Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Tove Ditlevsens självbiografiska romaner har plötsligt blivit internationella hits och höjs till skyarna av kritiker i såväl München som New York. Det är utmärkt, inte minst för att det fått Natur & Kultur att satsa på nyutgåvor och en nyöversättning Läs mer…
Arbetarlitteraturen har ofta kopplats samman med realismen, och även om arbetarförfattare i alla tider också använt sig av andra litterära verktyg så får man nog säga att just realismen, åtminstone sedan början av 1900-talet, varit arbetarlitteraturens paradgren. Samtidigt har den utsatts för kritik. Läs mer…
En rysk pansarkryssare plöjer fram genom en svensk å och stannar i brukssamhället Grusviken. Alla står häpna och stirrar, utom en åldring som kommer stapplande från ålderdomshemmet: Läs mer…
Nobelpristagaren John Steinbecks Vredens druvor (1939) är antagligen den mest kända amerikanska arbetarskildringen någonsin. Den handlar om fattiga migrantarbetare som skördar frukt i Kalifornien. Det gör också en av de mest uppmärksammade samtida amerikanska arbetarromanerna: Helena María Viramontes Under the Feet of Jesus (1995). Läs mer…
David Ericssons bok, Döden är inte nog, är en kärleksroman. Men den är också en skildring av 80-talets Stockholm ur en ung byggnads- och transportarbetares synvinkel. Läs mer…
För inte så länge sedan gav Pelle Sunvisson ut romanen Svarta bär, där han gestaltar sina erfarenheter av att wallraffa som ukrainsk bärplockare i norra Sverige. I sin nya bok – Svenska palmen – berättar han om ett annat under cover-projekt. Läs mer…
Jag ska egentligen inte prata om det här är en (relativt) fristående fortsättning på Sara Beischers debutroman Jag ska egentligen inte jobba här från 2013. Läs mer…
Sara Beischers debutroman Jag ska egentligen inte jobba här var en alldeles utmärkt arbetsskildring som väckte stora förhoppningar om författarskapets fortsättning. Läs mer…
Moa är 19 år och har kommit till Stockholm för att bli skådespelare. För att försörja sig jobbar hon dock på ett ålderdomshem. Åtminstone är det så hon själv ser på saken: skådespelardrömmarna är huvudsak, jobbet på ålderdomshemmet bisak. Läs mer…
En ung forskare tröttnar på intrigerna och inskränktheten vid en institution vid Uppsala universitet, går ut genom dörren och börjar arbeta inom hemtjänsten och studera till sjuksköterska. Där har ni handlingen i Linn Spross roman Vård, skola och omsorg. Läs mer…
Didier Eribons essä Tillbaka till Reims har rönt stor uppmärksamhet i flera länder. Denna uppmärksamhet har främst kretsat kring bokens relevans för förståelsen av varför många arbetarväljare i Frankrike röstar på fascisterna. Läs mer…
Pelle Sunvisson har under falsk identitet levt och arbetat med ukrainska bärplockare i norra Sverige och med utgångspunkt i sina upplevelser skrivit romanen Svarta bär. Läs mer…
Anders Teglunds Cykelbudet är en dagboksroman om ett år då författaren – som egentligen är pianist, förläggare och diversearbetare i kultursvängen – jobbar som matbud för Foodora. Läs mer…
Hans Scherfig (1905–1979) hör till mina absoluta favoritförfattare (och jag gillar hans konst också). Därför blev jag glad när jag nyligen fick tag på ett exemplar av den danska förstautgåvan av hans bok Idealister. Läs mer…
Kristina Sandbergs roman Att föda ett barn – som kom ut 2010 och utgör första delen i en trilogi om hemmafrun Maj – har likheter med Ivar Lo-Johanssons Bara en mor. Läs mer…
Jag är väldigt förtjust i Maria Hamberg och har skrivit en hel del om henne, både här på bloggen och i mina böcker och artiklar. Allt under himmelens fäste har inte gjort mig mindre förtjust. Tvärt om. Hamberg tycks nämligen bara bli bättre och bättre på att skriva. Läs mer…
Vilhelm Moberg är en av de viktigaste företrädarna för det svenska 1930-talets arbetarlitteratur. Men hans magnum opus – utvandrarserien – präglas inte av något utpräglat proletärt perspektiv. Läs mer…
Sedan 1980-talet har det flera gånger efterlysts mer av existentiella frågor i arbetarlitteraturen. Själv har jag dock aldrig tyckt att det rått någon brist. Att arbetarförfattarna skulle blunda för det existentiella är helt enkelt en fördom. Läs mer…
Stieg Larssons Män som hatar kvinnor och hur Larsson använder kriminalromanen för att uttrycka vänsterpolitiska åsikter. Att Larsson skriver i den tradition av samhällskritisk kriminallitteratur där Sjöwall/Wahlöö och Mankell hittills utgjort de viktigaste namnen är uppenbart. Läs mer…
I dagens Sverige är litteraturen en av de viktigaste arenorna för kritisk diskussion av det kapitalistiska klassamhället. En anledning till att det är så är att det delvis råder ett annat ideologiskt klimat inom litteraturen än i andra delar av samhället. Läs mer…