Narkostaten Turkiet och heroinet

Publicerad denFörfattareAnders_S

Från slutet av andra världskriget fram till mitten av 1970-talet var Turkiet ett av de land som stod för en stor del av världens opiumodling tillsammans med delar av Syrien och Libanon. Andra länder där det odlades mycket opiumvallmo var Afghanistan, Laos, Thailand och Myanmar (Burma). De tre sista länderna kom att ersätta Turkiet som det viktigaste odlingsområdet under 1970-talet. Turkiet kan utan tvekan klassas som en narkostat från andra världskriget fram till mitten av 1970-talet.

Odlingen av opiumvallmo och produktionen av opium i Turkiet användes för att producera morfinbas i Libanon och Syrien. Genom gamla kontakter och det gemensamma språket franska hade producenterna av morfinbas i Syrien och Libanon goda kontakter med den korsikanska maffian i Marseille som stod för tillverkningen av heroin. Den skedde på plats i södra Frankrike. Turkiets minskade betydelse och Sydostasiens ökade betydelser förändrade smugglingsvägarna så att södra Frankrike och Marseille också förlorade en del av sin betydelser för heroinsmugglingen och herointillverkningen.

Vallmoodling i Turkiet

Innan 1933 var odling av opiumvallmo legalt och oreglerat i Turkiet. Opiumvallmo odlades i nästan hela landet. Efter 1933 odlades opium bara i en del provinser där odlingen licensierades och reglerades. De viktigaste produktionsområdena år 1941-46 var de västliga provinserna Afyon-Karahisar, Konya, Burdur, Isparta och Kütahya. Men opiumvallmo odlades också i provinserna Bilecik, Denizli, Eskisehir liksom i delar av Ankara, Aydin, Bursa, Balikesir, Manisa, Antalya, Bolu och Kayseri. Dessutom i Tokat-provinsen. Målet med odlingen i dessa områden var att tillverka opium för drogmarknaden.

Mindre mängder odlades i provinserna Amasya, Korum, Kastamonu, Yozgat och Malatya och det användes i stor utsträckning för att tillverka morfin. att tillverka opium. Den odlade ytan var totalt cirka 30 000 ha årligen och årsproduktionen av opium var i genomsnitt 243 ton.

Förbud mot vallmoodling

1971 förbjöds odling av opiumvallmo i Turkiet. Det ledde till att många bönder fick ekonomiska problem. I sin tur ledde det till en stor utvandringsvåg till Europa. Eftersom många av de som utvandrade kom från de opiumodlande distrikten  så skapade på så sätt nätverk mellan de som fortsatte odla lokal och turkar boende i Europa, exempelvis i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Sverige. Nya exportvägar via Balkan skapades och kriminella nätverk med ursprung i det forna Jugoslavien fick stor betydelse.

År 1974 infördes regler för en begränsad odling av opiumvallmo i Turkiet. Men Turkiet förlorade sin roll för opiumproduktionen ändå. Istället tog odlare i bland annat Libanon över produktionen i Mellanöstern. Detta samtidigt som Sydostasien växte till att bli det viktigaste produktionsområdet.

I många områden odlas opiumvallmo än idag men huvudsakligen för frönas skull. Odling av råvara för läkemedelsindustrin förekommer också. De provinser där detta är tillåtet idag är Afyonkarahisar, Amasya, Burdur, Çorum, Denizli, Isparta, Kütahya, Tokat och Usak. Dessutom är det tillåtet i delar av provinserna Balikesir, Eskisehir, Konya och Manisa enligt licensbeslut från 2015. Den legalt odlade produktionen används i en fabrik i Afyonkarahisar där morfin och andra opiater produceras för försäljning till läkemedelsindustrin i världen.

Det finns idag också en omfattande legal cannabisodling för tillverkning av hampa och frön som används som foder. Sådan odling är tillåten i provinserna Amasya, Antalya, Bartin, Burdur, Çorum, Izmir, Karabük, Kastamonu, Kayseri, Kütahya, Malatya, Ordu, Rize, Samsun, Sinop, Sivas, Tokat, Usak, Yozgat och Zonguldak.

