Gängens inkomster och organisering

I Flamman efterlyser Cecilia Verdinelli åtgärder som verkligen hjälper mot gängkriminaliteten och rekryteringen av unga till gängkriminaliteten. Sådant som hur utslagningen i skolan ska hanteras och hur gängens inkomster faktiskt ser ut och kan minskas. I det första fallet föreslår Verdinelli att det bisarra betygssystemet som slår ut många ungdomar från vidare utbildning bör göras om, reformeras:

Man undrar hur stor andel av de gängkriminella som gick ut nian utan att kunna komma in på ett vanligt gymnasieprogram? 80 procent? Fler? (Och: är inte den informationen viktigare för gängkriminalitetens bekämpare än vem som snodde vems flickvän? Och: varför vet jag, som svensk mediekonsument, det ena men inte det andra?)

Är det inte tänkbart att tvåhundratusen för att utföra ett mord är mer lockande för den som saknar gymnasiebehörighet och framtidschanser än för den som har det? När samtidigt varannan lärare och majoriteten av landets skolforskare pläderar för ett avskaffande av F även av andra skäl – Per Kornhall, utbildningsråd vid Skolverket, säger exempelvis: ”Betyget som det är utformat ger psykologiska negativa effekter som vida överstiger all nytta man kan tänka sig” – verkar det inte som en given sten?

När det gäller det andra är Verdinelli dock lite för fixerad vid narkotikan. Narkotikan står enbart för en mindre del av gängens inkomsterna. Hon har rätt i att media och polisen aldrig diskuterar, skriver om eller redovisar hur inkomsterna i nätverken hanteras och fördelas.

Gängens ekonomi

Men det skulle kunna gå att få reda på sånt som hur inkomsterna fördelas inom gängen då polisen har kommit över ekonomiska dokument och en massa annan ekonomisk information från flera olika gäng. Bandidos MC, Rissnenätverket, Backagänget, Vårbynätverket och ett narkotikagäng utan namn i Stockholm är de jag känner till. Vi kan kalla det sistnämnda gänget för Nirbergsgänget efter efternamnet på deras ledande medlemmar. Och förstås för delar av Södertäljenätverket där flera ekonomiska härvor avslöjats med välfärdsbrott, bidragsbrott och fastighetsaffärer.

Det har därvidlag framkommit att Backagänget och Nirbergsgänget betalar och betalade ut bonus till särskilt duktiga försäljare. Vidare betalar/betalade de ut ersättning vid sjukdom, föräldraledighet såväl som vid semester. De försörjer också anhöriga när mannen som tjänade pengar sitter i fängelse. I Vårbynätverket har det framkommit i utredningar hur gänget är organiserat. Sådana uppgifter finns också kring Foxtrotnätverket, dvs den kriminella grupperingen kring Rawa Majid, innan det splittrades.

Organisation

Utifrån detta skulle fördelningar av gängens inkomster, varifrån de kommer och så vidare kunna beräknas. För vissa av gängen i alla fall. Eftersom Nirbergsgängets ekonomi och Backagängets ekonomi liknar varandra kan man anta att fler gäng fungerar på samma sätt. Utifrån att organisationen i MC-klubbarna, Vårbynätverket och Backagänget faktiskt liknar varandra går det att anta att många gäng är organiserade på liknande sätt. Som regelrätta företag med en hierarki. Ledning, mellanhänder (områdeschefer, vapenchefer, penningtvättsansvariga), underhuggare och springpojkar (frilansare).

Det går också att ta reda på hur mycket pengar som rapartister får ut från Spotify, kanske också hur mycket som betalas för att fejka spelningar och hur mycket rapartisterna måste betala till de gäng som beställer de fejkade spelningarna.

Vinstmarginalerna i narkotikahanteringen går förmodligen också att uppskatta utifrån de bruttopriser och nettopriser CAN uppskattar varje år. Även om CAN menar att det i stort sett är omöjligt. Samtidigt är det ju så att narkotikainkomster bara står för en liten del av gängens inkomster. Välfärdsbrottslighet, svartjobb, krogfiffel, byggfusk och bedrägerier ger gängen mer pengar. Det rör sig om stora summor:

Vinster av kriminalitet, ungefärligt antal miljarder kronor
  1. Svartarbete, 60 miljarder
  2. Välfärdsbrottslighet, 11-27 miljarder (bidragsfusk etc)
  3. Krogfusk, 15-20 miljarder
  4. Byggfusk, 5 miljarder
  5. Momsfiffel, 5 miljarder
  6. Narkotikabrott, 1-3 miljarder
  7. Bedrägerier, 2 miljarder
  8. Punktskattebrott, 2 miljarder
  9. Illegal sophantering, ??
  10. Utpressning, ??
  11. Illegal tobaksförsäljning, 0,5 miljarder

I tabellen kan förekomma överlappningar mellan olika kategorier beroende på att det handlar om olika källor och olika beräkningar vilket gör att totalsumman blir för hög. Dessutom ingår all kriminalitet, inte bara gängbrottsligheten.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.