Sverige har totalt 59 utsatta områden, vilket är två områden färre än 2021. Fyra nya områden har tillkommit, medan sex områden inte längre bedöms som utsatta. Det visar Polismyndighetens nya nationella lägesbild över utsatta områden.
Den tydligaste trenden är att det tycks ske en stagnering: Antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren. Jämfört med 2022 har två tredjedelar av de bedömda områdena utvecklats i negativ eller oförändrad riktning, medan resterande områden har en positiv utveckling. Allt enligt polisen.
– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund i ett pressmeddelande. Hon är chef för underrättelseenheten vid Noa.
Polisens bedömning verkar dock lite märklig. Idag skjuts det i stort sett bara i Stockholmsområdet inklusive Södertälje, Uppsala och i Östergötland (Linköping och Norrköping). Förutom i de nämnda områdena måste nog problemnivån anses vara låg när det gäller de kriminella nätverken och gängens aktivitet.
Utsatta områden
De utsatta områdena delas in i tre kategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område, där särskilt utsatt område är den allvarligaste kategorin. Situationen i tre tidigare särskilt utsatta områden har förbättrats: Biskopsgården (polisregion Väst), Gottsunda (polisregion Mitt) och Södra Sofielund (polisregion Syd). De bedöms nu som riskområden.
Nytillkomna områden är Hagalund i Solna, Saltskog i Södertälje, Hageby i Norrköping och och Årby i Eskilstuna. Sex områden, Älvsjö/Solberga och Östberga i Stockholm, Edsberg i Sollentuna, Termovägen i Järfälla, Lagersberg i Eskilstuna samt Charlottesborg i Kristianstad bedöms inte längre som utsatta.
Den öppna narkotikahandeln finns kvar men har minskat i synlighet i de utsatta områdena, vilket bedöms bero på ökad kamerabevakning och förändrade tillvägagångssätt med ett större inslag av exempelvis digitala kontakter.
Samtidigt visar en rapport från Finanspolisen att personer som bor i utsatta områden är överrepresenterade när det gäller misstänkt penningtvätt. Ett genomgående mönster är att polisens möjligheter att verka i områdena ytterligare har förbättrats sedan den förra lägesbilden.
Antal brottslingar
Antalet aktörer med koppling till brottslighet lokalt har ökat. Det är även, jämfört med riket totalt, mer vanligt förekommande med hot och övergrepp i rättssak i dessa områden. Under perioden 2019–2022 inträffade närmare 1 500 skjutningar i Sverige. Mer än en fjärdedel av dem skedde i utsatta områden.
– Skjutningar får stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, men lägesbilden fångar upp fler parametrar än skjutvapenvåld som bidrar till utsattheten. Det ger oss en fördjupad bild att utgå från när vi sätter in åtgärder, säger Charlotta Höglund.
De kriminella aktörerna har en motvilja till att prata med polisen eller lämna information, vilket försvårar utredningsarbetet. När tystnadskulturen är utbredd omfattar detta beteende även de boende.
– Benägenheten att delta i rättsprocessen är i många fall låg eftersom man är rädd att utsättas för våld eller hot om våld om man anmäler eller vittnar om brottslighet. Detta är mycket allvarligt, säger Charlotta Höglund.
Det problem som beskrivs av Höglund gäller vad jag förstår inte i polisregion Väst. Där har polisen inga problem att lösa gängrelaterade våldsdåd. En del av anledningen till det är att folk faktiskt pratar med polisen ibland eller ganska ofta.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.