Transitland – Balkanrutten

Men Turkiets roll för råvaruproduktionen av opium genom odling av vallmo försvann på 1970-talet. Istället blev landet ett del av smugglingsvägarna från Sydostasien och senare Afghanistan till Europa. Numera tillverkas heroin oftast i Afghanistan och en del av smugglingen går via Iran och Turkiet och vidare på den så kallade Balkan-rutten. Kriminella nätverk med bas i Turkiet, Albanien eller nån av staterna som skapats ur det forna Jugoslavien dominerar handeln via Balkan-rutten till marknaderna i norra och västra Europa.

Som transitland har Turkiets betydelse växt och det har till och med blivit så att en del kokain skeppas via Turkiet för att sen smugglas norrut via Balkanrutten tillsammans med bland annat cannabis, heroin och captagon. Numera har Turkiet blivit så viktigt som transitland att allt fler kriminella sökt sig dit på samma sätt som de sökt sig till Spanien. Det handlar främst om kriminella från Balkanländerna och Ryssland samt om nätverk med ursprung i Turkiet och Libanon. Väl i Turkiet köper de sig ett medborgarskap med svarta pengar vilket sen innebär att de får skydd gentemot myndigheterna i hemlandet. Turkiet tycks återigen ha blivit en narkostat.

I fler år har också antalet narkotikabrott och smugglingsärenden ökat liksom också mängden beslag. Den turkiska polisen tycker det visar hur effektiva de är men sanningen är ju att det framförallt visar på att allt mer narkotika smugglas via Turkiet.

Heroin

Turkiet är det land där det beslagtas mest heroin i världen. 2019 stod Turkiet för cirka 20% av allt beslagtaget heroin. Europa stod för 5%. Det mesta av heroinet som produceras i Afghanistan smugglas via Turkiet. 84% av världens opiumproduktion sker i Afghanistan så Turkiets betydelse som transitland är betydande. Ytterligare 13% av opiumproduktionen sker i Laos, Myanmar och Mexico men dessa länders betydelse för smugglingen till Europa är försumbar. Det förekommer också en mindre omfattande illegal odling av opium i Turkiet.

För att tillverka heroin från morfinbas behövs ättiksyraanhydrid eller acetylacetat. Det produceras i huvudsak i västeuropa och smugglas österut från Turkiet på samma vägar som heroinet smugglas till Turkiet. En omfattande produktion av ättiksyraanhydrid finns också i Indien, Kina och Pakistan.

Cannabis

Förutom den legala odlingen av cannabis förekommer också en omfattande illegal odling av cannabis i Turkiet. Den har dessutom ökat kraftigt under senare år. Beslagen har också skjutit i höjden. Huvuddelen av dem skedde i provinserna Diyrabakir och Bingöl i östra Turkiet.

Kokain

Beslagen av kokain har också ökat och det är på grund av en ökad smuggling direkt från hamnar i Sydamerika. Framförallt från containerterminalen Puerto Bolivar i Ecuador som drivs av ett turkiskt företag, Yilport. Företaget driver också flera turkiska containerterminaler i Kocaeliprovinsen. De har också flera terminaler i Portugal, ytterligare en i Ecuador och en i Guatemala.

I Europa driver också de en terminal i Taranto, Italien och en på Malta såväl som i Gävle, Stockholm och Oslo. Yilport ägs av familjen Yildirim. Den tidigare premiärministern Binali Yildirim tillhör med stor sannolikhet denna familj eller släkt. Han har länge stått Erdogan nära och sitter i ledningen för dennes parti AKP.

Bara under 2021 beslagtogs 9 ton kokain på väg till turkiska hamnar. Av detta beslagtogs 2,8 ton i Turkiet och resten i olika latinamerikanska länder ombord på fartyg på väg till Turkiet. 2020 beslagtogs 1,9 ton. Beslagen i Turkiet är dock avsevärt mycket mindre än beslagen i Belgien, Nederländerna och Spanien som är de stora kokainhubbarna.

Captagon

När det gäller Captagon som normalt innehåller fenetyllin som är en centrastimulerande drog som har liknande verkningar som amfetamin så är Turkiet både ett transitland för tabletter tillverkade i centrala Europa (Tjeckien, Slovakien, Polen) och västra Europa (Belgien och Nederländerna) och ett tilllverkningsland. Tabletterna från Europa innehåller dock i allmänhet amfetamin (kallas ibland falsk captagon). De stora producentländerna i Mellanöstern är dock Libanon och Syrien.

