Fortsatt stora narkotikabeslag

Publicerad denFörfattareAnders_S4 kommentarer

Under första halvåret i år tog Tullverket fem ton narkotika i beslag. Fortsatt stora narkotikabeslag alltså. Utöver det har närmare 4,1 miljoner narkotiska tabletter beslagtagits, nästan dubbelt så många som under hela 2023. Det visar ny statistik för årets första sex månader. Även beslagen av kokain och marijuana ökade medan beslagen av hasch minskade jämfört med första halvåret 2023.

– Det stora inflödet av narkotika och inte minst av narkotiska tabletter är oroväckande.  Narkotikan är en central inkomstkälla för gängkriminaliteten och så länge efterfrågan finns kommer smugglingen fortsätta. De som köper några gram kokain till helgen ska veta att man bidrar till de gängkonflikter och skjutningar som plågar samhället idag, säger Bodil Taylor i ett pressmeddelande. Hon är ställföreträdande generaltulldirektör.

Anledningen till det stora inflödet är att Sverige blivit ett transitland för narkotika. Detta enligt tidigare uppgifter från polisen och tullen. Det har alltså väldigt lite med gängkonflikterna mellan svenska gatugäng att göra. Taylors uttalande är därför mest luft. Nåt hon måste säga för att understryka hur viktig deras verksamhet är.

Fortsatt stora mängder

Sett i ett historiskt perspektiv fortsätter narkotikabeslagen alltså att vara mycket stora. Under det första halvåret i år beslagtog Tullverket fem ton narkotika. Det är nästan i nivå med samma period förra året då 5,3 ton beslagtogs, vilket då var beslagsmängder som vida överträffade tidigare resultat. Återigen behöver det påpekas att det handlar om transittrafik. Nedan jämförs statistiken för de mest kända preparaten för årets sex första månader med motsvarande period 2023. Statistiken för helåret 2023 anges inom parentes:

  • Marijuana, ökning från 555 kilo till 1 215 kilo (1 299 kilo).
  • Hasch, minskning från 2 547 kilo till 1 215 kilo (5 832 kilo)
  • Kokain, ökning från 887 kilo till 1 389 kilo. (1 227 kilo).
  • Amfetamin, minskning från 515 kilo till 438 kilo. (1 146 kilo)
  • Narkotiska tabletter, ökning från 1 011 000 till 4 079 000 stycken (2 126 000)
  • Heroin, minskning från 5,4 kilo till 0,1 kilo (12 kilo)

Nästan allt kokain som beslagtogs kommer från ett enda beslag. Utan det hade det varit en mycket kraftig minskning av mängden beslagtaget kokain. Heroin håller uppenbart på att försvinna från den svenska narkotikamarknaden.

Kokainbeslag i Norvik påverkar statistiken

En avgörande förklaring till den kraftiga ökningen av mängden beslagtaget kokain är det rekordstora beslag på 1 342 kilo som gjordes i Norviks hamn utanför Nynäshamn i april.

– Det är det enskilt största kokainbeslaget vi har gjort någonsin. I missbrukarled skulle kokainet ha varit värt omkring ett par miljarder kronor. Vi är glada över att ha fått bort det från samhället och att vi minskat inkomsterna för de kriminella grupperingar som livnär sig på smuggling och försäljning av narkotika, säger Bodil Taylor.

Bodil Taylor vet uppenbarligen inte riktigt vad hon pratar om. Det är inte det enskilt största kokainbeslaget någonsin. Det gjordes nämligen år 2006 i Göteborgs hamn då 1,5 ton beslagtogs.

Beslag av råvara till amfetamin har ökat

Under det första halvåret i år har också beslagen av amfetaminolja ökat kraftigt, totalt 75 liter jämfört med 0,3 liter samma period förra året. Amfetaminolja är råvara vid tillverkningen av amfetamin och en liter amfetaminolja kan ge flera kilo färdigt amfetamin.

– Att vi stoppat så mycket amfetaminolja tyder på att det finns inhemsk tillverkning av amfetamin i Sverige, säger Bodil Taylor.

Det har länge varit känt att det tillverkas amfetamin i Sverige. Både för den svenska marknaden såväl som för Finland och Norge. Häromåret avslöjades ju en stor amfetaminfabrik i Olshammar i Närke.

Flera beslag över 100 kilo

En tydlig trend de senaste åren är att Tullverket gör fler enskilt riktigt stora beslag av narkotika, oftast i den tunga godstrafiken och det första halvåret i år är inget undantag. Totalt gjordes nio narkotikabeslag på över 100 kilo, flera av dessa på över 200 kilo. Motsvarande period förra året gjordes tolv beslag i den storleken.

– Ett viktigt mål för oss är att bekämpa den storskaliga organiserade narkotikasmugglingen. Att stoppa narkotikan är en vinst för samhället men vi nöjer oss inte med det. Målet är att gripa och lagföra individer så högt upp som möjligt i de kriminella pyramiderna. Vi vill komma åt dem som organiserar och styr smugglingen. På så sätt får vårt arbete ännu större effekt, säger Bodil Taylor.

