Kriminaldraman i Sverige – har gangstern tagit över?

Publicerad denFörfattareAnders_S

2021 var gangsterns år i kulturen enligt Jacob Lundström som skrivit en artikel i DN med rubriken 2021 tog gangstern över den svenska kulturen. Vad han menar med detta förefaller dock lite oklart men klart är i alla fall att Diamant Salihu fick Stora journalistpriset för boken Tills alla dör. Det är en bok som handlar om Järvafältet och en av de kriminella konflikterna där. En faktabok. TV-serien Snabba cash blev också en av de mest sedda svenska TV-serierna under 2021. Dessutom har kulturdebatten berör rappmusiken och dess koppling till kriminalitet och kriminella gäng.

I artikeln intervjuas filmvetaren Michael Tapper, som har studerat svenska kriminalromaner och filmer. Han säger bland annat:

– ”Beck” och ”Bron” har varnat för miljöterrorister, medan Henning Mankells ”Steget efter” hade en transexuell mördare som tar livet av människor för att de är lyckliga. Den grövsta alarmismen står Johan Falk-filmerna för med sina krigsliknande scenarier om rysk maffiainvasion. Så det har ofta varit reaktionära förvrängningar av hela samhällsbilden, säger Michael Tapper.

Men både Tappers uttalande om reaktionära budskap och Jacob Lundströms slutsats om att gangstern tagit över förefaller något överdrivna. Gangstern har helt klart inte tagit över nu.

Gangsterromaner och gangsterfilmer

Boken Snabba cash av Jens Lapidus kom ju ut redan 2006 och var den fjärde mest sålda svenska romanen 2007. Filmen Snabba cash som bygger på boken kom 2010 medan TV-serien Snabba cash som bygger på böckerna Aldrig fucka upp från 2008 och Livet deluxe från 2011, sändes 2021. Om vi ska döma efter det tog gangstern över den svenska kulturen för länge sen.

Den mesta sedda svenska TV-serien med brottslighet och brottsbekämpning som tema var sannolikt inte heller Snabba cash utan polisserien Tunna blå linjen. En serie som på traditionellt vis har poliser i centrum vilket är det brukliga när det gäller svenska deckare och kriminalfilmer. Men mer handlar om polisens arbete i vardagen än specifika kriminalfall som är det vanliga. Även det faktum att denna serie sannolikt var den mest sedda TV-serien om brott motsäger Jacob Lundströms idé om att gangstern tagit över i kulturen.

Inget nytt med gangstern i kulturen

När det gäller Diamant Salihus reportagebok är inte heller det nåt nytt eller nåt bevis på att ”gangstern tagit över” i kulturen. Den typen av böcker har regelbundet kommit ut i stort sett varje år sen Lasse Wierups och Matti Larssons bok Svensk maffia år 2007.

I stort sett har Lundström skrivit en intressant artikel om kulturdebatt, klass och samhällets makthavare och myndighetspersoner. Men den blandar samman klassiska polisdeckare med gangsterromaner som Jens Lapidus Snabba cash. Det är olika undergenrer inom kriminalromangenren. Gangstergenren är normalt mycket ovanligare än traditionella polisdeckare av Sjöwall-Wahlöös typ. Filmer och TV-serier med gangstertema är också ovanliga i svensk och europeisk kontext men de är vanligare i USA.

Förutom Lapidus böcker finns det finns det relativt få sådana böcker av svenska författare. Men de finns. De första som kom ut var troligen Grundbulten (1974), Lyftet (1976) och Rävsaxen (1978). En trilogi om den kriminell Kennet Ahl skrivna av Lasse Strömstedt och Christer Dahl under pseudonymen Kenneth Ahl. Lyftet har också filmatiserats med samma titel år 1978.

Renzo Aneröd har också skrivit några böcker i samma genre, Löftet: en roman om den understa världen (2004) och Vildsvinet (2007) som skrevs ihop med Karwan Faraj.

Järvafältet

Kontentan av detta är att Lundström misslyckas med att belägga och bevisa sin tes om gangsterns övertagande i kulturvärlden. En som inte tycks ha läst Lundströms artikel ordentligt och därför hamnar fel i sin kommentar om kriminalitet, klass och gangsters på Nyhetsbyrån Järvas sajt, är Karl-Gustav Köhler.

För det första är hans rubrik obegriplig, för de flesta betyder ort helt enkel en plats, ett samhälle, en stad. Det han menar kallas av de flesta för en förort, dvs en ort som ligger före staden, före orten, dvs i utkanten av en existerande ort, stad eller ett samhälle. Han väljer med flit ett språkbruk som gör att väldigt få förstår vad han menar. Sen påstår han:

Främlingar har alltid varit skurkarna i svensk fiktion. De var länge nyanlända eller utlänningar utan uppehållstillstånd. Pengar, kvinnor och spel var lockelsen, vilket de hade gemensamt med lokala gangsters. Förekom skjutningar, så var det just kring krogarna.

Det är helt enkelt inte sant. Främlingar har inte alls varit skurkarna i svensk kriminallitteratur. Inte ens i gangstergenren. Skurkarna och gangstrar har i huvudsak varit människor med helt vanliga svenska namn. I en del TV-serier och filmer som exempelvis Johan Falk-filmerna är det dock ibland den ryska maffian som figurerar i bakgrunden men de flesta gangstrarna som figurerar är svenskar som som Seth Rydell och Frank Wagner. Och så är det i de flesta svenska deckare, deckarserier och kriminalfilmer. Köhler verkar faktiskt ha dålig koll.

Tappers märkliga åsikter

Dessutom tar Köhler påståendena om att ”gangstern tagit över” som sanning trots att Lundström faktiskt inte lyckas bevisa det. Han tar också Tappers påstående om högervridning och högerbudskap på allvar. Något som Michael Tapper för fram i sin avhandling Snuten i skymningslandet från 2011 (Köhler tor att det är en nyutgiven bok så har har inte sen orkat kolla fakta).

Jag har läst avhandlingen och menar att Tapper läst böcker och sett filmer på samma sätt som fan läser bibeln. Jag menar det det inte finns fog för hans påståenden om högerbudskap i svenska deckare från Sjöwall/Wahlöö och framåt. Förutom i ett fall, Olov Svedelid och hans Hasseldeckare.

Det är som om Tapper faktiskt saknar kunskap om vänsterns faktiska åsikter och uppfattningar i frågor om brott och kriminalitet. Men så kan det väl ändå inte vara? Men alternativet är ju att han medvetet vill förvränga och smutskasta svenska deckarförfattare med vänsterprofil. Det tror jag inte är en rimlig förklaring. Kanske förväxlar han den reaktionära stalinistiska och maoistiska vänstern med vänstern.

Obegripligt

Vad det gäller Köhlers artikel i allmänhet begriper jag inte vad han vill. Då både Lundström, Tapper och Köhler har fel när det gäller grundläggande fakta så blir faktiskt Köhlers artikel på Nyhetsbyrån Järvas hemsida delvis helt obegriplig. Och folk har ju uppenbarligen inte tröttnat på vita poliser med personliga problem så Köhler har grundläggande fel på den punkten. Det görs ju nya TV-serier och filmer om sådana hela tiden. Maria Wern, Huss, Beck, Rebecka Martinsson med mera.

Men en sak är jag överens med Köhler om. Gangsterserierna och romanerna om förorten överdriver våldet, överdriver hur farligt det är osv. För sanningen är ju att det för en besökare i vilken förort som helst framstår som mycket lugnt och ganska tomt och tråkigt. Visserligen är människor ofta mörkare än i samhället som helhet men det är ju inte direkt nåt farligt.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!