Hög polischef anmälde sin tidigare älskare, del 4

Hög polischef anmälde sin tidigare älskare. Den 17 november 2021 publicerades forskningsrapporten Polismyndighetens sätt att efterleva offentlighetsprincipen. Den var skriven av Stefan Holgersson i likhet med den rapport om korruption som i huvudsak ligger till grund för detta inlägg. I en av dess bilagor framgick förutom tveksamheter kring en hög chefs meriter. Bland annat att denna person bar vapen trots att personen inte hade genomgått den grundläggande Polkon-utbildning som krävs. Linda Staaf.var den höga chefen. Och det hela tas också upp i den nyare rapporten om korruption.

Säkerhetsskyddschefen

Polismyndigheten avfärdade det som framkom i rapporten om offentlighetsprincipen som en ”icke-fråga”. Men det gjorde inte Linda Staaf. Veckan efter att rapporten fått publicitet i media skrev hon via e-post till polisens säkerhetsskyddschef. Hon ville boka ett personligt möte med honom. Dagen därpå, fredagen den 3 december klockan 11, infann sig polisens säkerhetsskyddschef sig på Linda Staafs tjänsterum. Staaf visade sig se rapporten som ett problem.

Det finns enligt Stefan Holgersson flera handlingsalternativ för att parera kritik. Det går inte att utesluta att mötet med säkerhetsskyddschefen hade ett sådant syfte. Detta med tanke på att Linda Staaf i förundersökningen om tjänstefel (om Mats Löfving) uttryckte att: ”Till att börja med så går jag till honom och vill prata om rapporten om [av] Stefan Holgersson. För att då håller SVT på och begär ut handlingar”.

Linda Staaf hade under mötet med säkerhetsskyddschefen uttryckt att hon var ”orolig över att någon hade börjat begära ut handlingar från polismyndigheten” . Hon menade också att det inte gick att utesluta att det var Mats Löfving som låg bakom. Detta ”för att skada henne och göra henne otrygg”.

Löfving anmäld

Varför en begäran om handlingar om Linda Staafs bakgrund och kompetens från Mats Löfvings sida skulle kunna syfta till att ”skada” och göra henne ”otrygg” framgår inte av hennes berättelse som återgivits i förundersökningen. DN undersökte hur många begäranden om detta som hade gjorts:

Det visar sig vara totalt nio förfrågningar. De rör bland annat intyg om vilka moment som Linda Staaf genomgått i ”polkon” – polisiär konflikthantering – och kontrollfrågor kring om hon har arbetat i yttre tjänst och i så fall hur mycket.

Oavsett detta ledde det Staaf berättade för säkerhetsskyddschefen fick i förlängningen följden att det upprättades en anmälan mot Löfving för:

  • grov fridskränkning genom att målsäganden tvingats utstå misshandel och/eller sexuella handlingar av en närstående person som målsägande haft ett beroendeförhållande till och där personen haft makt över målsäganden,
  • olaga förföljelse genom att en person vid ett flertal tillfällen förföljt samt ofredat eller markerat närvaro på ett sätt som utgjort led i en kränkning av målsägandens integritet, eller
  • ofredande genom att ha utsatt målsäganden för störande kontakter.

Linda Staaf hade enligt ett upprättat PM uppgivit att Mats Löfving var ”farlig och hämndlysten”. Hon var också orolig för vad han skulle göra mot henne om han fick reda på att hon inlett en relation med ÖB Michael Bydén. Staaf ”ville att säkerhetschefen skulle känna till hennes och Löfvings bakgrund ifall något skulle hända henne”.

Rikspolischefen

Säkerhetsskyddschefen informerade rikspolischefen Anders Thornberg. Han tog i sin tur kontakt med Mats Löfving och informerade honom. Linda Staaf fick därefter omgående information om rikspolischefens möte med Löfving från någon.

Att som rikspolischefen gjorde ta kontakt med någon som kan misstänkas för grov fridskränkning och olaga förföljelse och lämna information innan några utredningsåtgärder har vidtagits strider enligt Holgersson mot de riktlinjer och rutiner som finns inom Polismyndigheten. Det anses som ett sätt att kunna påverka en utredning liksom viljan hos en målsägande att driva ett ärende vidare.

