Våldet och ojämlikheten

Under de senaste dagarna har jag skrivit ett antal artiklar om våldshändelser i Sverige, ett mord och en gänguppgörelse i Umeå, skottlossning och bomber i Malmö, handgranater på en restaurang i Göteborg och diverse hot och planer som varit falskt alarm. Det finns också tydliga tecken och statistik på att våldsbrottsligheten ökar i samhället. Däremot inte den totala brottsligheten.

En del av det som ser ut som ökad våldsbrottslighet är dock istället förändrad lagstiftning och ökad anmälningsbenägenhet (exempelvis gäller båda dessa saker för våldtäkter). Däremot så finns inget sådant vad det gäller den grövsta brottsligheten som mord, dråp och grov misshandel. Därför är det oftast denna brottslighet man använder för jämförande studier mellan länder och över tid (det finns dock flera felkällor även med detta, två mördade vid samma tillfälle är i Sverige två brott, i USA är det ett brott osv).

I boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett visar författarna på att det finns mer våld i ojämlika länder än i jämlika. Eftersom LO och Dagens Arbete att vi har en ökande ojämlikhet i Sverige kan man ju kanske anta att den ökande våldsbrottsligheten (om vi ser till misshandel och grov misshandel) har samband med detta. Wilkinson och Pickett använder mordfrekvensen som jämförelsetal och i deras bok är det mycket tydligt att mer ojämlika länder har högre mordfrekvens.

Men vi får problem om vi tar dessa siffror och applicerar på Sverige i ett historiskt perspektiv. Mordfrekvensen i Sverige har nämligen i stort sett alltid varit densamma, i alla så långt tillbaka som man har siffror, dvs 1700-talet. Talet har varit 1 mördad/dräpt per 100 000 invånare (Wilkinson och Pickett använder en felaktig siffra för Sverige, beroende på att antalet anmälda mord i Sverige är fler än dubbelt så många som det verkliga antalet).

Antingen konstaterar vi att Sverige förmodligen alltid varit ett mycket jämlikt land eller så måste vi konstatera att det inte finns ett linjärt samband mellan ojämlikhet och mordfrekvens. Det sistnämnda förefaller mer sannolikt, speciellt om vi har i åtanke att mordfrekvensen i Finland, tidigare Sveriges östra rikshalva, alltid varit 3-4 gånger större än i Sverige. Det är möjligt att ojämlikheten var mycket större i den finska kolonin (rasism mot finnar), men det förefaller inte så sannolikt att skillnaden är så stor idag, trots att mordfrekvensen i Finland fortfarande är omkring 4 istället för omkring 1 som i Sverige.

Orsaker till brottslighet och våldsbrottslighet är alltså mer komplicerad än vad det linjära samband som Wilkinson & Picket visar på, ger vid handen. Men det finns förmodligen ändaå en koppling mellan ojämlikhet/inkomstskillnader och våldbrottslighet, även om den inte är så enkel och rätlinjig som man kan förledas att tro av Wilkinson och Picketts siffror. En mängd andra saker påverkar också, åldersstruktur, kulturella skillnader, tillgång till vapen, arbetslöshet, tillgång till droger, upplevelse av ojämlikhet/jämlikhet (som ju kan var en annan än den verkliga) osv. Speciellt påverkar ålderstruktur mycket. Har ett land stor andel unga så är alltså våldsbrottsligheten högre. Sverige, i likhet med de flesta rika länder och speciellt västeuropeiska länder, är ett samhälle med låg andel unga i en internationell jämförelse.

Wilkinson själv skriver själv så här om orsaker till högre våldsbrottslighet i ojämlika samhällen:

If these three major health risk factors – low social status, weak social affiliations and early stress – are indeed the most important psychosocial risk factors, and their health impact hinges on the extent to which they cause chronic stress, then it suggests that these are the most important sources of chronic stress in modern affluent societies (7). That is an important point to bear in mind.

