Den exkluderande staden är icke-existerande i Göteborg

Ett en artikel i tidningen Rött där forskaren Fredrik Edin uttalar sig om det exkluderande samhället säger han nåt mycket märkligt om Göteborg. Han jämför de tre storstäderna och menar att Göteborg och Stockholm  i motsats till Malmö har rensat bort alla fattiga ur den centrala staden. Det är märkligt för att det knappast stämmer med verkligheten. För det första så måste vi kanske bestämma vad som är det centrala Göteborg.

Om vi med centrala Göteborg menar Inom Vallgraven, Vasastaden, Lorensberg, Heden, Stampen, Haga och Masthugget (Långgatorna) så är det sant att det inte finns några fattiga i detta område. Men historiskt sett har det aldrig varit stadsdelar som dominerats av fattiga.

Men om vi ser centrala Göteborg som något större och också inkluderar Gårda, Johanneberg, Krokslätt, Landala, Guldheden, Annedal, Kommendantsängen, Olivedal och Stigberget (Masthuggsberget) kan vi konstatera att det i stadsdelar som Gårda, Johanneberg, Krokslätt, Landala och Guldheden finns en hel del fattiga. Det är stadsdelar med lägre medelinkomst än Göteborg som helhet.

Linnéstaden

Samtidigt har stadsdelar som Haga, Masthugget, Olivedal, Kommendantsängen, Annedal och Stigberget gentrifierats även om det historiskt bara varit Stigberget och Annedal som dominerats av fattiga. Haga har haft en delvis fattig befolkning, delvis en småföretagarbefolkning. De andra stadsdelarna har alltid dominerats av medelklass och domineras idag av samma medelklass i än större utsträckning.

I vissa fall har den gamla arbetarbostadsbebyggelsens rivits som i halva Stigberget (Nya Masthugget), delar av Olivedal (Vegastaden/Nordostpassagen), Annedal, delar av Haga och Landala. I Krokslätt har rivningarna varit begränsade till några områden längs Mölndalsvägen och ett litet område vid Mossen. På Gårda har det mesta av bostadsbebyggelse rivits men några kvarter har blivit kvar.

På sikt har rivningarna medfört en gentrifiering i de västliga centrala stadsdelarna Annedal, Kommendantsängen, Haga, Masthugget, Stigberget och Olivedal medan det inte tycks ha haft nån nämnvärd gentrifieringseffekt i de sydliga stadsdelarna Landala och Krokslätt. Däremot har förvandlingen av industriområden på Stampen och Gårda och i Krokslätt (Almedal, Elisedal och Lana) till bostadsområden haft en viss sådan effekt.

Södra Göteborg

Men det som kanske framförallt haft betydelse för att det i de södra centrala stadsdelarna finns en stor andel fattig arbetarbefolkning kvar är den ganska omfattande bebyggelsen av barnrikehus från 1930-talet och 1940-talet i framförallt Krokslätt men även i Johanneberg.

En viktigt aspekt när det gäller de låga inkomsterna i de södra stadsdelarna är också den relativt stora andelen studenter. Det gäller Landala, Johanneberg, Guldheden och Krokslätt. Chalmers Tekniska Högskola spelar en stor roll i området men även studenter vid Göteborgs Universitet bor i området. Det skapar dessutom mångfald då många studenter komme från andra länder. Indien, Kina, Spanien, Tyskland med mera. I Kallebäck och Krokslätt är också inslaget av invandrare relativt stort.

Slutligen är Guldheden ett miljonprogramsområde där den äldre befolkningen allt mer ersätts av inflyttade från miljonprogramsförorterna i Göteborg. Det påverkar både inkomsterna och den sociala sammansättningen.

Miljonprogram och barnrikehus

Vi kan också räkna in miljonprogramsområdet Kallebäck i södra Göteborg. Utveckligen där liknar delar av Guldheden men en inflyttning från miljonprogramförorter. Där har det också byggts en massa nya bostäder på ett sätt som varit positivt för stadsdelen. Det kan tjäna som ett exempel på hur det skulle kunna gå att göra i andra miljonprogramsstadsdelar, De nya bostäderna har dock inneburit en viss gentrifiering. Om det skulle bli effekten i andra miljonprogramsstadsdelar är det antagligen bara bra. Mer social blandning skapar en bättre stad och boendemiljö.