Turkisk maffia

Den turkisk maffian som består av oberoende familjebaserade nätverk som kan vara av syriank, kurdisk eller turkisk härkomst kontrollerade smugglingen av heroin via Balkan. Ofta använde de också albanska kriminella nätverk eller kriminella grupperingar från det forna Jugoslavien som transportörer och mellanhänder.

Flera av de ledande kriminella nätverken i Turkiet har eller har haft sin bas i nordöstra Turkiet, närmare bestämt i kuststaden Trabzon. En stad känd för sin export av hasselnötter. Dessa nätverk har ofta haft kopplingar till den fascistiska organisationen Grå vargarna och till den turkiska säkerhetspolisen MIT.

Gangsterbossar

Några sådana bossar (dock inte vara från Trabzon) på 1970-, 1980- och 1990-talet var Alaettin Çakici, Dündar Kilic (kallades för bossarnas boss), Nurullah Tevfik Agansoy, Mahmut Yildirim (Ahmet Demir) och Cengiz Telci. Kurtoglu-familjen var ett kriminellt familjebaserat nätverk på 1960-tlet.

Andra turkiska gangsterbossar på 1990-talet var Hüseyin Baybasin, Giyasettin Baybasin, Nizamettin Baybasin, Osman Ayanoglu, Seyhmus Das, Nejat Das. På 2000-talet kan Nedim Imac och Sedat Perker nämnas liksom turkcypriotiske Halil Falyali. Även Sedat Perker kan kopplas till den turkiska säkerhetstjänsten. Det är uppenbart att kriminella nätverk i Turkiet ofta har kopplingar till poliser eller politiska partier på högerkanten. Idag tycks det ofta handla om regeringspartiet AKP.

Efter att de mycket länge dominerat heroinsmugglingen till Europa fick turkiska kriminella nätverk på 1980-talet kontakter med colombianska och mexikanska karteller i Mexico såväl som galiciska kriminella nätverk. De gjorde affärer genom att byta heroin mot kokain. Det hela utvecklade till att Turkiet började fungera som en transporthubb även för kokain.

Kopplingar till regeringspartiet AKP

Binali Yildirims son Erkan Yildirim har flera gånger utpekats som en viktig spelare i Turkiets undre värld. Han ska enligt den avhoppade gangsterbossen Serkan Peker ha samarbetat med den turkcypriotiske kasinobossen Halil Falyali kring kokainaffärer med kriminella nätverk i Colombia. Halil Falyali mördades nära sin bostad när hans bil besköts av flera män med automatvapen. Även hans chaufför dödades.

Serkan Peker själv hör till de gangsterbossar som håller sig undan Dubai som han troligen också använder som centrum för sin kriminella verksamhet. Han är efterlyst av den turkiska regeringen, bland annat för att ha haft samröre med Gulen-rörelsen.

Halil Falyali är känd för att ha haft en massa samlat material om turkiska politiker och deras släktingar som han kunnat använda för utpressning. Enligt vissa uppgifter ska han använt detta för att tvinga Erkan Yildirim till samarbete kring kokainsmuggling genom bolaget Yilports operationer. En mängd kokainbelsag har också gjorts i transporter från Yilports terminal i Puerto Bolivar. Stora beslag avsedda för Turkiet har också gjorts i transporter från hamnen Buenaventura i Colombia.

Maltafilerna

Enligt Peker ska Erkan Yildirim vid flera besök i Venezuela satt upp en ny kokainrutt tillsammans med någon colombiansk kartell. Vad som är belagt är att Yildirim och hans far såväl som andra släktingar förekommer i de så kallade Maltafilerna som är en mängd dokument om omfattande ekonomisk brottslighet. De kontrollerar flera rederier genom bolag i skatteparadis och fartyg i länder med bekvämlighetsflagg. Dessutom äger de ett fastighetsimperium och ett stort rederiföretag i Nederländerna. Även Erdogan själv förekommer i Maltafilerna.

I augusti 2021 beslagtog den turkiska polisen 1,3 ton kokain i ett privat flygplan som tidigare tillhört Turkiets premiärministern. Vid beslaget tillhörde flygplanet ett bolag vars chef var en parlamentsledamot från regeringspartiet AKP.

Läs mer:

 

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!