Regeringens idé om hur gängkriminella ska stoppas i vården är mer kontroll. Det är ett välkänt recept på nåt som inte fungerar. Mer kontroller har ingen som helst effekt på gängkriminellas möjligheter att tjäna pengar på vården.
När kontrollen till slut lyckas avslöja kriminalitet inom vården är det i allmänhet redan flera år för sent. Vinsterna och olagligheterna har redan skett. Det enda ökade kontroller kan åstadkomma är alltså att i efterhand avslöja sådant som redan skett och som gängen redan tjänat stora pengar på. Inte heller behöver det bli så att någon åker fast. De kan redan ha lämnat landet så att de inte går att komma åt. Långt innan det blir åtal för sådant dröjer ofta flera år när det gäller olika typer av ekonomisk brottslighet.
Dessutom innebär en ökad kontroll också en ökad möjlighet för ytterligare brottslighet. Kontrollanter kan mutas och korrumperas, de och deras familjer kan hotas och utsättas för utpressning. Precis på samma sätt som kan sek med de personer som sköter upphandlingar. Det innebär att ett system med privata utförare, upphandlingar och kontroller kanske kan leda till mer brottslighet snarare än mindre.
Avprivatisera
Det enda sättet att stoppa gängkriminella från att tjäna pengar på vård, omsorg, skolor, sophämtning med mera är att avprivatisera och återreglera dessa områden. Genom att ta bort idiotiska upphandlingsregler som möjliggör för det billigaste alternativet att vinna (förutsätter ofta olagligheter) och göra vård, omsorg med mera till en gemensamt angelägenhet som drivs av det offentliga kan gängens möjligheter att tjäna pengar tas bort. Långt innan de tjänat ett öre.
Det är det enda effektiva sättet att begränsa de kriminellas välfärdsbrottslighet.
Läs mer:
- Bekämpa gängen – mer pengar till socialtjänst och skola
- Bekämpa gängen – satsa på skolan
- Gängens inkomster och organisering
- Vad tjänar de kriminella gängen sina pengar på?
- Bekämpa gängen – avprivatisera vården och skolan
- Bekämpa gängen – återreglera arbetsmarknaden
Dessvärre föreligger knappast möjligheterna att vare sig politiskt eller praktiskt genomföra ett ”systemskifte” under en kort tidsperiod. Förutsättningarna är förstås olika beroende på vilket område det gäller. Finns strukturer på något sätt kvar är det förstås lättare än i de fall då strukturer är raserade och kunnandet borta.
Kortsiktigt finns därför inte så många alternativ till ”kontrollinstrumentet”, hur illa vi än tycker om det, i en situation då välfärdsbedrägerierna synes öka. Viktigt är då att genomtänkta ”kontrollinstrument” nyttjas. Själv ser jag att Skatteverket har en central roll. Här finns ramarna för kontrollstrukturer tillgängliga.
Det är givetvis inget fel att ändra långsiktiga inriktningar, det är sannolikt nödvändigt och insikten om detta kan förmodas öka.
Dock, något behöver göras här och nu …. och kom i håg att Al Capone inte bringades på fall av polis och andra rättsvårdande instanser utan av skattemyndigheterna.