Det finns i nästan all så kallad ”utveckling, framsteg, framåtskridande” skäl till såväl teknikpessimism som teknikoptimism. När maskinerna kom slogs de sönder av ludditerna – drabbade arbetslösa arbetare. Men på sikt tjänade arbetarklassen på det mekaniserade fabriksarbetet (bortsett från den västliga industrialismens skuld till dagens klimat-miljökris, som man förstås inte kan bortse ifrån).
Och nu verkar arbetarklassens barn kunna tjäna på AI-tekniken: Mycket av skolarbetet sker ju i hem och på fritiden, då medelklassens barn får hjälp av sina utbildade föräldrar. Detta tas upp i nyutkomna debattboken ”Riggat – hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa”. Citat: ”I själva verket har den sociala rörligheten inte ökat på 70 år. De högutbildades barn har 900 procent större chans än de lågutbildades att läsa på universitet…”.
Men nu gör skolfusket med AI-robotar, som svarar på skrivningar och skriver uppsatser, att man ifrågasätter hela systemet med hemuppgifter. Vilka är allt lättare att oupptäckt fuskskriva med hjälp av allt smartare robotar på nätet. Många förespråkar därför en återgång till salstentor där alla har lika chanser – åtminstone under skoltid. Medelklassföräldrars tryck på lärarna för bättre betyg åt sina barn skulle då minska. Arbetarungdomen gynnas av denna utveckling. De med svårigheter kan få en mer individualiserad hjälp via lärarrobotar.
Men ett demokratiskt kontrollerat AI-användande kan också, om jag förstår det rätt, ha en ännu mer positivt nedrivande effekt på klassamhället. Som arbetarklassen på gott och ont drabbats av fysiska maskinrobotar. Så drabbas nu tjänstemanna-medelklassen av en tilltagande otrygghet i anställningen, eftersom tankerobotar gör deras arbete snabbare, billigare och inte sällan bättre.
Robotar ersätter tjänstemän
Troligen är robotarna klassmässigt objektivare än människor. För oavsett vilket parti som i dagens läge kommer till makten, så består den offentliga delen av den anställda tjänstemanna-medelklassen, som sköter det dagliga maktutövandet och reformerandet via förvaltningar, myndigheter, ämbetsverk, regioner och kommuner, av ofta professionellt partineutrala ämbetsmän. Men helt objektiva är människor sällan. Robotar däremot, saknar (vad vi vet hittills) klassintressen. Ideala neutrala robotbyråkrater?
Vilket förstås å andra sidan kan göra att borgerligt eller socialistiskt tänkande lättare får genomslag i AI-världen. Troligen borgerligt, men i början av den relativt jämlika folkhemsperioden identifierade sig faktiskt många offentliganställda tjänstemän som socialdemokrater, och till och med som arbetare. Man får i alla fall hoppas att det är vi som påverkar robotarna, snarare än att de påverkar eller styr oss…
Klassamhället
Men låt oss lyfta perspektivet till hela det moderna klassamhället. Den kapitalistiska borgarklassen har makten och pengarna. Arbetarklassen har visserligen mer än sina bojor, men är i stort sett maktlösa i företagen och i nationalekonomin. Medelklassen har (oväntat av den tidiga vänstern) vuxit till halva befolkningen genom att överklassen delegerat en del av makt och ekonomiska resurser till dem – för vilket de fått egna privilegier i form av högre löner och mer makt på jobbet.
Det är grundläggande marxistisk teori. Men vad händer nu när vi måste lägga till AI i klassanalysen och samhällsekonomin? Jo, snabbtänkande djupt kunniga tankerobotar tar troligen över stora delar av den nutida medelklassens arbete.
En mindre del av medelklassen får då mer makt som styrande ”arbetsledare” över robotarmén. De flesta av dagens offentliga-privata medelklass-tjänstemanniga mellangrupp i samhället kommer dock troligen att ”sjunka ner” i arbetarklassen och förvandla proletariatet till en stor majoritet i samhället. Det möjliggör på sikt ett helt annat sätt än idag (med arbetarklassen bara halva befolkningen) byggandet av ett demokratiskt socialistiskt samhälle.
Detta är förstås bara mina framtidsspekulationer, men i all politik gäller det att dels ha koll på tidsandan, dels känna vart framtidsvinden blåser – för att kunna styra den åt det håll folket i fria demokratiska val önskar. Så jag funderar vidare om den möjliga morgondagen.
Hans Norebrink
En serie texter om artificiell intelligens
- Tar robotarna över?
- Får robotarna (tjänste)jobben?
- Nu växer arbetarklassen!
- Onödig medelklass
- Från prylar till relationer
- Arbetare och robotar – förena er!
- Läs mer om robotar
- Läs mer om artificiell intelligens
- Arbetets utarmning – kapitalets automatik
- Recension i eFolket av Kapitalets automatik
- Dumhetssamhället
- Våld i relationer felrapporteras ofta – AI kan korrigera
- Massövervakningens problematiska sidor
- Vad händer med journalistiken när robotar tar över?
- Vad händer när robotar tar över dödandet?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.