Organiserad brottslighet i Sverige

I den intressanta boken Det svenska tillståndet har Hernan Mondani och Amir Rostami skrivit ett intressant kapitel om organiserad brottslighet i Sverige, Samarbete i brott: Organiserad brottslighet i Sverige 1995-2015. Kapitlet inleds med en diskussion om hur organiserad brottslighet definieras, om kriminalpolitik och kriminalpolitisk debatt.

Den organiserade brottsligheten sen 1950-talet

Efter det gör författarna en genomgång av den organiserad brottsligheten ur historiskt perspektiv som jag dock finner lite svag då den egentligen inte berör organiserad brottslighet innan 1980-talet.  De missar helt framväxten av en organisera brottslighet inom raggar- och bikerkulturen på 1970-talet liksom den exploderande porrbranschens koppling till framväxten av en organiserad brottslighet på 1960- och 1970-talet. Likaså missar de utvecklingen av kriminella nätverk av internationell karaktär inom den jugoslaviska exilmiljön i Sverige och andra länder. De missar också helt 1960- och 70-talens släktbaserade kriminella nätverk, ibland med bakåtkoppling i generationer till 1930-talet välorganiserade spritsmugglarligor.

MC-gängen

Därmed får de också en skev bild av utvecklingen av den organiserade brottsligheten i Sverige som enligt deras historieskrivning börjar med Hells Angels etablering i Sverige och den efterföljande etableringen av Bandidos MC med det stora nordiska mc-kriget som en följd.

De missar att den första Hells Angels-klubben var en raggarklubb (Dirty Dräggels, inte en mc-klubb som de två forskarna skriver i en fotnot) som redan var väletablerad inom droghanteringen i Sverige och att flera av de mc-klubbar som sen blev lokalavdelningar (chapters) inom Hells Angels MC och Bandidos MC redan hade kopplingar till en omfattande brottslighet i mc-miljö. En kriminalitet som vuxit fram inom exempelvis klubbar som Hising Island MC och Mandroms MC i Göteborg. Sannolikt fanns en motsvarande miljö i Stockholm och Skåne.

Släktbaserade gäng

De kommenterar detta med att det var början på en kriminalitet med proffessionalisering med hjälp av varumärkesbyggande och organisatoriska byråkratisering. Jag menar att det sistnämnda i alla fall existerat sen 1960-talet i form av släktbaserade kriminella nätverk som familjen Hannell i Stockholm och familjen Magnusson i Göteborg.

På 1970-talet fanns också tydliga orts- och kvartersbaserade gatugäng av samma typ som senare återigen skulle växa fram i många fattiga områden. Det växte också fram nya kriminella släktbaserade och etniska nätverk som exempelvis familjen Yildiz i Sollentuna och Albanligan i Göteborg. Dessutom de starka nätverken i den jugoslaviska exilmiljön (inkl. Albanligan) med sina illegala spelklubbar.

Gatugäng

Skotten på Näset 2001 som de nämner som en avgörande händelse när det gäller den nya fasen av den organiserade brottsligheten i Sverige med gatugäng på 2000-talet är egentligen en uppgörelse mellan ett väletablerat etniskt nätverk med albaner från den exiljugoslaviska miljön och ett mer förortsbetonat gatugäng, Original Gangsters (OG), med viss etnisk tillhörighet i den syrianska befolkningsgruppen i Sverige.  En del av framväxten av de kriminella miljöer som utvecklades i denna etniska miljö med bas i Södertälje.

De självmarkerande mc-gängen försökte möta framväxten av de stadsdels- och områdesbaserad gängen på 2000-talet genom att bilda supporterorganisationer som Red & White Crew och X-team. Det ledde också till et ökat antal konflikter som sen kom att ersättas av konflikter mellan gatugängen. Det växte också fram släktbaserade nätverk i en annan etniskt miljö än den jugoslaviska, nämligen inom den befolkningsgrupp som kallas mhallami eller mardelli.

De konstaterar att den organiserade brottsligheten i Sverige främst består av tre typer av kriminella grupperingar, de självmarkerande gängen, gatugängen med anknytning till en stadsdel eller ett område och de släktbaserade nätverken  samt några etniska nätverk.

De självmarkerande gängen som idag främst är Hells Angels MC, Bandidos MC och Satudarah MC. Det sistnämnda gänget har också kopplingar till släktnätverk inom mhallamimiljön. Huvuddelen av släktnätverken finns inom mhallamimiljön men en del finns också inom den kurdiska miljön och bland syrianer. Nätverk med etnisk samhörighet är främst Södertäljenätverket inom den syrianska befolkningsgruppen, vissa nätverk med bas i den exjugoslaviska miljön såsom Albanligan. Utvecklingen har lett till ett växande problem med våld och skjutningar samt bedrägeribrott både mot välfärdssystemet och enskilda personer.

