Brå har nyligen presenterat en rapport om brottslighet och dess förhållande till socioekonomiska faktorer, dvs fattigdom och klassklyftor. Den visar att det finns ett tydligt samband mellan fattigdom och brottslighet. Moderaten Louise Meijer har uppenbart inte läst rapporten ordentligt. Alternativt har hon inte förstått vad hon läst. För hon påstår i an artikel i GP att den visar motsatsen.
Det har länge funnits en samstämmighet i forskningen om att personer från lägre socioekonomiska skikt är tydligt överrepresenterade bland personer som misstänks och lagförs för brott. Liksom bland de som döms till fängelsestraff.
Svenska studier har konsekvent funnit att andelen personer som registreras för brott är större bland de som växt upp i låginkomstfamiljer eller familjer med lågutbildade föräldrar än bland de som växt upp i mer välbärgade hem. Det gäller de som registreras för brott som ungdomar. Och de som registreras för brott som vuxna. Det gäller också såväl män som kvinnor. Större studier från andra länder gällande registrerad brottslighet visar på samma tendens.
Den samlade forskningen är att det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott för både män och kvinnor. Detta även om det varierar mellan olika typer av studier hur tydligt sambandet är.
Svagt samband
Om en jämförelse görs med flera etablerade riskfaktorer för brott visar forskningen att dessa har ett starkare samband med brottsligt beteende än socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Sådant är föräldrarnas uppfostringskompetens, förekomst av konflikter i familjen, skolproblem eller umgänge med brottsliga kamrater. Detsamma gäller för riskfaktorer kopplade till individen själv. Exempelvis brottstillåtande attityder eller impulsivitet. Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och brottslighet anses därför vara svagt, men det finns. Högst sannolikt finns det också ett samband mellan föräldrarnas uppfostringskompetens, förekomst av konflikter i familjen, skolproblem eller umgänge med brottsliga kamrater och socioekonomiska faktorer.
Rapporten missar helt att kartlägga om huruvida rika personer uppväxta under rika förhållanden och som begår brott är fattiga som vuxna. Detta skulle ju vara fallet om de på grund av personlighetsproblem, psykiska sjukdomar och olika diagnoser hamnat i brottslighet. Finns ett sådant samband skulle det stärka kopplingen mellan fattigdom och brottslighet. Dessutom skulle detta samband stärkas om det är så att brottsligheten är mycket högre bland fattiga utan olika psykiska sjukdomar och NPF-diagnoser skulle ha en högre brottslighet än motsvarande personer bland rika. Någon sådan undersökning ingår inte i Brå:s material.
Tydligt samband
Svagheten i sambandet mellan socioekonomiska bakgrundsfaktorer och brottslighet innebär att det inte går att förutsäga om en person ska begå brott utifrån kunskap om personens socioekonomiska bakgrund. Även ett svagt samband innebär dock att andelen som begår brott kan variera stort mellan fattiga och rika.
Svenska studier visar också tydligt att risken att lagföras för brott är betydligt högre bland kvinnor och män från de fattiga förhållandena jämfört med kvinnor och män från rika familjer. Dessa förhållanden avspeglar sannolikt också fördomar inom rättsväsendet. Fattiga löper större risk att gripas, dömas och fängslas än rika. Detta även om brottsligheten skulle vara lika stor.
Brås Skolundersökningar om brott (SUB) bland elever i årskurs nio visar att elever från hem med relativt svaga ekonomiska resurser oftare uppger delaktighet i brott än unga från hem med starkare resurser (63 jämfört med 50 procent gällande delaktighet i brott totalt i den senaste omgången). Detta mönster gäller för samtliga studerade brottstyper och skillnader syns även när fokus avgränsas till brottstyper som grövre stöld- och våldsbrott.
Finska självrapportstudier bland elever 14–16 år har funnit att bland annat låg utbildning och arbetslöshet hos föräldrar är förknippat med högre nivåer av delaktighet i upprepad brottslighet bland elever med sådan bakgrund, samt att andelen som återkommande begått brott ökar med antalet socioekonomiska riskfaktorer. En självrapportstudie bland elever 15–16 år i 28 länder i Europa, fann att frekvent användning av narkotika var förknippat med lägre utbildning hos föräldrarna och låg socioekonomisk status hos familjen.
Brott och klass
Den samlade forskningen visar alltså att det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott. Personer från de lägre samhällsskikten har en ökad risk för kriminalitet jämfört med personer från en mer välbärgad bakgrund. Sambandet är dock svagt men det är också tydligt. Fattigdom och brottslighet hör ihop. Klassklyftor och brottslighet har en koppling. Kriminaliteten är högre bland fattiga.
Läs mer:
- Den anmälda brottsligheten minskade under 2022
- Trygghetsundersökning visar minskad brottslighet
- Den svenska ungdomsbrottsligheten
- Invandrarområden och brottslighet
- Finns ingen koppling mellan flyktingar och brottslighet
- Orsaker till brottslighet och vad som kan göras åt saken
- Klass och kön de största riskfaktorerna för brottslighet
- Fattigdom är den stora riskfaktorn för brottslighet