[…]

Given that health and violence share a similar relationship with inequality, does this cast any light on why violence is more common in more unequal societies? Interestingly, if you look at the literature on violence, there is a great deal to suggest that the most frequent trigger to violence is disrespect, loss of face and people feeling looked on.

[…]

Where there is greater inequality, more people will be deprived of the jobs, incomes, housing and cars which are the markers of status. Vulnerable to the humiliation of relative poverty, they will be particularly sensitive to feeling disrespected and looked down on and unwilling to ignore incidents which appear to involve a loss of face.

[…]

To summarize, the increase in violence associated with greater inequality is part of a broader shift in the nature of social relations. We can make societies more or less hierarchical, stretching them out vertically by making them more unequal, or horizontally by making them more equal. Which we do has a profound effect on the quality of social relations. Greater equality makes them less violent, strengthens community life and increases trust, whereas increasing inequality leads to a deterioration in the quality of social relations.

Jag tycker det hela väl förklarar varför våld blir vanligare i ojämlika samhällen, men samtidigt kan det inte förklara varför mordfrekvensen i Sverige varit i stort sett stillatående sen 1700-talet då den rent logiskt borde misnka med ökad jämlikhet.

Men det kan finnas en förklaring i samhällsutvecklingen. Med ökad urbanisering och ökade kontakter mellan människor konflikter och våld öka. I storstäder finns också mer våld än på landsbygden. Våldet i Sverige borde alltså egentligen ha ökat rejält sen 1700-talet men så är inte fallet om vi ser till mordfrekvensen.

Slutsatsen av detta är att den ökade jämlikheten i Sverige sen 1700-talet har motverkat en ökning av våldet i samhället.  Även solidariteten i samhället som ju vart en grundläggande tankegång i det moderna svenska samhällsbygget har förmoligen motverkat en ökning av våldet. Just solidaritet och sammanhållning är också något som Wilkinson och Pickett trycker på när det gäller att förklara den mindre förekomsten av våld i mer jämlika samhällen.

Och ja, man kan nog anse att den ökade våldsbrottsligheten har med de ökande klassklyftorna och den ökande ojämlikheten att göra.

Intressant?
Läs mer: Dagens Konflikt, Arbetaren, Fria, ETC, Commoniser,
Om våld i media: SVD1, 2, DN1, 2, GP, SDS1, 2, Skånskan, HD, YA, TA1, 2, NS, SMP1, 2, Baro, LT, NT1, 2, VF, VLT, GD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Magnus

    Om jag inte har helt fel så har det typiska svenska mordet/dråpet beskrivits som fyllebråk som spårat ur där den som först får tag på en kniv blir mördare. Finland har ju – rätt eller fel – haft större problem med alkohol vilket i viss mån kan förklara den skillnaden.

    Gängvåldet handlar om makt över droghandel och en egen form av rättvisa och i de kretsarna skiter man rätt så högaktningsfullt i vårt snack om jämställdhet och jämlikhet. De individerna är ju ofta välkända av polisen sedan lång tid tillbaka så där kan man nog med fog konstatera att hårdare tag från början hade lett till mindre våld på sikt.

  • Anders

    Den 14 januari 2010 skriver du:

    ”Det ökande antalet anmälningar av våldsbrott innebär dock inte att våldsbrottsligheten ökat .. utan denna har .. förmodligen minskat.”

    Blott två månader (!) senare (17 mars 2010) framför du det diametralt motsatta:

    ”Det finns .. tydliga tecken och statistik på att våldsbrottsligheten ökar i samhället.”

    Har du svårt att bestämma dig?

  • martin

    Brottslighetens samband med sociala förhållande är väl känt sedan så lång tid tillbaka att ingen ifrågasätter det. Det är en självklarhet att ökad fattigdom leder till fler brott.

    Intressanta greppet här verkar vara att försöka koppla det till en specifik typ av brott. Det är väl en god ansats till att försöka få en mer detaljerad bild av vad som händer när folk tvingas ned i fattigdom.

