Ägandet och kontrollen över teknologin på nätet

Ägandet av teknologi i ett kapitalistiskt samhälle tillfaller ai allmänhet de som finansierat utvecklingen avd en specifika teknologin. Eller de som lyckats skapa kommersiellt användbara produkter eller tjänster av den utvecklade teknologin i de fall då delar av den är fritt eller offentligt kontrollerad eller ägd.

Detta gäller också internet. Sålunda ha utvecklingen av internets grundfunktioner alltid varit i offentliga eller gemensam äg och under offentlig och gemensam kontroll. Det gäller dock inte fysisk infrastruktur som alltid vari delvis offentlig och gemensamt kontrollerad och delvis kontrollerad av stora privata företag såsom telefonbolag och senare även bredbandsbolag eller TV-bolag. Numera är dessa bolag ofta sammanslagna till stora mediebolag. De kontrollera ofta också andra centrala funktioner på internet.

Dessutom kontrollerar dessa bolag ofta privatpersoners och företags tillgång och uppkoppling till internet liksom många av de programvaror som används. Men de protokoll som används för kommunikation på internet kontrolleras inte av företagen. Det gäller vare sig det handlar om telnet/ssh, ftp, mail, http, news, gopher med mera. En del av dessa protokoll används inte idag, andra lever sitt liv på internets skumma bakgårdar medan åter andra används enormt mycket.

Utvecklingen av protokollen och de grundläggande funktionerna av dessa på internet sköts i huvudsak gemensamt och kollektivt. Detta gjorde att internet i början var en plats där mångfald, gemenskap och ömsesidigt utbyte dominerade.

Företagens erövring av nätet

Att de inte kan kontrollera  internets grunder har gjort att företagen utvecklat programvara som kunnat låsa in användarna i slutna sammanhang.

Typiska exempel på detta är utvecklingen av all kommersiella sajter för strömmade filmer som Netflix, Amazon Prime, iCloud, DisneyChannel, HBOMax, Youtube,  med mera, sajter för strömmad musik som Spotify och sociala medier som Facebook, X/Twitter, Instagram, WhatsApp, TikTok, SnapChat med mera. Sajter, programvaror och medier där företagen på olika sätt har kontroll och på olika sätt tar betalt av användarna.

Motreaktionen

Men det har också skett en motreaktion på nätet. Personer som inte köper företagens makt eller kapitalets logik har med stöd av öppna och fria protokoll och standarder utvecklats programvara som kan levererar samma tjänster som storföretagen.

Programvaran utvecklas gemensamt och kollektivt och även om den ibland kan ägas av ett privat företag, en stiftelse eller en förening så är den släppt med öppen och fri kod. Den bygger också i många fall på en uppdelning på många olika servrar eller instanser. En så kallad federativ struktur. Dessa programvaror, servrar, sajter och instanser ingår i det som kallas Fediversum. Det innebär att ett företag inte kan kontrollera programvaran eller dess användning. Det gör att det i viss mån går att frigöra sig från kapitalets och kapitalismens logik.

Så även om vi lever i ett kapitalistiskt samhälle går det att organisera sig och skapa teknik som inte omfattas av kapitalismens mekanismer. Det går för vanliga användare att kollektivt och organiserat att ta en viss kontroll över en vissa delar av teknologin. Utformningen av teknologin är det som gör det möjligt.

Hur programvaran, teknologin, kan användas och kontrolleras avgörs av utformningen. Den kan utformas så det gynnar kapitalistiska vinstdrivna och vinstjagande företag och den kan utformas för att gynna kollektiv och gemensam kontroll.

Läs mer om programvaror som gynnar gemensam och kollektiv kontroll:

Nu har ju mitt inlägg handlat specifikt om ett teknikområde men det generella budskapet gäller all teknik. Det spelar roll hur tekniken utformas. Tekniken är inte neutral. Det gäller också AI och LLM. Men samtidigt är det som vi sett inet omöjligt att i ett kapitalistiskt samhälle utveckla teknik som innebär att den kapitalistiska vinstjakten och företagens kontroll kan utmanas. Även vad det gäller AI och LLM.

Läs också:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!