Den svenska rasismen – attityder bland ungdomar

Del 3 av 10 i serien Den svenska rasismen

Det säga ofta slentrianmässigt från vänsterhåll att rasismen ökar i Sverige just nu. Alla undersökningar visar dock att så inte är fallet. Naturligtvis finns rasism. Det gör det i alla samhällen. Det är knappast nåt man kan bli av med helt, men det är alltid nåt som måste bekämpas. Rasism yttrar sig på en mängd olika sätt och vi kan säkert all nån gång fälla fördomsfulla och rasistiska kommentarer. Att man gör det behöver dock inte betyda att man nödvändigtvis är rasist. Men hur ser den svenska rasismen egentligen ut, vilka är rasister och vilka är utsatta. Vi vet att det handlar om unga män som ger stöd till SD. Men utöver det? Hur ser det ut? Hur är attityderna mot invandrare och minoritetsgrupper i samhället?

För att få svaret på det måste  vi titta på de undersökningar som finns. En är den så kallade intoleransrapporten från Forum för Levande Historia. Det är en undersökning av hur ungdomar i gymnasieskolan ställer sig till invandrare, judar, muslimer, romer och homosexuella. 2003 gjordes en första undersökning och 2009 gjordes en ny. Slutsatserna är inte helt självklara. Exempelvis var invandrare betydligt mer fientliga till muslimer än förväntat. Homofobi är vanligare bland invandrarungdomar, speciellt bland muslimer, än bland svenska ungdomar även om en majoritet inte är homofoba. Antisemitism (negativ syn på judar) var mycket vanligare bland invandrare och muslimska ungdomar än bland andra:

När elevernas inställningar jämfördes med avseende på deras religionstillhörighet och deras nationella bakgrunder framkom mer komplexa mönster. Elever med utländsk bakgrund övervägde inte oväntat bland dem som hade positiva attityder till såväl invandrare som till muslimer.  Men andelen med positiva attityder var väsentligt lägre i fråga om muslimer än i fråga om invandrare. Det sammanhängde med att det bland elever med utländsk bakgrund fanns kristna,  bland vilka en stor andel hyste negativa och ambivalenta attityder till muslimer. Det var även en större andel av dessa elever som hade en negativ inställning till romer jämfört med övriga.

Elever med svensk bakgrund övervägde bland dem som hade en positiv inställning till homosexuella, medan inställningen till homosexuella bland elever med utländsk bakgrund fördelade sig jämt mellan positiva, negativa och ambivalenta.

Elever med svensk bakgrund uppvisade en hög andel ambivalenta attityder till såväl invandrare, romer som till muslimer. Ambivalent inställning till muslimer var även utmärkande för elever från olika kristna församlingar och dem som inte hade någon religionstillhörighet.

Drygt hälften av eleverna med svensk bakgrund, tillhöriga Svenska kyrkan eller utan religion uttryckte en ambivalent inställning till judar. Drygt hälften av elever med islamisk tro uttryckte en negativ inställning till judar.

De allra flesta elever har inte en negativ inställning till någon anan grupp i samhället med ett undantag. Fördomsfull inställning eller negativa ståndpunkter var speciellt vanligt för en grupp i samhället. Romer. Cirka 25% av alla ungdomar i undersökningen hade en negativ syn på romer:

De kvantitativa måtten på elevernas inställningar varierade med de fem grupper som eleverna hade att ta ställning till. Variationerna var stora mellan elever med positiva och ambivalenta inställningar. Mer än hälften av samtliga elever hade en positiv inställning till homosexuella, medan endast en fjärdedel av samtliga elever hade en positiv inställning till romer. Andelarna med positiva attityder till invandrare, muslimer respektive till judar varierade däremellan. Omkring hälften av eleverna uttryckte en ambivalent inställning till muslimer, judar respektive romer. En betydligt mindre andel av eleverna var ambivalent i sin inställning till homosexuella.

Det fanns överensstämmelse i elevernas negativa inställningar till utsatta grupper. En knapp femtedel av alla elever uttryckte en negativ inställning till såväl invandrare, muslimer, judar som till homosexuella. En större andel var negativt inställda till romer. De utgjorde en fjärdedel av samtliga elever.

Inte bara tro och etnicitet spelar roll för vilka fördomar och hur intolerant man är. Utan även klass. Barn till arbetare och fattiga är oftare intoleranta än barn högutbildade:

Jämfört med eleverna på yrkesprogrammen hade  en högre andel av eleverna på de studieförberedande gymnasieprogrammen föräldrar med hög  utbildning. Undersökningen visade tydliga samband mellan attityder till utsatta grupper, föräldrarnas utbildningsnivå och det program som  eleverna följde på gymnasieskolan. Elever med högutbildade föräldrar och elever på studieförberedande gymnasieprogram hade mer positiva attityder till var och en av de fem utsatta grupperna jämfört med elever med kortutbildade föräldrar och elever på yrkesförberedande program.

