort det i ett sammanhang, en kontext, som inneburit att deras kommentarer inte kunnat publiceras.

        Men orsaken är enkel och antagandet fel. Det har hänt, i Stenungsund har jag varit med om det (fast bristen på polis gjorde ju att just det monentet inte infann sig) och på och kring olika folkparker hände det åtskilliga gånger under 1950, 1960 och 1970-talen. Själv var jag med om omfattande oroligheter vid Fagerfjäll på Tjörn nån gång på 1970-talet. Så våldsamma och otrevliga att konsekvensen blev att parken stängdes för gott (den öppnade för en kort period långt mycket senare). Vi var säkert nåt hundratal ungdomar inblandade som slogs mot varandra, mot vakter och poliser. En annan gång vet jag om att kompisar till mig angrep brandkåren efter att någon satt eld på nåt. Det var i Kungshamn, antingen på midsommar eller i samband med Räkans Dag i Smögen. Ett femtital ungdomar var väl inblandade den gången.

        Men sådant var ju inget som media normalt uppmärksammade och alltså har folk i stort glömt bort det. Men vi som varit med om det vet. Annars så är ju den sociala kontrollen bättre på landet genom att det är färre människor att hålla reda på. Sånt gör det lugnare. Så det normala är väl att det händer oftare i storstäder genom den större anonymiteten.

        Att man inte brände bilar kan ju bero på att bilar inte var så vanliga förr. Men jag har varit med dom det, i 13-årsåldern i Stenungsund (kring 1970) och på 1980-talet i Göteborg vid en politisk kravall. Att bilar slagits sönder och att man försökt tända eld på dem.

  5. Jag tror att man måste bemöta våld med våld. Polisen måste ha rätt att skjuta skarpt mot stenkastare och allmänheten måste ha rätt att bära vapen så att vanliga människor kan försvara sig mot alla kriminella när polisen inte klarar uppgiften. Sedan är det viktigt att folket har vapen och kan sätta hårt mot hårt i fall kommunisterna tar över, amerikanska grundlagen har en viktig poäng där.

    1. Johnny: Jag antar att du är ironisk. För ditt förslag skulle sannerligen inte lösa några problem utan skapa fler. USA har ju en brottslighet som ligger skyhögt över Sveriges.

  6. Vad har du fått uppfattningen om att USA har en brottslighet skyhögt över Sveriges ifrån? New York har lägre brottslighet än en Svensk landsortskommun.

    1. Emil: Du har fel. Det finns bara ett enda brott som kan jämföras mellan olika länder och det är mord, eller rättare sagt våldsam död (det är enda brottet utan mörkertal och med en gemensam definition över hela världen. Mordfrekvensen (döda genom våld per 100 000 inv) i Sverige är 1 och i USA är den över 6. I staten New York är den ungefär 5 och den är högre än så i staden New York (källor: USA:s officiella statistik, FN, Jämlikhetsanden, Forskning & Framsteg, BRÅ). Mordfrekvensen speglar väl graden av våld i ett samhälle. Våldsnivån och brottsnivån i USA är alltså mycket högre än i Sverige. Mångdubbelt högre. Du vet helt enkelt inte vad du pratar om. Det vet jag.

      Men denna diskussion är off topic här. Det finns andra inlägg jag skrivit om brottsligheten i USA. Diskutera gärna i samband med dem.

  7. Självklart ska inte polisen skjuta skarpt mot stenkastare men det borde gå att hitta en lösning med såna här käcka pilar man söver tigrar med och ett gevär med bra sikte. På det sättet kan man snabbt slå ut uppviglarna och när resten skingras kan de gripas och låsas in och förvaras utan möjlighet att begå nya brott några år tills de blir för gamla för att ungdomskravalla.

  8. Johnny: Ja att skjuta ungdomar har ju verkligen hjälpt i andra länder! Paris och Athen funkade det ju skitbra! Efter dessa mord från polisen rasade kravaller i veckor och snuten hade inte en chans.

  9. Man borde kanske tillåta elpistoler som de har i staterna. Då kan polisen oskadliggöra folk på 5 meters avstånd. Finns kanske ett klipp på nätet när Aschberg provar pistolen.

    Ett annat alternativ vore blypåsar. De skjuts iväg med hjälp av hagelbössor och det gör enormt ont att bli träffad men är ofarliga så länge de inte träffar ögat.

    1. Martin: Finns i Italien och Spanien. meningslöst. Det vet den svenska polisen som utrett detta. Svensk polise använder inte heller tårgas eller vattenkanoner. Våld är liksom ingen bra metod om man vill få stopp på kravaller och oroligheter. Det bästa är social verksamhet. Det vet alla inblandade och det är därför man knakcar dörr och partar me dföräldrar i Tynnered. Man tog inte ens dit polisförstärkningar utan klarade det hela med närpolisen. Förebyggande arbete är överlägset bäst. Dialog och samtal är bäst även när det smäller.

Kommentarer är stängda.