Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Det finns en uppblossande debatt om att rätten till bete (enligt lag ska mjölkkor få vara på bete minst sex timmar om dagen under sommaren, två till fyra månader beroende på var i landet gården ligger). Orsaken till debatten är den statliga utredning om översyn av djurskyddsreglerna som skall lägga sina förslag senast den 30 juni 2024. Läs mer…
Livscykelanalyser har sitt främsta berättigande för att analysera vilka möjligheter det finns att förbättra industriella processer, men har mycket begränsat värde för att jämföra olika produkter från komplexa system, som jordbrukssystemet eller skogsbruket Läs mer…
Greenpeace har inte många siffror rätt när de driver kampanj mot ”den industriella djurhållningens metanutsläpp”. Man kan kritisera den industriella djurhållningen för mycket, men just metanutsläppen är mer kopplade till extensivt uppfödda idisslare medan den mest industriella djurhållningen, kyckling, i princip inte släpper ut något metan alls. Läs mer…
I debatten om djurhållningen framställs det ofta som att huvuddelen av djurhållningen i världen är ”industriell” dvs drivs storskaligt med odlat foder. Detta är säkerligen korrekt vad gäller kyckling och äggproduktionen – som ju också ofta sker i anläggningar som inte har någon egen mark. Det är sannolikt också korrekt vad gäller grisuppfödningen. Läs mer…
Ny forskning från norra Tyskland visar att, tvärtom vad som oftast hävdas i Sverige, kväveförluster och växthusgasutsläpp kan vara betydligt lägre både per hektar och per liter mjölk i mer extensiva produktionsformer än i intensiv produktion. Läs mer…
Nötkött från kor på naturbete och fläskkött från grisar som främst föds upp på avfall och restprodukter är mer hållbart än kyckling från kycklingfabriker som föds upp med kraftfoder. Detta enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är egentligen inte speciellt förvånande. Denna typ av jordbruk kallas cirkulärt jordbruk. Läs mer…
I två tidigare artiklar har jag diskuterat djurens del av omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet och vad de äter. I denna avslutande artikel diskuterar jag vad vi får från dem och vilka fördelar och nackdelar som lantbrukets djurhållning innebär. Läs mer…
I förra artikeln diskuterade jag djurens del av den totala omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet. Här går jag in i mer detalj i vad djuren äter.1 I nästa artikel kommer jag ta upp djurens metabolism, hur mycket som blir mat, gödsel mm samt den övergripande diskussionen om djurhållningens roller, fördelar och nackdelar. Läs mer…
Den senaste ledaren i tidningen Internationalen handlar om klimatet och vad som kan göras för att bromsa uppvärmningen av jorden. Ledaren lutar sig på ett antal förslag som vänsterpartisten Jens Holm fört fram Läs mer…
Medan utsläppen av koldioxid har att göra med hur samhället ser ut, så kommer utsläppen av metan från kon själv och är en direkt effekt av det som är kornas stora fördel. Kornas våm är som ett stort jäskar där cellulosahaltigt material som vi inte kan äta, som gräs, bryts ned av bakterier till sådant som de andra tre magarna och tarmarna kan ta hand om. Läs mer…
I ett EU-förslag om naturskydd, mer specifikt Natura-2000-områden, jämställs fiske och jakt med skogsbruk och gruvbrytning. Det är ju ett helt orimligt förhållningssätt. Jakt och fiske går utmärkt att kombinera med naturskydd och har ingen likhet med gruvdrift som i Läs mer…
Flera faktorer påverkade marknadsutvecklingen för djurprodukter, animalieprodukter, 2019, bland annat en fortsatt förändring av konsumenternas efterfrågan, den svaga svenska kronan, svinpest i Kina och kvardröjande effekter av torkan 2018. Detta enligt en rapport från Jordbruksverket. En ökad andel av köttet Läs mer…
Växtförädling har alltid gått ut på att förändra växters gener. Med traditionell teknik går det långsamt men med modern genteknik kan det går fort. Det ena är inte farligare än det andra. Därför borde självklart GMO-grödor vara tillåtet. Moderna grödor Läs mer…
De största djuren i Sverige är huvudsakligen vattenlevande. Av de 11 största rovdjuren är bara ett djur landlevande, dvs mindre än 10% Tittar vi på de största djuren i Sverige dominerar också de stora havslevande djuren men då blir det Läs mer…
Aleksandra Boscanin som skriver ledare i GP väljer hellre svenskt kött än ekologiskt kött. Jag ser inga egentliga problem med det. Svenskt kött är på i stort sett alla sätt bättre än importerat kött. Det viktiga är dock att köttet Läs mer…
Kött från vilda djur som älg, rådjur, hjort, vildsvin med mera anses vara klimatneutralt. Utsläppen av växthusgaser från dessa djur bidrar alltså inte till växthuseffekten, uppvärmningen av jorden. Om nötkreatur, får, getter och grisar lever på samma sätt som de Läs mer…
Jag skrev häromdagen ett inlägg om vad vi bör undvika att äta och vad vi kan äta istället. Efter att ha läst en klok kommentar på facebook från en vän om mitt inlägg har jag nu bestämt för att komplettera Läs mer…
Magnus Linton har skrivit ett märkligt inlägg om djurrätt i GP. Ett slags försvar för de militanta djurrättsaktivisterna. Han vill att djurindustrin ska stoppas på demokratisk väg. Debattartikeln är i stora stycken obegriplig och dessutom ibland också felaktig i sak. Läs mer…
Djurrättsaktivister menar att djur har samma värde och rättigheter som människor. Att det inte finns några väsentliga skillnader. De menar därför att människor inte får hålla djur fängslade, inte använda djur som matresurs och inte döda djur. Men så vitt Läs mer…
Att äta svenskt viltkött innebär utsläpp av 0,5 koldioxidekvivalenter per kg kött. Den enda mat som är bättre ur klimatsynpunkt är nordisk frukt (0,3), potatis (0,2) och rotfrukter, lök och kål (0,2). I stort sett lika bra är importerad frukt Läs mer…