Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Både Timbro och de forskare som kräver minskad konsumtion missar vad som driver ekonomin. Att försöka minska konsumtionen utan att minska produktionen är som att tejpa en vattenledning som sprungit läck medan pumparna går hårdare för varje minut. Alla som försökt vet att det inte går. Att växa ekonomin utan att öka användningen av resurser är lika omöjligt. Läs mer …
I den uppdaterade livsmedelsstrategin ingår ett uppdrag till Jordbruksverket att utveckla mätbara mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt mätmetoder för dessa. Många har kritiserat att sådana mätbara mål inte har införts i den av regeringen antagna strategin med tanke på att arbetet har pågått i två och ett halvt år. Läs mer …
Konsumtionsförändringar sedan 1960. I en tidigare artikel visade jag att konsumtionen av animalieprodukter i Sverige har minskat kraftigt, både som andel av konsumtionen och i kalorier per person. Läs mer …
Mjölkprodukternas bidrag till kosten har minskat med 32 procent sedan 1960. Osten har ökat stadigt sedan 1960, men nu är endast 23 procent av osten svensk. Mjölkkonsumtionen har sjunkit sedan 1980-talet och 2017 gick läsk om mjölk. Läs mer …
Min uppfattning är att väldigt mycket av Trumps agerande har att göra med hans syn på USA:s ekonomi, och i synnerhet den amerikanska statens ekonomi och minst lika mycket dollarns ställning. Dessa två är intimt förbundna eftersom det är dollarns helt dominerande roll som världsvaluta som gör att utländska kapitalplacerare köper amerikanska statspapper trots att de har en låg avkastning. Läs mer …
Det försämrade säkerhetspolitiska läget har fört livsmedelsförsörjningen högre upp på dagordningen. Det är positivt, men livsmedelspolitiken förtjänar en betydligt större uppmärksamhet och ett mycket bredare perspektiv. Mat är politik. Läs mer …
Tjänsteparadoxen. Förädlingsvärdet i tjänstesektorn är betydande och i det privata näringslivet står tjänstesektorn för två tredjedelar av förädlingsvärdet (bidraget till bruttonationalprodukten, BNP). Det är ett vanligt påstående att tjänster inte skulle ha ett lika stort ekologiskt och materiellt fotavtryck som varuproduktion och att ekonomin skulle kunna fortsätta växa genom en sådan förändring. Läs mer …
Vilka lagar gäller? Ni har kanske hört talas om Moores lag. Den säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halvledarkretsar (transistorer på ett datachip) fördubblas med 12 månaders mellanrum. Det finns också Wrights lag som säger att kostnaderna för att ny teknik sjunker kraftigt med ökad produktion. Läs mer …
Chocksänka utsläpp utan kött på benen. Det är sannerligen inte bara “klimatförnekare” som hanterar forskningsresultat slarvigt. Jag har flera gånger skrivit om hur media drar alltför långt gående slutsatser av ny forskning och att de inte verkar kritiskt granska forskningen och de påståenden som görs med stöd av forskningen. Läs mer …
Radikal omfördelning minskar inte utsläppen. De rika släpper ut väldigt mycket mer växthusgaser än de fattiga. Det gör att många tror att man kan minska utsläppen genom att göra de rika mindre rika genom att föra över (ta) pengar från dem till fattiga människor. Men det stämmer inte alls – i alla fall inte i den värld vi lever i. Läs mer …
Föreställningen att AI på något autonomt sätt skulle kunna ta kontroll över sin egen utveckling och i grunden utgöra ett hot mot mänskligheten är ett fantasifoster. För den skull kan man inte utesluta att vi blir en sorts slavar till AI eftersom man bygger in AI i allt fler system. Läs mer …
Som framgår av en artikel i Land lantbruk planerar Arla att mer mjölkprodukter skall exporteras från Sverige. Det kan ju verka förvånande när vi får höra att svensk mjölkproduktion minskar och att den inte kan konkurrera på världsmarknaden. Läs mer …
Skarpa mål ger svarta hål. I Svenska Dagbladet i måndags skrev Peter Wennblad en ledare* om biståndet och kallar det för statens svarta hål. I sak handlar det om att Sida (medvetet eller omedvetet) har friserat sina redovisningar om hur många jobb som skapats av olika biståndsprojekt. Det hela rapporterades också av radion. Läs mer …
Det finns en uppenbar risk med att bli gammal – att man (jag) litet drygt kan konstatera att det inte är så mycket nytt under solen. I landet som älskar framsteg och innovation vill man verkligen inte höra på gnälliga gubbar Läs mer …
61 procent av medborgarna anser att det vore bra för klimatet om ”människor arbetar mindre, har råd med färre saker och har mer tid för gemensamma aktiviteter och personlig utveckling”, och 41 procent av medborgarna anser att en majoritet av befolkningen skall ”bo på landsbygden och producerar själva den mat och energi de behöver”. Läs mer …
Bara en fjärdedel av osten som svenskarna äter är svensk. Men skyll inte på konsumenterna, den svenska mjölken räcker inte till för att producera mer ost. Det är bara om en ökad efterfrågan av svenska mejeriprodukter också kan reflektera i högre producentpriser till bonden som det i sin tur kan leda till en ökad produktion. Så fungerar inte den mejerimarknaden idag. Men skyll inte ostimporten på konsumenterna. Läs mer …
Det finns en uppblossande debatt om att rätten till bete (enligt lag ska mjölkkor få vara på bete minst sex timmar om dagen under sommaren, två till fyra månader beroende på var i landet gården ligger). Orsaken till debatten är den statliga utredning om översyn av djurskyddsreglerna som skall lägga sina förslag senast den 30 juni 2024. Läs mer …
Det rör sig en del i jordbrukspolitiken. En kombination av bondeprotester, uppkommande EU-val, en uppblossande debatt om betesrätten för kor, en utredning om livsmedelsberedskap samt arbetet med en uppdaterad livsmedelsstrategi sammanfaller i tid. Läs mer …
Det är verkligen svårt att förstå det svenska lantbrukets vurm för fria marknader samtidigt som man ständigt beklagar sig över resultatet av konkurrensen. Kraven på lika villkor är orealistiska, i grunden inte heller önskvärda och skulle heller inte förändra mycket. Läs mer …
I Rävbacken (Natur & Kultur 2024) berättar Emil V. Nilsson om hur han, tillsammans med fru och grannar, restaurerar en åkerholme söder om Uppsala till en äng som sannolikt liknar hur den såg ut på 1800-talet. Läs mer …