Bygg om miljonprogrammet – bekämpa gängen

Bygg om miljonprogrammet. Det sätt som miljonprogrammets områden är konstruerade på innebär att det skapas en mängd otrygga miljöer där alla alltid måste passera. Det handlar om gång- och cykelvägar genom natur, hållplatser som ligger utan kontakt med omgivande bebyggelse, gång- och cykeltunnlar för att ta sig til centrumfunktioner, separerad biltrafik, gångtrafik och cykeltrafik som innebär att det blir få människor på alla gator, hållplatser, cykelbanor och gångvägar.

Få människor innebär en upplevd otrygghet och skapar möjligheter för kriminella att fritt sälja droger med mera utan att det egentligen uppmärksammas. Det finns inte heller några halvprivata gårdar som i en kvarterstad utan enbart offentliga miljöer mellan punkthusen och lamellhusen. Och finns det områden som liknar innergårdar är de för stora och omfattar alldeles för många bostäder och människor. Allt det nämnda minskar den upplevda tryggheten. Sättet att planera och bygga miljonprogrammets områden kallas SCAFT.

SCAFT är ett planeringssätt och ett sätt att bygga områden som gynnar kriminella gäng och deras fysiska kontroll över vissa geografiska områden. eftersom det ofta bara finns en infart till områdena är de lätta att kontrollera och polisens arbete försvåra då de kriminella alltid vet när polisen finns i området.

Bygg om miljonprgrammet

Lösningen är att bygga om miljonprogrammen. De behöver i många fall förtätas. I stort sett alltid byggas om till kvarterstäder där parker och naturområden byggs in i kvartersstrukturen precis som exempelvis Central Park i New York eller Vasaparken i Göteborg. De kan vara stora såväl som små, omfatta många kvarter eller bara ett. Även fotbollsplaner och andra idrottsanläggningar görs till en del av kvartersstaden. Exempelvis på samma sätt som Gröna vallen och Karl Johans torg i Majorna.

Planskilda korsningar, gångtunnlar och smala broar över lokalgator, cykelbanor och småvägar tas bort. Cykelbanor och gångbanor anläggs längs med alla gator i kvartersnätet eller om de redan finns bygga bilgator längs med dem. Detta ger ökad trygghet då det alltid finns andra människor där folk rör sig. Gängbrottslighet och annan kriminalitet får det svårare.

För att göra det möjligt krävs säkerligen att en del lamellhus och många punkthus rivs för att ersättas med nya bostadshus i kvartersstrukturer. De kan också vara nödvändigt att riva hus för att konstruera ett vettigt kvartersmönster. Medan miljonprogrammet ofta krävde att stora ytor jämnades till genom att dalar fylldes igen och berg sprängdes bort är höjdskillnader inget problem för byggandet av en modern kvartersstad.

Många fördelar

Genom att bygga om miljonprogrammets stadsdelar till kvartersstad kan flera fördelar uppnås. Det blir tätare bebyggelse med mer folk vilket förbättrar servicen. Genom innergårdar skapas social sammanhållning och kontroll vilket ger ökad trygghet och samhörighet liksom minskad brottslighet.

Nya bostäder ger en bättre social sammansättning i områdenas befolkning. Det skulle dock inte vara möjligt om inte stadsdelarna samtidigt gjordes tryggare och mer attraktiva genom byggandet av kvartersstad.

En kvartersstad med mer service innebär också fler arbetsplatser. Mer blandad befolkning och fler arbetsplatser ger också ökad trygghet genom att det finns fler människor i omlopp dygnet runt.

Även det faktum att andelen personer med olika typer av problem minskar i miljonprogramsområdena innebär ökad trygghet och minskad brottslighet. Detta minskar brottsligheten och möjligheterna för gängen.

Från socialdemokraternas i huvudsak dåliga program för upprustning av miljonprogrammet har jag tagit med några punkter som jag delvis modifierat. det handlar till viss del om hur en omvandling av miljonprogrammets stadsdelar ska finansieras.

Några punkter för att göra om miljonprogrammet:
  • Fler hyresrätter och lägre trösklar. Sänkt tröskel för inflyttning till hyresrätter utanför försummade områden.
  • Förtur för människor med akademiska meriter i försummade områden.
  • Fler villor, radhus, kedjehus och parhus i utsatta områden. Statliga kreditgarantier för nybyggnation av villor, radhus, kedjehus och parhus i försummade områden förutsatt att det sker i form av kvarter utan säckgator och återvändsgränder.
  • Statlig upprustning av miljonprogrammens försummade områden. Statliga kreditgarantier för ombyggnad till kvartersstad och renovering av försummade och förfallna hus.
  • Kommunal förköpsrätt för strategisk mark.
  • Fler billiga hyresrätter i bostadsområden utan socioekonomiska utmaningar. Statliga kreditgarantier för byggande av hyresrätter.

Det hel kan finansieras genom att alla bidrag till överklassen och medelklassen i form av avdrag tas bort. Reseavdrag, rutavdrag, rotavdrag och ränteavdrag tas bort.

Läs mer:

4 svar på “Bygg om miljonprogrammet – bekämpa gängen”

  1. I framtiden: Alla har samma boendestandard. Nu: All ny bebyggelse är blandad. Sen: Riv i fattiga områden, bygg för vanligt folk i rika områden. Sänk politikernas totala ersättningar för tvinga dem att dela väljarnas liv – det de ska förstå och förbättra. Sätt en gräns hur jävla lyxigt eliten får bo. Tvinga politikerna att deklarera varför de ska ha en sådan lön och ett sådant rikepersonsboende långt över ”tjänstearbetarklassen” (samma de rika). De rika som bor i Spanien och kommer hem för vård och ålderdom och ta del av den svenska välfärden de flytt ifrån ska betala mer i allt!!!!

  2. I många fall måste nog, med nödvändighet, förändringen börja i miljonprogrammets bostadshus. Det handlar om renoveringar och moderniseringar (underhållsbehovet är på sina håll stort) och det handlar om att skapa större lägenheter för familjer bestående av många personer samtidigt som enrummare för t.ex. studenter behöver skapas. Därtill kommer att miljonprogrammen byggdes under en tid då energi fanns i överflöd och klimatproblematik var okänd. Även här är åtgärder helt nödtvungna.

    Om inte miljonprogrammens själva kärna, d.v.s. bostadshusen, förbättras på olika sätt lönar det föga att omforma yttre miljöer och omgivande infrastruktur. Bostadssegregationen kan aldrig någonsin lösas med tvång och tvångsliknande åtgärder. Görs inte bostäderna/lägenheterna som sådana attraktiva kommer segregationen att bestå.

Kommentarer är stängda.