Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller

LKAB har hittat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet. Sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering har bolaget kunnat redovisa mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Läs mer…

Gamla järnmalmsgruvor blir som nya

Det finns ett stort antal planerade gruvor i Sverige. En del är helt nya gruvor som exempelvis den guldgruva i Fäbodliden för vilken Dragon Mining nyligen fick avslag. Andra gruvor är gamla gruvor som olika gruvbolag planerar öppna igen. Läs mer…

LKAB ska producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller

Biprodukter från järnmalmsbrytningen ska utvinnas genom innovativa cirkulära och fossilfria processer. LKAB kan enligt dem själva öka Europas självförsörjning av de kritiska råvarorna fosfor och sällsynta jordartsmetaller som behövs för ett hållbart jordbruk och en grön omställning. Läs mer…

Gruvor behövs – men inte gruvan i Kallak

För att klimatomställningen ska kunna genomföras och för att EU och Sverige ska kunna vara mindre beroende av Kina och Ryssland behövs brytning av malmer och mineraler i Sverige. Tillsammans med Finland är Sverige det land som har flest brytningsvärda tillgångar av olika metaller och mineraler. Läs mer…

Regeringen ger tillstånd för brytning i Kallak

Regeringen har beslutat att bevilja det svenskregistrerade bolaget Jokkmokk Iron Mines AB bearbetningskoncession för den del av Kallak-fyndigheten* som kallas Kallak K nr 1. För beslutet har regeringen ställt upp långtgående och unika villkor som bolaget ska följa för att motverka störningar på renskötseln. Läs mer…

Rekordår för svensk malmproduktion 2018

Malmproduktionen i Sverige ökade 2018 till 81 miljoner ton, den högsta årsproduktionen någonsin. Sedan nedgången 2015 har produktionen ökat med åtta procent, visar siffror från SGUs årliga publikation Bergverksstatistik. Malmproduktionen 2018 blev återigen den högsta någonsin med 81,2miljoner ton. Det Läs mer…

Sveriges största växthusgasutsläppare

Den allra största enskilda källan för växthusgasutsläpp i Sverige är industri samt el- och värmeproduktion (19,9 miljoner ton). Näst störst är vägtrafiken (15 miljoner ton). När det gäller industrin finns det enskilda industrier som är stora källor till växthusgasutsläpp. Enligt Läs mer…

Gruvboom har bytts mot gruvnedläggningar

Under flera år var det en kraftig gruvboom i Sverige. Orsaken var stigande priser på malm, mineral och metall. Främst på grund av stark efterfrågan i Kina. Förutom gruvor för brytning av guld- och kopparmalm har flera projekt med järnmalm Läs mer…

Protester mot järnmalmsbrytning i Kallak

Sen 1947 har järnmalmsfyndigheten i Kallak varit känd. 1968-70 hittade man ytterligare en fyndighet av samma typ en liten bit ifrån. Järnmalmsfyndigheten i Kallak är relativt stor och rik. Den har aldrig brutits men det är tänkt att det ska Läs mer…

Ekonomiska problem i gruvbranschen

Det är en slags Klondyke-stämning i den svenska gruvnäringen. Nya gruvor öppnar i en stadig ström och gamla gruvor öppnas igen. En stor mängd svenska och utländska prospekteringsbolag och gruvbolag deltar i jakten på brytvärda malmer och mineraler. Men flera Läs mer…

Den svenska gruvboomen – ny stor gruva öppnar idag

Det som räddat den svenska ekonomin i förhållande till andra europeiska länder är sannolikt framförallt råvaruexporten, exporten av malm och metaller, exporten av skogsprodukter. Prisläget på malm och metaller har gjort att nya svenska gruvor öppnar hela tiden.  Idag bryts Läs mer…

Gruvboom i Norrbotten

Medan det i Västerbotten och Bergslagen i stor utsträckning handlar om guld och koppar när internationella och svenska gruvprospekteringsbolag jagar åtråvärda och brytbara malmfyndigheter handlar det i Norrbotten huvudsakligen om järnmalm. Även Bergslagen berörs av de ökade priserna på järnmalm Läs mer…

Mer järnmalmsbrytning i Norrbotten

I Pajala kommun i Norrbotten ska en ny järnmalmsgruva öppnas för att bryta den stora järnmalmsfyndigheten i Kaunisvaara. Detta projekt har lett till att befolkningsminskningen i Pajala har stannat upp för första gången sen 1950-talet. Det är ett norsk-kanadensiskt gruvföretag, Läs mer…