Staafs närmaste chef

Vid det första samtalet med säkerhetsskyddschefen uppmanades Staaf att ta kontakt med sin närmsta chef. Därefter hade hon ett möte med sin chef. Efter mötet tog chefen kontakt med HR-avdelningen som förberedde en handlingsplan för ytterligare stöd för Linda Staaf. Hon avböjde dock ytterligare stöd.

Det krävs ett beslut från närmsta chef för att genom Polismyndighetens försorg få externt samtalsstöd. Men hennes närmsta chef tycks inte ha varit den som fatta beslut om detta. Polismyndigheten har aldrig uppgett vem det var för någon utredare.

Under denna tid när Staaf enligt egen utsago mådde dåligt fick hon trots detta behålla den högsta säkerhetsklassningen. Det verkar ytterst märkligt.

Nedlagd förundersökning

Anmälan mot Löfving som gjordes av säkerhetsskyddschefen gick vidare till Särskilda åklagarkammaren som omgående fattade ett beslut om att inte inleda en förundersökning. Detta med motiveringen att: ”Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats.” Det är också märkligt då inget förhör hölls med Linda Staaf överhuvudtaget. Något som enligt Holgersson är i strid med Åklagarmyndighetens handbok för handläggning av brott i nära relation.

Efter att beslutet tog om att det inte skulle bli en förundersökning tog det lång tid innan ärendet skickades vidare till polisens personalansvarsnämnd (PAN). Normalt sker detta direkt men i detta fall dröjde det flera månader. Det visade sig bero på att dåvarande chefen för särskilda utredningar bestämde sig för att i det fall inte skicka ärendet till personalansvarsnämnden då det var ett känsligt ärende som inte borde nå en större krets.

Enligt dåvarande chefen för särskilda utredningar hade rikspolischefen tillfrågats om ärendet skulle skickas till PAN-kansliet. Han återkom först i mars med beskedet att det skulle överlämnas dit. Ärendet avskrevs därefter av PAN-kansliet som organisatoriskt ingår i rikspolischefens kansli.

Andra nedlagda utredningar

Drygt ett år tidigare hade samma överåklagare som lade ned anmälan mot Mats Löfving lagt ner en annan anmälan mot honom. Anmälan hade upprättats av chefen för särskilda utredningar efter att en hög polischef hade berättat för henne att Linda Staaf had sagt att ”Mats Löfving varit elak och slagit henne”. Trots att anmälan upprättades sattes Staaf inte upp som målsägande. Att skriva en anmälan om en misstänkt misshandel utan att ange en utpekad målsägande när det är känt vem som kan ha blivit misshandlad är inte i enlighet med gängse rutiner enligt Holgersson.

Mot bakgrund av det som framkom i rapporten Hur Polismyndigheten efterlever offentlighetsprincipen upprättades det också en anmälan om grovt tjänstefel rörande rekryteringen av Linda Staaf som underrättelsechef år 2015. Denna anmälan gick i likhet andra anmälningarna där Löfving var misstänkt till Särskilda åklagarkammaren. Även i detta fall fattades det beslut om att inte inleda någon förundersökning. Ingen kontakt togs med rapportförfattaren innan förundersökningen lades ner. Detta trots att det i rapporten som var orsaken till upprättandet av anmälan framgick att rapportförfattaren hade mer information än den som framgick i rapporten.

Läs mer:

Detta är del 4 i en serie om en märklig karriär inom den svenska polisen. En serie jag börjat skriva efter att Cecilia Verdinelli tipsat och påmint mig om Linda Staafs märkliga karriär. Huvudkällan är en rapport om poliskorruption skriven av polisen Stetan Holgersson, Vänskapskorruption och oegentligheter inom Polismyndigheten.

Ps Bilden i toppen är ett konstverk av Franz Marc.


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

2 svar på “Hög polischef anmälde sin tidigare älskare, del 4”

Kommentarer är stängda.

För att kommentera med ett inlägg på din egen webbsajt skriv en URL till artikeln på din sajt. Artikeln ska innehålla en länk till denna post. Ditt svar kommer sen att synas på denna sida (efter att den modererats). För att uppdatera ett svar så radera din post och skriv in postens URL igen (Läs mer)