På omslaget till Johannes Dauns De rotlösa står att boken är en roman om ”en stad i förvandling”. Närmare bestämt handlar den om industrialiseringen av Sverige, sådan den upplevdes i en mindre industristad på 1880-talet.
I centrum för berättelsen står ett kollektiv som hålls samman av att medlemmarna bor i samma hus: en hantverkare på dekis, hans familj, samt några inneboende arbetare.
Daun är historiker och hans samhällsskildring är mycket övertygande. Dessutom är De rotlösa en synnerligen välskriven roman.
Kollektivromanen är en svår genre, men hos Daun blir den ett utmärkt verktyg för att skapa en mångfald av perspektiv på komplexa historiska processer. Stilen – som är lätt arkaiserande, och därmed bidrar till känsla av historisk autenticitet – imponerar också.
Mot slutet av romanen skriver Daun om böcker som utmanar läsaren att ”reflektera över samhället man lever i och dess utveckling”. En sådan bok är De rotlösa. Och därtill är den ett konstverk.
Magnus Nilsson
Ursprungligen publicerat på litteratur och klass. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0.
