Gamlestadsmordet – hovrättsdomen

Hovrätten för Västra Sverige meddelade idag dom i ett omfattande mål, det s.k. Gamlestadsmålet. Målet handlar om ett mord på en man i Gamlestaden den 3 maj 2020 samt förberedelse till mord på den mördade mannens släktingar.

Tingsrätten dömde tolv personer för medhjälp till mord och förberedelse till mord till fängelsestraff som varierade mellan 8 år och 10 månader och livstid. Tio av dem överklagade domen. Flertalet av dömda anses tillhöra det kriminella gäng som kallas Jobefalangen men några tillhör andra kriminella nätverk. Åklagarna vidhöll för sin del att två personer skulle dömas för anstiftan av mord. Övriga personer ansåg de skulle dömas för mord. Dessutom begärde de att flera personer skulle få längre fängelsestraff.

Målet avsåg i hovrätten från början ytterligare två personer som av tingsrätten dömts för medhjälp till mord och förberedelse till mord samt även en person som dömts för stämpling till mord. Dessa personer har återkallat sina överklaganden respektive avgett nöjdförklaring.

Hovrätten gjorde i mångt och mycket samma bedömningar som tingsrätten av vad som är utrett om händelserna. Men i följande avseenden ändrade hovrätten tingsrättens dom.

Ändrade domar

Den person som överklagade och som befann sig på brottsplatsen i samband med skjutningen, dömdes av hovrätten för mord, i stället för medhjälp till mord. Detta handlar om Karamo Fatty. Hovrätten anser att han har begått det välplanerade mordet tillsammans med de andra som var på platsen. Detta även om det inte går att säga vilka som var skyttar. Eftersom han var ung vid tidpunkten för brotten, ska han ha kortare straff än en vuxen.

Hovrätten ansåg dock att det inte ska dras av så mycket på straffet som tingsrätten har gjort och dömde honom därför till ett längre fängelsestraff, 13 år och 10 månaders fängelse. I tingsrätten dömdes han till 12 år och 10 månader.

Hovrätten dömde också en person för anstiftan av mord, i stället för medhjälp till mord. Detta rör sig om Sebastian Jobe. Hovrätten ansåg att personen har en ledande ställning i Jobefalangen. Mordet skulle enligt hovrätten inte skulle ha utförts om inte han hade stått bakom och förstärkt gärningsmännen i deras beslut. Straffet blev detsamma som det tingsrätten bestämde, fängelse på livstid.

En person, Ulas Havsut, transporterade ett av mordvapnen på morddagen och dömdes för detta för medhjälp till mord, precis som i tingsrätten. Hovrätten anser dock att åklagarna inte har bevisat att han förstod att planen var att döda fler än en person. De dömde honom därför inte för förberedelse till mord på de tre släktingarna till den mördade. Detta innebar att han fick ett kortare fängelsestraff än i tingsrätten, 12 års fängelse istället för 15 år och 10 månader. Ytterligare en person, Tareq (Tareek) Besic, fick ett något förkortat straff, 15 år och 7 månader istället för 15 år och 10 månader.

Livstids fängelse

En av de personer som tingsrätten dömde för medhjälp till mord och förberedelse till mord, fick fängelse på livstid. Detta rör sig om Atila Can. Han fick livstidsstraff trots trots att han hade lämnat upplysningar till polisen vilka har varit värdefulla för utredningen i målet och trots de följder detta kan få för hans personliga del. Hovrätten ser saken på samma sätt som tingsrätten och anser att det inte finns utrymme att frångå fängelse på livstid i hans fall.

Övriga personer döms liksom i tingsrätten för medhjälp till mord och förberedelse till mord till i stort sett samma fängelsestraff som tingsrätten bestämde. Sammantaget döms fyra personer, förutom Sebastian Jobe och Atila Can också Doudou Jallow och Ahmad Alhag, till fängelse på livstid. De fick samma straff som i tingsrätten.

För övriga dömda, Kwame Sana, Dentin Jobe och Mohammed Al Housany, gäller att de fick sina domar från tingsrätten fastställda. De två övriga som dömdes i tingsrätten överklagade inte sina domar (eller rättare sagt, de drog tillbaka sin överklaganden).

– Det som har skrivits i EncroChat-meddelanden har i många avseenden fått starkt stöd av annan bevisning, säger hovrättsrådet Eva Lönqvist, i ett pressmeddelande.

– Hovrätten anser att befattningen med krypterade telefoner utgör förberedelse till brott i detta fall, då telefonerna har använts för att samordna åtgärder utan risk för upptäckt, uppger hovrättsrådet Anna Gränsmarker.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!