Greenpeace missar målet

Greenpeace har inte många siffror rätt när de driver kampanj mot ”den industriella djurhållningens metanutsläpp”. Man kan kritisera den industriella djurhållningen för mycket, men just metanutsläppen är mer kopplade till extensivt uppfödda idisslare medan den mest industriella djurhållningen, kyckling, i princip inte släpper ut något metan alls. Läs mer…

Klövspår i marken – om boskapsskötsel

I debatten om djurhållningen framställs det ofta som att huvuddelen av djurhållningen i världen är ”industriell” dvs drivs storskaligt med odlat foder. Detta är säkerligen korrekt vad gäller kyckling och äggproduktionen – som ju också ofta sker i anläggningar som inte har någon egen mark. Det är sannolikt också korrekt vad gäller grisuppfödningen. Läs mer…

Är det slöseri att ha djur?

I två tidigare artiklar har jag diskuterat djurens del av omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet och vad de äter. I denna avslutande artikel diskuterar jag vad vi får från dem och vilka fördelar och nackdelar som lantbrukets djurhållning innebär. Läs mer…

Krävs en snabb minskning av metanutsläppen?

Skillnaden mellan metan och koldioxid påverkar inte bara hur man ska se på köttet eller mjölkens växthusgasutsläpp utan också för hur man värderar olika sätt att hålla korna på. Precis som för oss människor går en stor del av kornas mat åt till att hålla igång kroppen. Läs mer…

Falsk metanmatematik – koldioxidekvivalenter

Att räkna om metan till koldoxidekvivalenter saknar vetenskaplig grund och orsakar förvirring. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de bidra marginellt till fortsatt temperaturökning, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer. Läs mer…

Kornas planet – Kons heta andedräkt

Medan utsläppen av koldioxid har att göra med hur samhället ser ut, så kommer utsläppen av metan från kon själv och är en direkt effekt av det som är kornas stora fördel. Kornas våm är som ett stort jäskar där cellulosahaltigt material som vi inte kan äta, som gräs, bryts ned av bakterier till sådant som de andra tre magarna och tarmarna kan ta hand om. Läs mer…

Fler stora däggdjur – för ett bättre klimat

Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen, till exempel genom att öka inlagringen av kol i ekosystemen. Denna slutsats drar Läs mer…

Storvilt, tamdjur och klimatet

Nötkreatur (kor) är idisslare och anses stå för ganska stora utsläpp av växthusgaser.  Flertalet stora vilda djur i Sverige är också idisslare och borde alltså vara lika stora källor till utsläpp av växthusgaser som kor. Totalt finns det omkring 900 Läs mer…

Johan Ehrenberg har rätt om köttet

Det är ingen tvekan om saken. Johan Ehrenberg har rätt om köttet i den debatt om köttindustri, köttkonsumtion, växthusgaser, växthuseffekt och klimat som uppstått i tidningen ETC efter att han skrev en artikel om felaktigheterna i filmen Cowspiracy. Jag har Läs mer…

Fossila bränslen och inte kor är det stora klimatproblemet

Netflix-filmen Cowspiracy far med lögner om växthusgaser. I serien påstås nämligen att köttproduktion står för 51% av världens växthusgasutsläpp. Det är en felaktig uppgift som motsägs av alla forskare på området. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anses boskapsuppfödning stå för 14,5 procent Läs mer…

Älgar en lika stor klimatfara som kor?

Om det inte spelar någon roll vad nötkreatur äter utan de är alltid klimatfientliga följer att det inte spelar någon som helst roll hur och vad vilda idisslare äter. Dessa blir då enligt de forskare som hävdar att nötkreatur är Läs mer…