De båda handlingstrådarna flätas dessutom samman. För självklart bär Hazel med sig barndomens erfarenheter till arbetet (och vid ett tillfälle dyker pappan dessutom upp i kabinen). Därmed blir Globus också en roman om klass.
Det hela är mycket intressant. Inte minst bidrar romanens lågmälda, rent av litet torra språk till att det dramatiska kan framträda ur det alldagliga. Dessutom är Smith Ogunbona mycket bra på att ladda det vardagliga med metaforisk och allegorisk betydelse. Självklart är ett flygplan i Globus inte bara ett transportmedel och en strumpbyxa inte bara ett plagg.
Globus är alltså en mycket lyckad debutroman och jag ser i allra högsta grad fram mot uppföljaren.
Magnus Nilsson
Ursprungligen publicerat på Litteratur och klass. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0.