Det synliga gängvåldet

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) kan 27% av det dödliga våldet under åren 2014-2017 kopplas till konflikter i den kriminella miljön. Vidare kan den ökning av våldet som skett i Sverige under de senaste åren helt kopplas till gängrelaterade konflikter. Under åren 2008-2013 kan, enligt Brå, 48% av det dödliga skjutvapenvåldet kopplas till gängmiljöer. Andelen har därefter ökat stadigt år för år.

Vinster från brott

Bedrägerier och bidragsbrott utgör enligt författarna grunden för de kriminella nätverkens inkomster. Sen år 2000 har bedrägeribrotten ökat kraftigt i omfattning. Från 50 000 anmälda bedrägeribrott år 2005 till över 200 000 anmälda brott år 2020.

De anmälda bidragsbrotten har ökat från 11 000 anmälda bidragsbrott år 2011 till 27 000 år 2020. Bidragsbrotten handlar om att tillskansa sig bidrag från det allmänna på falska premisser. En stor del av bedrägeribrotten såväl som bidragsbrotten organiseras av gäng som kan räknas so organiserad brottslighet.

Antal individer inom den organiserade brottsligheten

Enligt en del uppskattningar fanns det ett 60-tal organiserade gäng år 2007 och hela 330 gäng år 2020. Jag tror att det första är en underskattning medan det andra är en stor överskattning.

Säkerhetspolisen menade i en rapport från 2009 att cirka 1 000 personer utgjorde kärnan i den organiserade brottsligheten. Andra menade att det var en underskattning då 4 000 personer var det antal som uppgavs i en uppskattning som gjordes år 2006. Säkerhetspolisen menade samtidigt att det totalt fanns 10 000 personer i de kriminella nätverken.

År 2017 uppskattade polisen antalet aktivt kriminella personer i gatugängen till 5 000 personer fördelade på 200 nätverk. I en rapport några år senare uppskattades entalet personer i kriminella nätverk till drygt 12 000. dess personer utgör mindre än en procent av alla som misstänkts för brott men står för 5% av alla registrerade brottsmisstankar.

Sannolikt är alla dessa uppskattningar felaktiga. Om kriminella gäng har 30 medlemmar i snitt skulle det bli 10 000 personer om det fanns 330 kriminella grupperingar. Det finns med alla sannolikhet inte så många utan snarare högst 200. Det skulle ge 6 000 kriminellt aktiva personer i nätverken. Sannolikt är den siffran också för hög.

Samband mellan våld och bedrägerier

Det finns enligt författarna till artikeln om den organiserade brottsligheten ett tydligt samband mellan det ökade våldet och det ökande antalet bidragsbrott och bedrägerier. De menar dock att ett kausalt samband inte går att påvisa även om ökningarna uppvisar en likartad tendens.

Jag menar dock att det troligen finns ett kausalt samband. Bedrägerierna och bidragsbrotten handlar om mycket pengar. Stora pengar är drivande för konflikter och det såg vi i den förra våldsvågen under 2000-talets första årtionde då många mord och skjutningar hade kopplingar till värdetransportrån som också handlade om stora pengar. Det är därför sannolikt att bedrägerier och bidragsbrott är en viktig ingrediens bakom det ökande våldet i kriminella kretsar.

Det finns ett direkt samband mellan den ökade mängden bidragsbrott och avreglering inklusive privatisering av den offentliga sektorn. Om detta skrivs ingenting i det aktuella kapitlet boken Det svenska tillståndet. Som jag ser det finns det därför ett direkt samband mellan den förda nyliberala privatiseringspolitiken och det ökade gängvåldet samhälle.

Kontentan av rapporten är att alla tillgängliga data tyder på att gängbrottsligheten i samhället ökat och det finns ett samband mellan detta och det ökade våldet såväl som till det ökande antalet bidragsbrott och bedrägerier. Det fins därför stor anledningen att tro att dessa förändringar hänger samman med den politiska och ekonomiska utvecklingen i samhället. En utveckling som ökat de ekonomiska klyftorna, klassklyftorna, samt genom privatiseringar ökat möjligheten för ekonomiskt lukrativa brott som kräver organisering.

Den nyliberala politiken i Sverige har stärkt den organiserade brottsligheten och skapat de ökade våldet.

Källa: Sarnecki och Rostami, Det svenska tillståndet, 2022

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.