Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Det här med AI eller stora språkmodeller (LLM) som det egentligen handlar om är en fråga med en mängd aspekter och synsätt. På det sociala medium, Mastodon, som jag främst använder är de flesta väldigt negativa till Artificiell intelligens (AI). Läs mer …
De stora US-amerikanska sociala medieföretagen liksom hårdvarutillverkare med produktion av elektronik, processorer etc satsar mycket på det som kallas AI. Det handlar om så kallade programvaror som baseras på det som kallas LLM (stora språkmodeller), chattbotar, programvaror som omvandlar text till bild eller text till video. Läs mer …
5 personer med kunskap om IT har grundat något de kallar Folkets AI-kommission. De fem är Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert och skribent, Jonna Steinrud, sakkunnig inom MIK, utbildare och författare, Maria Ottoson som utforskar och föreläser om teknikens samhällspåverkan, Per Axbom som är utbildare, skribent och rådgivare inom digital etik samt Terese Raymond, skribent och expert inom digital inkludering. Läs mer …
Föreställningen att AI på något autonomt sätt skulle kunna ta kontroll över sin egen utveckling och i grunden utgöra ett hot mot mänskligheten är ett fantasifoster. För den skull kan man inte utesluta att vi blir en sorts slavar till AI eftersom man bygger in AI i allt fler system. Läs mer …
Verktyg för automatiserade beslut kan öka effektiviteten inom offentlig sektor, men riskerar samtidigt undergräva grundläggande demokratiska principer. Det menar forskare från bland annat Göteborgs universitet som tittat på hur det fungerar på Arbetsförmedlingen. Läs mer …
ETC gör en stor grej av att Världsekonomiskt Forum (ett möte för världens mäktiga) anser att AI är ett av de största hoten mot mänskligheten. Eller så är det bara ETC-journalisten Hanna Strids tolkning av av vad världens makthavare tycker är problemet. Läs mer …
Artificiell intelligens (AI) och stora språkmodeller är en fråga som flera vänsterskribenter och tyckare skrivit om i flera olika publikationer. Men i huvudsak har de gjort det utan att de tycks ha läst andra som skrivit om samma sak. Skribenterna refererar inte till andra och de länkar inte till andra. Läs mer …
Rubriksättningen i de flesta dagstidningar är idag undermålig på många sätt, Men ibland blir det liter mer komiskt än annars. På första sidan i DN på nätet står det att Läs mer …
Under senare decennier har vi kunnat notera en revolutionerande utveckling av tekniken för dataprogrammering. Tidigare handlade det om att maskinen laddades ner med enkla steg-för-steg-scheman, men med dagens metoder kan datorn själv Läs mer …
Kapitalismen har inneburit att sociala medier har utvecklats i en riktning som ska ge maximal vinst för de företag som driver och utvecklar sociala medier. Jakten på maximal vinst (maximal avkastning) är själva essensen av kapitalismen. Läs mer …
Vi människor kommer sannolikt att ge robotarmén en första pro-mänsklig social moral av något slag – som de fyra robotlagarna. De nya superintelligenta robotarna är emellertid så effektiva, självgående, själv-faktasökande, självtänkande, fritänkande och nytänkande Läs mer …
Ideellt sett kan problemet med robotskapad arbetslöshet i fabrikerna och kontoren lösas att genom fler arbeten skapas i den sociala, relationella, människonära sektorn (offentlig skola, vård, omsorg). Exempelvis satsning på funktionsvarierade, tidiga ”problembarn”, integration och gemenskap i utsatta områden Läs mer …
Det finns i nästan all så kallad ”utveckling, framsteg, framåtskridande” skäl till såväl teknikpessimism som teknikoptimism. När maskinerna kom slogs de sönder av ludditerna – drabbade arbetslösa arbetare. Men på sikt tjänade arbetarklassen på det mekaniserade fabriksarbetet Läs mer …
I actionladdade science fiction-filmer tar superstarka och superintelligenta robotar över makten från människorna. Vissa tror att detta redan sker i det konspirativa fördolda; Tänkande robotar tar på sikt kontroll över oss människor. Och kanske de kan lösa miljö-klimat-fattigdoms-ojämlikhets-frågorna bättre än vi? Läs mer …
Återberättade händelser om våld förvanskas beroende på vem som återberättar och vilket våld det handlar om. Det leder till att media och människor förmedlar en skev bild av allvaret i det som faktiskt skett. Vissa händelser skattas allvarligare när de återberättas i efterhand och vice versa. AI gör dock en mer korrekt bedömning. Det visar två nya studier från Lunds universitet. Läs mer …