Framförallt Krokslätt men även Guldheden är mycket socialt blandade stadsdelar. Det finns barnrikehus respektive miljonprogramshyresrätter med arbetarklassbefolkning (Almedal, Fredriksdal, Burås, Getebergsäng, Mosseberg, Södra Guldheden), bostadsrättsbebyggelse med arbetarklass och medelklass (Fredriksdal, Burås och Mossen) gamla landshövdingehusområden (Getebergsäng, Almedal, Landala Egnahem), villaområden med arbetarklass, medelklass och överklassbefolkning (Burås, Fredriksdal och Landala Egnahem).

Den exkluderande staden är frånvarande

Det är helt klart att den exkluderande staden lyser med sin frånvaro i södra Göteborg. Dessutom finns det en annan kvalitet i stadsdelar som Krokslätt och Johanneberg. Nattbefolkningen (boende) är lika stor som dagbefolkningen (de som arbetar i stadsdelarna). Det finns alltså fortfarande en mängd arbetsplatser i stadsdelarna.  Det är något som skapar en positiv social dynamik.

Fredrik Edin har som jag ser det helt fel vad det gäller de centrala delarna av Göteborg. Innerstaden har inte rensats på fattiga människor. Mycket lite har egentligen förändrats. De västra delarna av centrala Göteborg har gentrifierats (förutom vissa delar av Stigberget som har barnrikehus och landshövdingehus) , de centrala delarna har socialt sett inte förändrats alls och de södra delarna har behållt sitt stora inslag av arbetarklassbefolkning om än kanske inte de allra fattigaste med invandrarbakgrund.

Mest förvånande är kanske att Landala inte tycks ha gentrifierats på samma sätt som Annedal trots likartad bebyggelseutveckling med rivningar. Inslaget av barnrikehus har garanterat att arbetarklassbefolkning blivit kvar i Krokslätt och Johanneberg medan miljonprogramshyresrätter garanterat samma sak i Guldheden. Gamla landshövdingehusområden har lett samma utveckling i Gårda och också i Krokslätt.

Nordstan och Avenyn

Dessutom får vi inte glömma att Nordstans köpcentrum är viktigt för framförallt fattigare delar av Göteborgs befolkning. Och det ligger mitt i centrum. Ett köpcentrum som inte kräver tillgång till bil (arbetarklassen saknar i stor utsträckning bil) och som är nåbart med kollektivtrafik från alla delar av Göteborg. Det är ett område där fattiga människor dominerar.

Samtidigt kan vi också konstatera att fastighetsägarnas försök att förvandla Avenyn till ett stråk för lyxshopping misslyckats. Ingen handlar i de lyxiga och överdimensionerad affärerna. Detta trots att de ligger mitt i Göteborgs rikaste kvarter. De fattiga inklusive invandrare har inte heller trängts borts från gatan utan är ett markant inslag i folklivet.

Det är för mig uppenbart att Edin aldrig varit i Göteborg. Han har noll koll och uttalar sig om nåt han faktiskt inte känner till.

Läs mer om gentrifiering

Fakta

Medelinkomst i Göteborg år 2020 var 332 400, i Guldheden 316 600, Johanneberg 312 500, Landala 312 400, Krokslätt 292 700 och Kallebäck 276 000. Det är dock betydligt högre medelinkomster än i miljonprogramsförorterna vilket i huvudsak beror på att stadsdelarna i södra Göteborg är socialt blandade. I de mest centrala delarna av Göteborg och de västra delarna av centrala Göteborg är medelinkomsterna mycket högre, i flera stadsdelar över 500 000 och i de flesta över 400 000.

Andelen utlandsfödda i Göteborg år 2021 var 28,3%. I Kallebäck 30,4% och Krokslätt 25,9%. Det är markant lägre än i miljonprogramsförorterna. I de flesta andra centrala stadsdelar ligger andelen utlandsfödda på cirka 20% men i de västra delarna av centrala Göteborg ligger andelen snarare kring 15%.