25 procent av alla elever som deltog i undersökningen ansåg att rasism är ett problem i Sverigeoch de som uppvisar negativa attityder har ofta också en negativ syn på mänskliga rättigheter:

Majoriteten av eleverna uttryckte odelat stöd för utvalda mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde. En majoritet av elever som värderade mänskliga rättigheter högt var positivt inställd till homosexuella och till invandrare. En majoritet av de som värderade mänskliga rättigheter lågt var negativt  inställda till invandrare, muslimer, romer och  homosexuella.

En fjärdedel av samtliga elever ansåg att rasism var ett problem i Sverige. En majoritet av elever som uppfattade rasism som ett problem hade en positiv inställning till homosexuella. En majoritet av dem som inte ansåg att rasism var  ett problem i Sverige var negativt inställda till invandrare och till muslimer. Sambanden var svagare för inställning till övriga grupper.

I undersökningen 2009 kunde man också notera några förändringar jämfört med 2003. Andelen som var positiva till homosexuella hade ökat kraftigt. Andelen negativa till muslimer och judar hade ökat något. Inte mycket, inte signifikant och dessutom verkar ökningen ha skett främst bland invandrare.

Pojkar var enligt undersökningen mer toleranta än flickor. Det gällde både bland de med invandrarbakgrund och de med svensk bakgrund. Intolerans och negativa attityder till minoritetsgrupper var dessutom förknippat med positiv syn patriotism, religiös tro och starkt ledarskap liksom med uppfattningar om att fysisk styrka, bra utseende och kändisskap är viktigt:

De elever med svensk bakgrund som värderade dessa egenskaper högt hade samtidigt i hög grad negativa attityder till samtliga utsatta grupper. Hos pojkar med utländsk bakgrund begränsades sambandet till inställning till homosexuella och till judar.

Det av två index rörande villkor för att kunna kalla sig svensk som visade starkast samband med inställning till utsatta grupper var det som uttryckte exkluderande och nationalistiska krav.  De elever med svensk bakgrund som hade höga värden på detta index hade samtidigt uttalat negativa attityder till var och en av de utsatta grupperna.

Rapporten visar fler fördomar mot romer än mot andra utsatta grupper medan negativa uppfattningar mot afrikaner (svarta) var färre än mot andra utsatta grupper. I motsats till vad många tror är alltså svarta inte på något sätt den mest utsatta gruppen i Sverige när det gäller rasism och intolerans. Intoleransen bland eleverna i undersökningen minskade med stigande ålder vilket man i undersökningen såg som ett gott tecken. Undervisning om förintelsen minskade antisemitismen vilket framgick tydligt i undersökningen.

Negativa attityder till minoriteter minskade om man befann sig i icke-segregerade miljöer, dvs hade vänner ur minoritetsgrupperna. Detta kan tolkas på två sätt, har man vänner ur minoritetsgrupper är man mer tolerant och har mindre fördomar. Eller, om man är mer tolerant och har färre fördomar så har man fler vänner som tillhör någon utsatt minoritet. Så ursäkten, jag är inte rasist för jag har många afrikanska, invandrade, muslimska vänner är riktigt. Har man något av det så innebär det sannolikt att man inte är rasist. Så på den punkten har de antirasister som påstår att det inte spelar nån roll helt enkelt fel.

Undersökningen visade också klart att segregerade skolor och religiösa skolor klart är av ondo. Enhetsskolor är att föredra om vi vill ha så lite rasism som möjligt.

Jag har skrivit om undersökningen tidigare och varnade då för att dra alltför långtgående slutsatser av den:

Att dra vittgående slutsatser från undersökningen om det handlar om små förändringar är inte möjligt. Vi kan möjligtvis se vilken typ av rasism och intolerans som är vanligast och vilken som är ovanlig och om det finns stora ändringar i tyckandet så kan det betyda verkliga förändringar.

Hela Rapporten: Den mångtydiga intoleransen
Sammanfattning-intoleransrapporten
Report in English: The many faces of intolerance
Summary in English: The many faces of intolerance
Tabellbilaga

Läs mer:

Rasist-Sverige
Var finns antisemitismen? Vem är rasist?
Islamofobin är det stora rasistproblemet
Hur många invandrare finns det i Sverige?
Det är hos högern rasismen finns (tyvärr finns det många länkar i denna som inte fungerar)
Svenskarna allt mer flyktingvänliga
Färre hatbrott
Flyktingvänliga Sverige och de flyktingvänliga svenskarna
Svenskarna gillar mångfald

Intressant?
Mer: Fanny, Utsikt, Dödsmaskinen, FemPers,
Borgarmedia: HD, AB, SVT, Skanskan1, 2, SVD, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Är vi alla rasister?Den svenska rasismen – hatbrott >>
Advertisements