Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
För ett tag sedan såg jag på en debatt mellan George Monbiot och Allan Savory. George Monbiot är en engelsk miljö- och samhällsjournalist som från att i första hand vara en skarp kritiker av kapitalismen har gått mot att fokusera på miljöproblemen i jordbruket. Läs mer …
På detaljistsidan, dvs de som driver livsmedelsbutikerna finns det flera aktörer i den svenska livsmedelshandeln, ICA, Coop, Lidl, Axfood (Hemköp, Willys, Tempo, Handlar’n och Matöppet), Bergendahls (CityGross och EKO Stormarknad), Costco med enstaka butiker samt oberoende handlare varav en del är organiserade i Matrebellerna. Läs mer …
”Er egen smak men statens pris”. Det var ord och inga visor förra gången Sverige stod inför krigstid i närområdet. När Andra världskriget bröt ut hösten 1939 inleddes försök att överblicka folkhushållningen för att undvika bristen, dyrtiden och hungerupploppen som präglat livsmedelskrisen under Första världskriget. Läs mer …
De rusande priserna på matvaror har knappast undgått någon, åtminstone inte bland den stora majoritet där ett besök i livsmedelsaffären alltmer förvandlats till en ångestfylld upplevelse. Att Tidölagsregeringen tycker att det räcker med ett vänligt samtal med sina vänner direktörerna för matmonopolen säger mycket om vilka deras uppdragsgivare är. Läs mer …
Den svenska livsmedelshandeln eller som den också kallas dagligvaruhandeln domineras av tre företag. Ett av dem är klart mycket större än de andra. ICA som är en kedja av oberoende handlare. ICA som sådant är ett samordnings- och grossistföretag som bland annat ordnar med inköpen till de enskilda butikerna. Läs mer …
De snabbt stigande matpriserna ger stora negativa konsekvenser för många människors ekonomi. Har prisökningarna drabbat konsumenter i större utsträckning i Sverige än i andra EU-länder? Varför kan det uppstå skillnader i prisökningstakten mellan EU-länder trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik? Läs mer …
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med över 20 procent det senaste året, visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige. Läs mer …
Utbudet av livsmedel som baseras på växtprotein för att ersätta kött har ökat kraftigt i takt med att allt fler väljer en växtbaserad kost. Samtidigt finns många utmaningar när det gäller produkternas näringsvärde. En studie från Chalmers visar nu att många av de köttsubstitut som säljs i Sverige redovisar ett högt innehåll av järn. Men i en form som inte kan tas upp av kroppen. Läs mer …
Produktionsvärdet i fast penningvärde av det svenska jordbruket har varit mer eller mindre detsamma under sextio år (eftersom källan är amerikansk är värden räknade i dollar vilket gör att valutakursförändringar spelar rätt stor roll). Läs mer …
Olja framställs ur en lång rad växter. Några få som exempelvis oljepalm och raps odlas huvudsakligen för tillverkning av olja men de flesta odlas huvudsakligen i annat syfte. Sojabönor används bara i liten utsträckning för oljeproduktion och majs används i mycket begränsad omfattning för oljeproduktion. Läs mer …
Spannmål är gräsarter som odlas för användning till mat. Dessutom finns det ett antal andra örter som används på samma sätt som spannmål och som jag därför räknar som spannmål. Exempelvis bovete och quinoa. De fem viktigaste spannmålen är ris, vete, majs, korn och sorghum (durra). Läs mer …
Kraftigt minskade växthusgasutsläpp och fler kor, självförsörjning och ekologiskt jordbruk. För många är det motsatspar, men ny forskning visar att det är möjligt. Läs mer …
Med en underlig twist lyckas George Monbiot, kolumnist på the Guardian och miljöjournalist, förorda regenerativt jordbruk och samtidigt avfärda allt jordbruk som skadligt – och allra skadligast är betande djur. Istället för att odla skall vi producera mat genom fermentering eller annan modern teknik i fabriker Läs mer …
Ett seriöst företag strävar efter kontroll – över råvaror, anställda, teknikutveckling, lagar, institutioner och marknader. Inte efter största möjliga kortsiktiga vinst, det slutar bara som för Frödings bondsnåle. Om man har kontroll kommer vinsten automatiskt. Läs mer …
Är det möjligt att producera mat för 9 miljarder människor med ekologisk produktion, utan att kraftigt öka markanvändningen. Ja, svarar en forskningsrapport, Strategies for feeding the world more sustainably with organic agriculture publicerad i Nature communications. Läs mer …
Ukrainakrigets mest svårartade konsekvens – förutom allt våld, övergrepp och mänskliga tragedier i själva stridszonen – är nog hur det påverkar livsmedelsförsörjningen för världens fattigare befolkning. Ukrainas bördiga marker har kallats ”Europas kornbod” och är – liksom Ryssland – av avsevärd betydelse för den samlade globala livsmedelstillgången. Läs mer …
Rysslands krig mot Ukraina och sanktionerna mot kriget är ytterligare ett steg bort från globaliseringen. Det beror på direkta störningar på den globala handeln som kriget innebär, främst på handeln med jordbruksprodukter och konstgödsel via Svarta havet. Läs mer …
För första gången någonsin har en rad stora organisationer inom livsmedelsbranschen i Sverige tillsammans tagit fram en rapport om den svenska marknaden för ekologiska och KRAV-märkta livsmedel. Läs mer …
De flesta människor i den industrialiserade och urbaniserade världen äter nästan ingenting som produceras i deras närhet och ännu mindre av någon de känner. Konsumtionen har ingen direkt koppling till det lokala jordbruket och livsmedelsindustrin är organiserad på samma sätt som annan modern industri Läs mer …
Någon gång runt sekelskiftet kom ett ljushuvud som hette Xavier Sala i Martín på att man kunde mäta fattigdomen i världen genom att räkna hur stor andel som levde under en dollar om dagen. Inte överraskande har många på det sättet konstaterat att fattigdomen nu är nästan utrotad. Läs mer …