Utredningen om assistansbolagen är problematisk

Publicerad denFörfattareAnders_SLämna en kommentar

Utredningen om assistansbolagen är problematisk. Försäkringskassans och polisens omtalade utredning om assistansbolag utgår från en helt felaktig siffra om antalet kriminella i Sverige som kan kopplas till kriminella gäng. Som jag trodde i min tidigare artikel om detta räknar Försäkringskassan och polisen många fler personer som ingående i den organiserade brottsligheten än vad som i verkligheten är fallet. DÅ had jag inte läst underöskningen. Nu har jag läst den och den visar sig vara problematisk ur flera aspekter.

Överdriver antal personer i kriminella nätverk och gäng

I undersökningen utgår de från att det skulle finnas 62 000 personer i den organiserade brottsligheten i Sverige. Det är nästan 6 gånger så många som det i verkligheten finns i kriminella nätverk och gangstergäng i Sverige. Den verkliga siffran är cirka 12 000 (10 000 – 14 000). Och även den siffran är sannolikt en överdrift. 62 000 är när också deras vänner och nära släktingar räknas in bland de kriminella utan att någon av dessa personer nånsin begått ett brott eller ingått i nåt gäng.

Dessutom räknas också släktingar till de 62 000 personerna med i underlaget för rapporten. Totalt 240 000 personer. Det är helt vansinnigt att räkna så. De flesta släktingar till kriminella har ingen som helst koppling till brottslighet. Genom att polisen räknat på det sättet måste nog rapporten betraktas som i grunden helt felaktig. Analayserna är gjorda på ett helt irrelevant material och slutsatserna är därmed grovt felaktiga.

Totalt är antalet personer som Försökringkassan utrett i samband med fleaktiga utbetalningar nästan 23 000. Att påstå att de alla är en del av organiserad brottslighet kan inte vara rimligt. De flesta människor som begår brott är inte gängkriminella och absolut inte nån del av nån organiserad brottslighet.

Problemen överdrivs

Det gör att siffrorna på antalet assistansbolag som har kriminella kopplingar sannolikt är enormt överdrivet. Och att antalet bolag som ägs av personer inom oprgansierad brottslighet inte alls är så många som rapporten hävdar. Och  flesta gängkriminella ingår inte i nån organiserad brottslighet och begreppet används helt felaktig i rapporten. Den organiserade brottsligheten består på sin höjd av ett par tusen personer

Med andra ord finns det möjligen personer som dömts för brott eller personer som är släkt med personer som dömst för brott bland de som jobbar på de 63 största assistansbolagen. De flesta av dessa personer är varken brottslingar eller kopplade till nåt kriminellt nätverk, än mindre till nån organiserad brottslighet. Att påstå det såsom undersökningen gör är att kraftigt överdriva problemet med assistansfusk och att kraftigt överdriva den organiserade brottsligheten.

Fyra av 10 personer med personlig assistans riskerar med andra ord inte alls att komma i kontakt med organsierad brottslighet även om de kanske riskera att komma i kontakt med personer dömda för brott. Vilket inte alls behöver vara ett problem. Bara för att någon är dömd för ett britt är den inte kriminell och definitvit inet en del av organiserad brottslighet.

I rapporten konstateras att kriminella och personer som är släkt med kriminella får mer bidrag i snitt än befolkningen i sin helhet. Att personer som är släkt med kriminella uppbär en större andel bidrag än en jämförelsegrupp beror förmodligen på att de flesta som är släkt med kriminella är fattigare än befolkningen i snitt. och Inte på att de är mer kriminella.

Felaktig jämförelsegrupp

De flesta kriminella kommer från fattiga familjer. I dessa familjer finns det dessutom mycket oftare psykiska problem, NPF-diagnoser och olika fysiska handikapp. Allt sådant är vanligare bland fattiga än bland befolkningen i sin helhet. Att det handla rom fattiga familjer innebär också att andelen invandrare blir hög. Resultaten i undersökningen måste inte därför tyda på nått missbruk av förmåner vilket försäkringskassan påstår. Fattiga arbetar dessutom betydligt oftare som personlig assistent än vad genomsnittsbefolkningen gör.

Den kontrollgrupp (jämförelsegrupp) som används är helt enkelt felaktig och undersökningen slutsatser kan därför också vara fel. En rimlig kontrollgrupp borde ocksp var klassmässigt och inkomstmässigt matchad med den undersökta gruppen. Inte bara ålders- och könsmässigt matchad.

Avprivatisering är lösningen

Och i undersökningen finns ingenting om det egentliga problemet i sammanhanget. Det som gjort assistansfuks möjligt. Nämligen privatsieringen av personlig assistans. Det är vad som gjort brottslighetn möjlig. Och problmete kan bara lösas på ett sätt. Genom att återta assistanasverksamheten i offentlig regi. Avprivatisera.

Läs mer:

 

 

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.