Andra beslag i statistiken

Beslagen av alkohol fortsätter att minska. En förklaring är enligt Tullverket att det inte är lika vanligt med storsmugglare som åker i skytteltrafik till Tyskland. Tendensen är att alkohol istället letar sig in i landet på annat sätt, inte minst köps alkohol på internet. Den stora anledningen torde dock vara konsumtionen av alkohol i Sverige stadigt minskar. Vilket gör att det finns allt mindre pengar att tjäna vilket gör att storsmugglarna försvinner.

Beslagen av cigaretter minskar. En delförklaring kan enligt Tullverket vara att efterfrågan minskat eftersom allt färre röker. Det är inte längre lönsamt att smuggla cigaretter och tobak. Beslagen av skarpa skjutvapen är i nivå med förra året medan beslagen av start- och tårgasvapen som kan byggas om till skarpa vapen ökade.

Samhällsnyttan ökar

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel räknas om till samhällsnytta. Det görs enligt en modell som beräknar hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället. Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser. Första halvåret i år var samhällsnyttan 5,8 miljarder. Det är mer än samma period förra året då samhällsnyttan var 5,1 miljarder.

– Beräkningen av samhällsnyttan ger oss ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad, att vi bidrar till ett säkrare och tryggare samhälle, säger Bodil Taylor.

Tullverkets beräkningar är dumheter. Detta för att stora delar av den narkotika som beslagtas i Sverige ska till andra länder. Samhällsnyttan av verksamheten är därför mycket mindre än vad Tullverket påstår. Även i övrigt är det mest gissningar och spekulationer.

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

4 svar på “Fortsatt stora narkotikabeslag”

  1. Ärligt talat förstår jag inte din logik. Om det är narkotika som transiteras vidare eller inte spelar knappast någon roll för den människa som i slutändan brukar narkotikan. Ur detta perspektiv finns ingen anledning att misskreditera tullen. Min fasta övertygelse är att varje beslag av tung narkotika är av godo, det minskar i någon mån tillgången och i något fall kan det också betyda att det finns de som inte kommer att pröva narkotika vilket de annars kanske skulle ha gjort. Nationalgrändperspektivet är mig i detta sammanhang helt betydelselöst.

    1. Det spelar väl en väsentlig roll för kostnaderna i Sverige som är det vi pratar om och som Tullverket beräknar. Om narkotikan inte ska till Sverige finns inga kostnader för narkotikabruket i Sverige.

      Finns inga som helst belägg för att beslag av narkotika faktiskt påverkar tillgången. För ovanlig narkotika så har det säkert en påverkan men för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och tramadol har det sannolikt ingen som helst betydelse. De uppgifter jag sett kring detta tyder på att det inte har någon betydelse.

  2. Min poäng är att människor ”av kött och blod” far illa oavsett om narkotikan brukas i Sverige eller i något annat land där den använda narkotikan transiterats genom Sverige. Och visst man kan ha synpunkter på ekonomistiska modeller för att beräkna ”samhällsnytta” men för mig, betraktat från ett mänskligt och humanistiskt perspektiv, är dessa modeller av underordnad betydelse. För MÄNNISKAN är det missbruket som är problemet och INTE i vilket land bruket sker.

    Min grundsyn utgår ifrån att omfattningen av bruk och missbruk av droger (alkohol, narkotika, tobak) är starkt relaterad till tillgång. Det är också min uppfattning att denna syn i huvudsak delas av forskningen. Förvisso framkommer då och då kommer forskare eller förmenat forskare med en drogliberal agenda och påstår annorlunda men jag kan inte se att detta påverkat den forskar-konsensus som är rådande.

    När det gäller tillgång har tullen otvivelaktigt en uppgift som, enligt min mening, inte skall förringas.

    För det första är jag alls inte lika säker på att beslag inte skulle betyda något för tillgången. Tag beslaget på 1389 kg kokain som exempel. En ”lina” kokain väger, som jag förstår det, storleksordningen 0.1 till 0.2 gram vilket innebär att beslaget svarar mot storleksordningen 7 till 14 miljoner ”linor”. Att detta inte på något sätt skulle påverka tillgången menar jag faller på sin egen orimlighet. Att det sedan förmodligen inte är en beständig minskning av tillgången är en annan sak men även mer kortvarig ”brist” kan i ett ytterlighetsexempel faktiskt hindra att ett antal människor inte ges tillfälle att testa.

    För det andra innebär tullens kontroller en begränsning i sig. Att smuggla narkotika i större omfattning kräver planering och tämligen avancerad logistik vilket de facto torde innebära en gräns för hur mycket som smugglas. Utan tullens kontroller skulle det vara väsentligt mycket enklare att föra in illegala droger vilket högst sannolikt skulle öka omfattningen av införseln.

    För det tredje finns det en signaleffekt som är viktig. Samhället måste signalera att narkotika är skadligt och att bruket därför måste bekämpas. För trovärdigheten måste samhället visa på att det finns ”verktyg” för detta syfte. Självfallet är inte tullen det enda ”verktyget” men då tullen verkar där narkotikan införs är den en omistlig del i ”verktygslådan”.

    1. Jag har inga större invändningar mot ditt resonemang men det har ingen koppling till det jag skrev om.

Kommentarer är stängda.