Birk Anderssons Natt
Birk Anderssons Natt har legat på mitt skrivbord en lägre tid. Jag köpte den av författaren vid en uppläsning, sen blev den liggande. Men nu har jag äntligen läst den – och imponerats. Läs mer…
Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Birk Anderssons Natt har legat på mitt skrivbord en lägre tid. Jag köpte den av författaren vid en uppläsning, sen blev den liggande. Men nu har jag äntligen läst den – och imponerats. Läs mer…
Nu har Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforsknings sjunde forskningsantologi kommit ut. Den har titeln Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv och ges ut av Malmö University press. Läs mer…
Hans Kilsveds diktsamling Lediga lördagar innehåller flera riktigt starka dikter, särskilt i de inledande avdelningarna som handlar om poetens barndom. Läs mer…
Didier Eribons bok Tillbaka till Reims – som också blivit teaterpjäs – är en klassiker i den moderna litteraturen om klass. Nu har han skrivit en uppföljare:
Vie, vieillesse et mort d’une femme du peuple [ungefär: En kvinna av folkets liv, ålderdom och död]. Det är en essäistisk bok om hans mor, med fokus på hur hennes liv (och död) formades av hennes klasstillhörighet. Läs mer…
Enligt vissa kritiker handlar Bret Easton Ellis debutroman Less Than Zero. om ”MTV-generationen”, men det stämmer inte alls. Den handlar nämligen snarare om ett ”skikt” än om en ”generation”, och till på köpet ett riktigt tunt skikt: livströtta barn till mångmiljonärer i Los Angeles. Läs mer…
Mikael Niemis roman Sten i siden handlar om en strejk i Tornedalen på 1930-talet. Berättelsen om den är dock i allra högsta grad fokuserad på vår samtid. Dels visar Niemi på hur sådant vi idag tar för givet inte alls var självklart för mindre än hundra år sedan Läs mer…
I sina deckare om Kurt Wallander formulerar Henning Mankell en kritik av det Sverige som växer fram efter Folkhemmets avveckling. Den roman där denna kritik kommer till tydligast uttryck är förmodligen Mannen som log från 1994. Läs mer…
Henrik Johanssons Av kött och blod är en kollektivroman som skildrar kampen om arbetsvillkoren i ett restaurangkök i Malmö – en kamp som kulminerar när de anställda bygger en golem av kött och låter den slå ihjäl en av cheferna. Läs mer…
Erika Runges Bottroper Protokolle är en klassiker inom den västtyska arbetarlitteraturen från efterkrigstiden. I boken redovisar Runge – som är mest känd som filmare och idag är verksam som psykoanalytiker – intervjuer som hon gjort med människor i gruvarbetarstaden Bottrop i Ruhrområdet. Läs mer…
Irrbloss och eld (som i original heter Irrlicht und Feuer) handlar om gruvarbetaren Jürgen Fohrmann. Han trivs inte med sitt jobb och när gruvan där han arbetar läggs ned bestämmer han sig för att prova på någonting nytt. Läs mer…
Max von der Grün var en av centralgestalterna i det uppsving för den tyska arbetarlitteraturen som inträffade under början av 1960-talet kring författargruppen Gruppe 61. Hans debutroman Männer in zweifacher Nacht (ungefär: ”Män i tvåfaldig natt”) från 1961 handlar om tre gruvarbetare som blir instängda i en gruva. Läs mer…
Günter Wallraffs reportagebok, Aus der schönen neuen Welt, som kom ut 2009, och som i den svenska utgåvan från 2011 heter Rapport från vår nya sköna värld, är ett slags uppföljning till hans mest kända verk, Ganz unten (på svenska Längst därnere) från 1985. Läs mer…
Jag brukar insistera på att klass är ett ekonomiskt fenomen – att det i grunden handlar om att en klass skor sig på en annan klass arbete. Men jag brukar också hävda att klass alltid är sammanflätat med kulturella och politiska processer. Läs mer…
På 80-talet beslutade Günter Wallraff sig för att ta reda på hur det är allra längst ned på botten. Därför klädde han ut sig till turken ”Ali” och tog jobb på en bemanningsfirma som försåg stora industriföretag i Ruhr-området med arbetskraft. Resultatet belv boken Ganz unten (1985). Läs mer…
Alla klassamhällen försöker dölja att de är just klassamhällen. Därför är det svårt att prata om klass. Och att skriva skönlitteratur om klass är ännu svårare. För inom litteraturen är reglerna strängare än på andra områden, och de som sätter tonen i den estetiska debatten brukar vara ganska eniga om att klassamhället inte är något särskilt lämpligt motiv för lyrik, dramatik och prosa. Läs mer…
Anthony Cartwrights roman The Afterglow från 2004 handlar om några människor i det engelska industridistriktet the black country i närheten av Birmingham på 1990-talet. Luke, som är den som är närmast att vara huvudperson, är drygt 20 och jobbar i livsmedelsindustrin. Läs mer…
För ett tag sedan var jag i Berlin. I en bokhandel gjorde man reklam för en roman från 30-talet som nu kommit ut på originalspråket för första gången: Ulrich Alexander Boschwitz Menschen neben dem Leben (Människor bredvid livet) Läs mer…
Barnaby Rudge: A Tale of the Riots of ’Eighty (1841), hör inte till Charles Dickens mest kända verk, men jag tyckte mycket om den.
De upplopp som nämns i titeln är de anti-katolska ”Gordon Riots” 1780. Läs mer…
Den som är intresserad av hur Charles Dickens (i några av sina senare romaner) skildrar klassamhället kan med fördel läsa Lisa-Marie Teublers masteruppsats Mollifying the Masses: Obscuring Class and Alleviating Inequalities in Charles Dickens’s David Copperfield, Great Expectations, and Little Dorrit. Läs mer…
Torgny Karnstedts roman Slamfarmen gavs ut 1977. Den handlar om en ung man på glid som flyttar från Västerås till Helsingborg där han får jobb på en kemisk industri. Men berättelsen om denne unge man är också en berättelse om 1970-talets svenska klassamhälle. Läs mer…