Tapio Salonen är en professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han har nyligen publicerat en rapport som heter Att identifiera utsatta områden. Med anledning av den har han också figurerat i media en hel del. Rapporten innehåller en kritik av polisens klassificering av utsatta områden. Salonen menar att det leder till att kommuner kan satsa på fel områden när de ska satsa pengar på upprustning och minskad segregation.
Problemet är att Salonens metod också ger felaktiga prioriteringar. Genom att han baserar sig på segregationsbarometern så blir antalet fattiga och segregerade områden betydligt fler än polisens. Det beror på att områden i barometern ofta är mindre än polisens områden. Dessutom spelar inkomster och utbildning en större roll.
Segregationsbarometern
I segregationsbarometern kommer exempelvis områden i södra Göteborg som helt domineras av studenter med bland de områden som har socioekonomiska utmaningar (RegSO 2). Exempelvis Mossen och Olofshöjd. Det är naturligtvis inte rimligt. Dessa områden har i verkligheten inga socioekonomiska utmaningar.
Backa som är ett ytmässigt stort område i polisens lista är i segregationsbarometern uppdelat på flera mindre enheter. Bland finns flera villaområden med. Naturligtvis är de villaområdena inte några områden med socioekonomiska problem. Det är nog ingen som heller tror det.
Även Biskopsgården, Länsmansgården, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Kortedala, Bergsjön och Tynnered är uppdelade i flera områden. I dessa fall spelar det ingen större roll. Hela områdena förutom Tynnered tillhör RegSO1 (områden med stora socioekonomiska utmaningar) och RegSO2 (områden med socioekonomiska utmaningar). Dessutom kommer områden med stor andel pensionärer med låga inkomster med som exempelvis Sjöbo i Borås med bland områden som tillhör RegSO1 och RegSO2. Det gäller även delar av Frölunda och Kortedala i Göteborg. I Frölunda, Tynnered och Backa förekommer stora problem med skjutningar och våld trots att flera av de ingående delområdena i segregationsbarometern inte tillhör RegSO1 eller RegSO2.
Polisens utsatta områden
Polisens lista över utsatta områden fokuserar mer på synliga sociala problem som gängbildningar, öppen narkotikaförsäljning och våldsbrottslighet etc. Det gör deras lista mer fokuserad och jag undrar faktiskt om den inte ger en bättre bild av vilka områden som har stora problem och där åtgärder behövs.
Polisens lista får också med områden i kommuner där det inte finns några områden med socioekonomiska problem enligt segregationsbarometern. Exempelvis Huddinge, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands-Bro. I dessa kommuner finns det helt klart områden med stora sociala problem men segregationsbarometern missar dem. Några exempel är Vårby gård, Skogås, Visättra, Tureberg, Edsberg, Rissne/Hallonbergen och Finnsta.
Samtidigt är det tydligt att segregationsbarometern kan fånga upp kommuner där det finns områden som har problem men ännu inte så stora problem så att de kommer med på polisens lista över utsatta områden. Exempelvis Uddevalla där vi har Dalaberg/Hovhult och Tureberg/Stenbacken bland områden med stora socioekonomiska problem (RegSO1) utan att de är med på polisens lista över utsatta områden. I sådana kommuner är naturligtvis segregationsbarometern en bättre måttstock än polisens lista över utsatta områden.
Problem med båda metoderna
Segregationsbarometern missar också att en kommun som Stenungsund har större sociala problem med brottslighet och droger än de flesta andra kommuner i Bohuslän. Nåt område i Stenungsund finns inte heller med på polisens lista.
Det finns därför också några kommuner som inte har nåt område på polisens lista men som har områden med stora socioekonomiska problem (RegSO1) enligt segregationsbarometern. Dessutom är det kommuner med en erkänd problematik med gängkonflikter, narkotikaförsäljkning och våld som exempelvis Gävle och Kalmar. Det finns också kommuner med kända problem som saknas både på polisens lista och när det gäller RegSO1 i segregationsbarometern. Exempelvis Falkenberg och Värnamo.
Det är uppenbart att ingen av metoderna, segregationsbarometern eller polisens är perfekt och inte ens tillsammans kan de fånga in alla områden som har problem. Det krävs också en omfattande lokalkännedom för att avgöra var social insatser behövs. Att bara gå på polisens lista kan innebära att insatserna kommer för sent och att bara gå på segregationsbarometern kan innebära att områden med stora verkliga problem missas. Och utan lokalkännedom kan insatserna ändå riktas fel.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.