Ny istid i Norden – forskare varnar
Ny istid i Norden? Det går att leva i Norden på grund av att varmt vatten förs med havsströmmar norrut. Populärt brukar en säga att det är Golfströmmen som gör att det går att leva och bo i Norden. Läs mer …
Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Ny istid i Norden? Det går att leva i Norden på grund av att varmt vatten förs med havsströmmar norrut. Populärt brukar en säga att det är Golfströmmen som gör att det går att leva och bo i Norden. Läs mer …
Nutidens thinner eller GHB är lustgas. Det är en större klimatbov än bilar utropar ETC i en rubrik. Vilket naturligtvis är trams. I alla fall om vi pratar om lustgas som berusningsmedel. Visserligen är kväveoxider (som lustgas är) kraftiga växthusgaser, betydligt potentare än koldioxid. Läs mer …
Den pågående globala uppvärmningen hotar att på ett katastrofalt sätt förändra livsvillkoren för människor och djur. Vi vet att orsaken är utsläppen av växthusgaser, främst från fossila energikällor. Farorna har länge varit väl dokumenterade men ignorerats av ekonomiska och politiska makthavare eftersom de åtgärder som krävts stått i motsättning till det kapitalistiska systemets profitjakt. Läs mer …
Johan Ehrenberg vilseleder om fjärrvärme i en ledare i ETC där han menar att fjärrvärme är ett dåligt sätt att värma upp hus då produktionen av fjärrvärme genom att elda upp träavfall från skogsavverkning, massafabriker, sågverk etc ger koldioxidutsläpp. Läs mer …
Livscykelanalyser har sitt främsta berättigande för att analysera vilka möjligheter det finns att förbättra industriella processer, men har mycket begränsat värde för att jämföra olika produkter från komplexa system, som jordbrukssystemet eller skogsbruket Läs mer …
Greenpeace har inte många siffror rätt när de driver kampanj mot ”den industriella djurhållningens metanutsläpp”. Man kan kritisera den industriella djurhållningen för mycket, men just metanutsläppen är mer kopplade till extensivt uppfödda idisslare medan den mest industriella djurhållningen, kyckling, i princip inte släpper ut något metan alls. Läs mer …
Kraftigt minskade växthusgasutsläpp och fler kor, självförsörjning och ekologiskt jordbruk. För många är det motsatspar, men ny forskning visar att det är möjligt. Läs mer …
Magdalena Andersson, är du medveten om att om vi misslyckas med att nå 1,5 gradersmålet riskerar vi att överskrida katastrofala tröskelpunkter i jordens klimatsystem? Har du klart för dig att ett sådant läge skulle leda till att uppvärmningen eskalerar bortom mänsklig kontroll och i förlängningen till samhällskollaps? Läs mer …
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. En forskargrupp från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar Läs mer …
Tinande permafrost i Arktis behöver inte alltid leda till ökade utsläpp av växthusgasen metan. När tinad jord torkar upp kan i stället utsläppen minska. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet. Läs mer …
Ny forskning från norra Tyskland visar att, tvärtom vad som oftast hävdas i Sverige, kväveförluster och växthusgasutsläpp kan vara betydligt lägre både per hektar och per liter mjölk i mer extensiva produktionsformer än i intensiv produktion. Läs mer …
De som tror att det går att åstadkomma en omställning av samhället i klimatvänlig riktning utan stora investeringar är faktiskt helt fel ute. För att minska utsläppen av koldioxid i Sverige behöver vi minska bl.a. bilismen, minska flyget, öka kollektivtrafiken (tåg, spårvagnar, tunnelbana etc), minska cementtillverkningen, minska stålproduktionen i masugnar och sluta använda fossildrivna fordon med mera. Läs mer …
Nötkött från kor på naturbete och fläskkött från grisar som främst föds upp på avfall och restprodukter är mer hållbart än kyckling från kycklingfabriker som föds upp med kraftfoder. Detta enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är egentligen inte speciellt förvånande. Denna typ av jordbruk kallas cirkulärt jordbruk. Läs mer …
För att rädda klimatet krävs en kraftig sänkning av växthusgasutsläppen. För att åstadkomma det krävs stora investeringar i ny teknik som elbilar, fossilfritt stål, fossilfri betong, vätgastillverkning, elektrobränslen, kollektivtrafik, stadsbyggnad med mera. Läs mer …
Skillnaden mellan metan och koldioxid påverkar inte bara hur man ska se på köttet eller mjölkens växthusgasutsläpp utan också för hur man värderar olika sätt att hålla korna på. Precis som för oss människor går en stor del av kornas mat åt till att hålla igång kroppen. Läs mer …
Om metanutsläppen ökar, oavsett var de kommer från, kommer det leda till en ökning av den globala temperaturen. Metanutsläppen från all världens idisslare har gått från 65 000 kton 1961 till 100 000 kton 2019 (FAOSTAT). Utsläppen ökar därmed betydligt långsammare än befolkningen, och utsläppen av metan från idisslare har minskat med 35 % per capita sedan 1961. Läs mer …
Det kommer att bli allt mindre socialt accepterat att äta kött, skriver krönikören Margit Richert i Svenska Dagbladet (2018). För henne är det inte heller någon uppoffring att dra ner på köttet, hon har redan tidigare tagit stark ställning mot köttätande och kallat det för massmord. Läs mer …
Att räkna om metan till koldoxidekvivalenter saknar vetenskaplig grund och orsakar förvirring. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de bidra marginellt till fortsatt temperaturökning, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer. Läs mer …
– Minska antalet kor och skapa negativa utsläpp
– Behåll antalet kor och var klimatneutral
– Öka antalet kor och öka den globala uppvärmningen Läs mer …
Medan utsläppen av koldioxid har att göra med hur samhället ser ut, så kommer utsläppen av metan från kon själv och är en direkt effekt av det som är kornas stora fördel. Kornas våm är som ett stort jäskar där cellulosahaltigt material som vi inte kan äta, som gräs, bryts ned av bakterier till sådant som de andra tre magarna och tarmarna kan ta hand om. Läs mer …