Förslaget till ny Hisingsbro är miljöfientligt

Det förslag till ny Hisingsbro som tagits fram är sannolikt miljöfientligt. Därför att det kommer att skada den miljövänliga vänersjöfarten. Att ha en låg bro med som öppnas är inte ett problem i sig. Problemet är en låg bro med kollektivtrafik på. Då hamnar sjöfarten och kollektivtrafiken i konflikt:

Ahlmarks och Thunbolagen har anpassat sina fartyg efter förutsättningarna. De går alltså under dagens Göta älvbro.

Men varken Ahlmarks eller Thunbolagen kan bygga om sina fartyg så att de går under en blott 12 meter hög bro.

– Våra fartyg måste vara oceangående, det kräver lastägarna. Då är 12 meters frihöjd uteslutet, säger Henrik Källsson.

– Men höjden är inga problem, bara bron är öppen när vi kommer, säger Hosmann.

Det tror han inte att bron kommer att vara. För då får kollektivtrafiken bekymmer.

Hiningsbron

Såväl regionen som Trafikverket räknar med en ökning av sjöfarten på älven och till Vänern och en utbyggnad av slussarna i Trollhättan är aktuell i framtiden. Den bor som nu föreslagits är därför ett problem. Det är inte bara ett särintresse från sjöfarten som Björn Siesjö hävdar. Det har med hur vi vill att transportsystemet ska se ut. Miljövänligt med fartyg och järnväg eller miljövänligt med järnväg och lastbilar. Det nya broförslaget bidrar till det senare. Sen kanske sjöfarten också överdriver problemet en smula. Lite uppströms från den nya Hisingsbron finns ju en annan lågbro som måste öppnas för fartyg och på vilken det går kollektivtrafik. Marieholmsbron. Sveriges redareförening och flera rederier protesterar mot beslutet om bron:

Sveriges Redareförening med flera anser att det förslag som innebär att en 12 meter låg bro ska byggas över Göta älv kommer att få förödande konsekvenser för vattenvägen. Sjöfarten via Göta älv hindras därmed att fungera på bästa möjliga sätt. Dessutom kommer såväl kollektivtrafiken i staden som den sjöfartsberoende industrin utmed Göta älv och runt Vänern att drabbas.

Nuvarande bro har 19,5 meters seglingsfri höjd vilket ger merparten fartyg fri passage. Sjöfarten på älven har idag en outnyttjad kapacitet för att på ett mer miljövänligt sätt direkt kunna avlasta och komplettera övriga trafikslag med stora tillkommande volymer. Till skillnad mot väg och järnväg är vattenvägen inte beroende av stora infrastrukturinvesteringar.

Göteborgs stad hävdar i sin ansökan att sjöfarten på Göta älv skulle vara i avtagande och starkt reducerad inom några år. Staden redovisar inget underlag som styrker detta. Tvärtom kommer passagerna genom Göteborg med havsgående fartyg, dvs. fartyg som är högre än 12 meter och som kräver broöppning att kraftigt öka, speciellt taget i beaktande de nya insatser som kommer ske som följd av regeringens insatser för ett ökat utnyttjande av våra inre vattenvägar. I övriga Europa utvecklas sjöfarten i syfte att avlasta väg- järnvägsnätet för att erbjuda såväl säkra som miljövänliga transportlösningar. Den utvecklingen kommer att gälla för Sverige också.

Antalet passager och godsvolymer har under senare år varit omfattande och stabila.

Till och från Vänern fraktades 2,6 millioner ton 2002 och 2,6 millioner ton 2007. I och med lågkonjunkturen, dvs. efter 2008, har volymerna, i likhet med vad som hänt i andra hamnar, minskat och ligger på 1,8 till 1,9 millioner ton 2009-2011 (källa: Trafikverkets stråkutredning). Enligt uppgift från Vänerhamn är volymerna stabila på denna nivå även 2012 och 2013. På Göta älv transporteras idag lika mycket gods som på den s.k. Hamnbanan vilket motsvarar 150 000- 200 000 lastbilar per år.

Det rimliga och vettiga förslaget är istället en öppningsbar lågbro som passar cyklister och gående och en tunnel för kollektivtrafiken. Kanske två tunnlar, en mellan Stigberget och Lindholmen skulle också sitta bra. Bättre än det förslag som ligger nu oavsett om sjöfarten överdriver eller inte när det gäller problemen.

Planen är att den nya bron ska stå klar 2020. Arkitekterna som ritat den tror på 2017. Jag är övertygad om att den varken står färdig 2017 eller 2020, utan betydligt senare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads