Fiskeriföretagen i Sverige – personalägda företag

Traditionellt har ägandet inom det svenska fisket varit kollektivt i form av vadlag (bestod av delägare i en snörpvad), backelag (bestod av delägare i backor, dvs långrevar) och fiskelag (senare partrederier). Alla fiskebåtar har i allmänhet varit kollektivt ägda. Så är det i praktiken än idag. Fiskeriföretagen i Sverige kan helt enkelt ses som personalägda.

De försök till företagsägda fiskebåtar som fanns i början av 1900-talet med ångtrålsrederierna och på 1970-talet då mäklarfirmor, varvskoncerner, fiskindustrier och storrederier blev ägare i fiskebåtar misslyckade kapitalt. De kunde inte konkurrera med de kollektivt ägda fiskebåtarna och hade inte deras finansiella flexibilitet och uthållighet. Med partrederier var det också så att varje fiskebåt i princip vart ett eget företag även om det kunde vara så att två fiskebåtar kunde ha samma delägare.

I allmänhet var dock inte alla ombord på en fiskebåt delägare. Det fanns också de som arbetade ombord som bara hade lön och ingen del i båten. Men lönen har alltid också hanterats på ett speciellt sätt.

Lika lön

Alla fick också lika mycket betalt för sin insats. Det gällde oavsett om en person var delägare eller ej och oavsett vilken position personen hade ombord eller vilken utbildning den hade.

Lika lön gällde också delägare i vadlag och backelag. Dock kunde det förekomma att en del personer bara deltog med en halv lott istället för en hel lott i backelag och vadlag. En halvlott gav hälften så mycket betalt. Ofta var det yngre män som var halvlottsmän. Betalning per lott var dock lika och i allmänhet delade alla lika på vinsten från en fångstresa efter att pengar avsatts för båtens kostnader och underhåll.

Med tiden försvann vadlagen och backelagen. Redskapen blev en del av båten utrustning på samma sätt som trålar redan från början betraktade som en del av båtens utrustning. Lönesystemen förblev dock desamma.

Nutid

De senaste 20 åren har dock nästan alla partrederier omvandlats till aktiebolag. Men enstaka partrederier finns kvar. De som äger bolagen arbetar dock i företaget och de flesta företag ägs av de anställda. Ibland kan det vara alla anställda, ibland en majoritet av de anställda och ibland en minoritet. Ur den synpunkten är det likadant som på tiden med partrederier.

Alla ombord har fortfarande samma lön i de flesta eller alla företag och den utgör fortfarande en andel av vinsten efter att det som behövs för båten satts av. I vissa företag finns det dock en grundlön som sen kompletteras med en andel av vinsten. Betalningen är densamma oavsett vilken utbildning, kunskap, position eller arbete som en person utför.

De som arbetar ombord är i allmänhet också delägare. Det är på grund av detta som de svenska fiskeriföretagen kan betraktas som personalägda. Personalkooperativ. Det har inneburit flera fördelar. De arbetar för sig själva och arbetstidslagstiftningen sätts därmed ur spel.

Något som ger de svenska fiskeriföretagen konkurrensfördelar gentemot andra länders större fiskebåtar som ofta äga av storföretag med tusentals anställda eller nån ägare som inte arbetar ombord eller ens i företaget. Det gäller dock främst de större pelagiska fiskebåtarna.

Däremot gäller naturligtvis en massa andra regelverk om sömn för fartygsbefälhavare och regler om vem som har ansvarighet för säkerhet och mycket mer. Det krävs också behörighet för att vara skeppare eller ansvarig för maskin. Liksom för en del annat. Det finns också en mängd regler om fiskerikontroll, anmälningsplikt för ankomst till hamn med mera som befälhavaren har ansvar för. Men detta påverkar inte lönen.

Men i grunden är fiskeriföretagen i Sverige personalägda företag.

Läs mer:

• Demokratiskt ägda företag – personalägda företag
• Låt arbetarna ta över industrin
• Storskaligt fiske, lika lön och kollektivt ägande?
• De svenska fiskeriföretagen kan ses som personalkooperativ
• Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö
• Arbetarmakt före Statsmakt
• En socialistisk politik för ekonomisk demokrati, makt och ägande
• Pelle Dragsted – Nordisk Socialism
• Liberal socialism, frihetlig socialism, demokratisk socialism
• Tillbaka till framtiden – via sjuttiotalet
• Socialism eller liberalism? Både och!
• Pelle Dragsted: ”Vi måste konfrontera ägandet”
• Dragsteds vision är en vänster som gett upp
• Innehållslös kritik av Dragsted från Ankarloo
• Ankarloo har rätt, men vad hjälper det?
• Ska vi äga eller fördela?