    Men varför vill man veta detaljerna? Är det för att bäst veta hur man skall rikta in polisinsatserna för att kunna öka utsugningen av arbetarna?

    • Anders_S

      martin: Nej det finns inget samband mellan fattigdom och brott som är bevisat. Det finns samband mellan ökad brottslighet och arbetslöshet vad det gäller egendomsbrott. Men egendomsbrotten minskar i Sverige för närvarande så kanske måste vi omvärdera det också. Men det finns inte något bevisat samband vad det gäller våldsbrott. Det finns siffror från Göteborg i början av 1800-talet som kan vara intressant. Där ökade antalet våldsbrott markant under den så kallde kontinentalblockaden när det var högkonjunktur i staden och stark befolkningsökning med minskande arbetslöshet, men ökande klyftor. Det tyder på att det inte är fattigdom i sig som är orsaken utan något annat. (Källa: Historia kring Göteborg, 1967)

      Fakta i målet visar ju att polisiära insatser inte spelar nån roll för brottslighetens utveckling i stort. Men att sociala insatser inriktade på minskade klyftor gör det. Det är också vad Pickett och Wilkinson pekar på. Jag förstår inte varför du undrar om polisen i detta sammanhang?

  • daniel

    Återigen bra om brott. Det är dock viktigt att hålla isär fattigdom som orsak på aggregerad nivå och fattigdom bland de som begår brott. Jag vill också påpeka det faktum att brottsligheten ökade i alla västländer några årtionden efter andra världskriget – en period som kännetecknas av ökat välstånd för väldigt många och faktiskt också ökad ojämlikhet. Detta kan förklaras av andra saker än just fattigdom eller social misär.

  • Claes

    Jag tycker att det är roligt att du länkar till en artikel om cannabis när du hävdar att droger bidrar till ökat våld. Jag håller annars med dig i stort.

    • Anders_S

      Claes: Ja det är onekligen lite kul. För cannabis medför garanterat inget våld.

  • peje

    ”Antingen konstaterar vi att Sverige förmodligen alltid varit ett mycket jämlikt land eller så måste vi konstatera att det inte finns ett linjärt samband mellan ojämlikhet och mordfrekvens.”

    Även om jag är skeptisk till ”universala” förklaringsmodeller, likt den det refereras till, tror jag att det gamla bondesamhället, innan befolkningsexplosionen, tog fart under andra hälften av 1700-talet var ett ganska homogent samhälle där det stora flertalet av den dominerande bondbefolkningen levde under ganska likartade förhållanden. Visst fanns det skillnader och visst fanns det en och annan storbonde och adelsman som levde på ”stor fot” (…även om det också fanns en ”fattigadel” vars levnadsförhållanden inte avvek väsentligt från mer bönderna).

    Tittar man på äldre tiders mordfall består en del av dessa av ”barnamord” där ”oäkta barn” helt enkelt sattes ut i skogen eller ”togs undan” på annat sätt. Har inget grepp om hur stor denna typ av brottslighet var men har vid studiet av gamla rättshandlingar ändå funnit att de förekommer regelbundet. Denna typ av mord förekommer väl knappast idag varför det är svårt att jämföra siffror rakt av.

  • I boken Freakonomics läste jag att brottsligheten i New York sjönk 15 år efter att man lättat på abort-lagarna i delstaten. Det är ju verkligen en konkret jämlikhets-effekt.

    Även vädret påverkar våldsbrottsligheten, har jag läst 🙂

  • Pingback: Trafikincidenter och våldsdåd | Svensson()

  • Pingback: Jämlikhet = Lycka + Miljö | Svensson()

  • Pingback: Boven i dramat när det gäller våldet - alkoholen | Svensson()

  • Pingback: Brottslighetens orsaker | Svensson()

  • Pingback: Malmö - Fattigare? | Svensson()