Klas Friberg skriver bra om brottslighet

I Göteborgs-Posten har den före detta säpochefen och regionpolischefen Klas Friberg skrivit en mycket bra artikel om gängbrottslighet och eftersatta områden. Eftersatta områden är vad han kallar fattiga områden som inte får tillräckliga resurser av makthavarna. Läs mer…

Historielöst men okej om brottslighet i tidningen Kvartal

Jörgen Huitfeldt har skrivit ett i huvudsak bra inlägg i tidningen Kvartal om att gängskjutningarna minskat i antal och att uppklarningsprocenten samtidigt ökat för grova gängbrott. Samtidigt är det oerhört historielöst och oerhört Stockholmsfixerat. Läs mer…

Brottslighet – vänsterns fixering vid Malmö och projekt

Flamman har publicerat en stor artikel om brottslighet som i huvudsak handlar om projektet Sluta skjut i Malmö. Det anses vara orsaken till att skjutningarna minskat i antal i Malmö. Jag är inte så säker på att det förhåller sig på det viset. Läs mer…

Trygghet och brottslighet

Folk i Sverige är trygga i det bostadsområde där de bor och trygga i i den stad där de bor. Däremot upplever de att Sverige inte tryggt. Det vill säga att de utifrån sina egna erfarenhet är trygga och upplever livet som tryggt. Men de upplever att det där borta nånstans, där de inte är. så är det otryggt. Den upplevda otryggheten är utan tvekan ett resultat av propaganda och mediehysteri. Läs mer…

Ökad oro över brottsligheten i samhället

Samtidigt som brottsligheten inte ökat har oron över brottsligheten i samhället har ökat kraftigt från förra året. Oron för att själv eller en närstående ska utsättas för brott är dock i stort sett oförändrad jämfört med 2022. Förtroendet för polisen har minskat efter att tidigare ha ökat under flera år. Läs mer…

Hela samhället måste försvåra för organiserad brottslighet

Trots nästan dagliga nyhetsrapporteringar som pekar på motsatsen har det totala våldet per capita i Sverige inte ökat sedan början av 2000-talet. Däremot har det grova våldet med skjutvapen ökat kraftigt. Våldsbrotten har med andra ord blivit färre men värre. Läs mer…

Minskad våldsbrottslighet

Det är 19,5 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2021 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i NTU sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kredit­bedrägeri eller nätkränkning. Läs mer…

Trygghetsundersökning visar minskad brottslighet

Den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskar för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året. Läs mer…

Minskad brottslighet under första halvåret 2022

Antalet anmälda brott under första halvåret 2022 har minskat jämfört med samma period 2021. Detta enligt Brå:s senaste rapport om anmälda brott. Under första halvåret 2022 anmäldes totalt 685 624 brott, vilket var 6 procent färre än under motsvarande period 2021. Läs mer…

Invandrarområden och brottslighet

Det är välkänt att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade bland de som misstänks, grips och döms för brott. Men det betyder inte att invandrare eller att barn till invandrare faktiskt begår fler brott än vad personer födda i Sverige utan invandrade föräldrar gör. Läs mer…

Organiserad brottslighet i Sverige

I den intressanta boken Det svenska tillståndet har Hernan Mondani och Amir Rostami skrivit ett intressant kapitel om organiserad brottslighet i Sverige, Samarbete i brott: Organiserad brottslighet i Sverige 1995-2015. Kapitlet inleds med en diskussion om hur organiserad brottslighet definieras, om kriminalpolitik och kriminalpolitisk debatt. Läs mer…

Våldsbrottsligheten i Europa – rånbrottslighet

Rån är både ett brott som handlar om att skaffa pengar eller saker och ett brott där personer utsätts för hot om våld eller våld. Rån kan också vara många olika saker, bankrån, värdetransportrån, butiksrån, personrån med mera. Majoriteten av rånen riktar sig dock mot personer. Läs mer…

Våldsbrottsligheten i Europa – det dödliga våldet

I inledningen på kapitlet konstaterar Westfelt att jämförelser av brottsligheten mellan olika länder är mycket svårt. Hur statistiken samlas in skiljer sig åt, hur olika brott definieras kan vara mycket olika, hur lagstiftningen ser ut är mycket olika och dessutom är anmälningsbenägenheten väldigt olika i olika länder. Läs mer…