Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Jordbruksverket har bekräftat lagtolkningen att vissa växter framtagna med CRISPR-Cas9-teknik inte faller inom EU:s GMO-lagstiftning. Detta kan öppna upp för användning av ”gen-editerade” växters praktisk tillämpning och som redskap för att lösa några av mänsklighetens största utmaningar, menar forskare vid Läs mer…
Traditionell växtförädling för direkt resistens mot skadegörare leder ofta till snabba anpassningar hos skadeinsekterna. Om vi i stället förädlar för växtegenskaper som gynnar skadeinsekternas naturliga fiender kan vi få ett mer varaktigt växtskydd. Men då krävs nytänkande inom växtförädlingen, skriver Läs mer…
Under tre år ska det bedrivas ett stort samnordiskt forskningsprojekt för att minska antalet fästingburna infektioner hos både människor och djur. Projektet har beviljats drygt 40 miljoner kronor från EU. – Detta är ett av de största forskningsprojekten om fästingar Läs mer…
Fleråriga spannmålsgrödor skulle innebära fördelar för miljön. En flerårig växt producerar dock mindre frö under insåningsåret, eftersom den måste satsa på ett långlivat rotsystem. För att bli konkurrenskraftig som frögröda måste den fleråriga växten därför ha en mycket hög tillväxt Läs mer…
Ökad skörd och mer miljövänlig växtproduktion, konstaterar forskare som i 22 fältförsök prövat samodling, det vill säga odling av minst två arter på samma fält. Hållbar, ekologisk och eko-funktionell intensifiering är koncept som strävar mot ökad växtproduktion samtidigt som odlingens Läs mer…
Under de senaste två årtiondena har mullhalten i svensk jordbruksmark ökat på grund av en ökad odling av fleråriga vallar. Mullhalten är avgörande för markens bördighet, men en ökad inbindning av organiskt kol i marken motverkar också utvecklingen mot ett Läs mer…
Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att växa vidare när huvudgrödan har skördats. Nu har forskare från SLU visat att fånggrödor dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, genom att öka mullhalten i jorden. Det kol som binds in Läs mer…
En studie visar att fjälldalar som kalhöggs för 1 000 år sedan har fortfarande inte återbeskogats, trots att klimatet blivit varmare. Huggningar av fjällbjörk i en zon närmast kalfjället för byggnadsvirke och brännved ledde till avskogning under perioden 800 till Läs mer…
Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga inslag i denna typ av jordbruk Läs mer…
För första gången har ett forskningsprojekt undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Studien visar att honungsbina klarar att utsättas för växtskyddsmedlet, men att vilda bin påverkas mycket negativt. Neonikotinoider är Läs mer…
Fram till 1860-talet fanns det stortrapp i några av Skånes öppna ljung- och gräslandskap. Nu diskuteras förutsättningarna för en återutplantering av denna karismatiska fågel. Ett examensarbete från SLU visar att möjligheterna finns. Stortrappen (Otis tarda) är en av fågelvärldens mest Läs mer…
En analys av hela arvsmassan hos 48 fågelarter visar att en närmast explosionsartad utveckling i fåglarnas släktträd tog fart för 66 miljoner år sedan. Släktträdet bekräftar många släktskapsteorier som tidigare har ifrågasatts, och bjuder även på nya överraskningar. Bakom studien Läs mer…
Fler kända forskare från Sverige Lantbruksuniversitet (SLU), däribland den framträdande vargforskaren Olof Liberg vill plantera in kronhjort i vargområden för att minska konflikterna mellan jägare och vargar. Varg anses vara bättre anpassad på att jaga kronhjort än älg vilket då Läs mer…
Tillgången på blåbär ser ut att bli ganska hygglig i år enligt årets bärprognos från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som ändå pekar på något färre blåbär än normalt i hela landet. Enligt SLU:s prognos ligger bärtätheten i år under genomsnittet för Läs mer…
Naturhänsyn i skogsbruket genom att lämna enskilda träd och trädgrupper vid avverkning fungerar, konstaterar en internationell forskargrupp ledd av två forskare vid SLU. För en del skogsarter krävs dock större skyddade områden för att de ska överleva. Forskargruppen har analyserat Läs mer…
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling. Det visas i en ny studie i tidskriften Journal of Applied Ecology där forskare från SLU i Uppsala och Oxford Läs mer…
En majoritet (55 %) av svenskarna tycker om att ha varg i Sverige. Mest positiva till varg är personer i storstäderna, och minst positiva är invånare i kommuner på landsbygden i vargområdet. I likhet med tidigare svenska studier finns en Läs mer…
Om det finns varg i ett område påverkar det inte fårskötseln. Däremot påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet. Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel i Läs mer…
Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot Läs mer…
En fältstudie av grödskador orsakade av vildsvin utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på tre vanliga sädesslag på 14 gårdar i södra och sydöstra Sverige uppvisade på grödskador om upp till 840 kronor per hektar i genomsnitt. Studiens fältarbete utfördes under Läs mer…