En klimatvänlig stad är en tätbebyggd kvartersstad

Mer tätbebyggda städer på våra breddgrader innebär att det blir lättare att värma upp bostäderna och att det blir närmare till olika former av service och butiker. Detta förutsatt att alla bostadsområden planeras och byggs med lokaler för kontor och butiker etc. Alla områden måste vara blandade och innehålla både arbetsplatser, kontor och bostäder. Läs mer…

Den stora ätstörningen

De flesta människor i den industrialiserade och urbaniserade världen äter nästan ingenting som produceras i deras närhet och ännu mindre av någon de känner. Konsumtionen har ingen direkt koppling till det lokala jordbruket och livsmedelsindustrin är organiserad på samma sätt som annan modern industri Läs mer…

Kärnkraft ger dyrare el

Kärnkraft kräver ett elpris på omkring 40 öre per kWh för att vara lönsamt. Vindkraft och vattenkraft producerar el till ett lägre pris och de låga elpriserna i Sverige beror på att det finns mycket vindkraft och vattenkraft. Sverige har generellt Nordens lägsta elpriser och exporterar normalt mest el i Norden. Läs mer…

Havsplanerna går inte ihop med en massa vindkraft

Regeringen har beslutat om Sveriges första havsplaner och att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter peka ut nya områden för energiutvinning. Syftet är att bidra till en hållbar utveckling och skynda på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft för att kunna möta det ökade elbehovet till följd av den gröna industriella revolutionen. Läs mer…

Dadgostar – motståndare till vänsterpartiets program?

Om vi lägger samman en rad uttalanden från Nooshi Dadgostar finns det en hel del som tyder på att hon inte är socialist och att hon inte stöder Vänsterpartiets partiprogram. Trots detta blev hon återvald som partiledare. Något som tyder på att Vänsterpartiets har en del svagheter. Läs mer…

Tillväxt oundvikligt för minskade utsläpp av växthusgaser

De som tror att det går att åstadkomma en omställning av samhället i klimatvänlig riktning utan stora investeringar är faktiskt helt fel ute. För att minska utsläppen av koldioxid i Sverige behöver vi minska bl.a. bilismen, minska flyget, öka kollektivtrafiken (tåg, spårvagnar, tunnelbana etc), minska cementtillverkningen, minska stålproduktionen i masugnar och sluta använda fossildrivna fordon med mera. Läs mer…

Planerade havsbaserade vindkraftsparker

Totalt har olika energibolag ansökt om att få bygga havsbaserad vindkraft med en sammanlagd kapacitet på 116 gigawatt. Om all denna vindkraft blir verklighet skulle den kunna producera tre gånger så mycket el som hela Sverige förbrukar under ett år. Läs mer…

Vindkraft till havs kan möta ökat elbehov

Behovet av elektricitet väntas öka i Sverige under de kommande åren och kan till 2045 vara dubbelt så stort som idag. Varifrån ska all ny el komma? Vindkraft ute till havs är dyrare att bygga och i Sverige har hittills den mesta vindkraften byggts ut på land. Läs mer…

Var elproduktion sker styrs inte av priserna

Oavsett var elproduktion sker kan den säljas för mer pengar om den säljs utomlands. Sverige exporterar därför mängder med el till Finland, Baltikum och Polen hela tiden samt till Tyskland och Danmark för det mesta samt Norge ibland. Exporten begränsas bara av överföringskapaciteten i elnätet för troligen skulle Sverige kunna exportera mer om elnätet mellan norra Sverige och södra Sverige hade större kapacitet Läs mer…

Bolagen som tjänar pengar när elpriserna är höga

Just nu är elpriserna i Sverige mycket låga. Lägst i norra Europa tillsammans med Danmark och Finland dit Sverige just nu exporterar en massa el. El från Sverige exporteras till samtliga länder i vår närhet.  Det senare är det normala men ibland importerar Sverige från Norge och Danmark. Läs mer…

Vindkraftens ägare och förvaltare

En stor affär har gjorts av att den kinesiska staten äger en mängd vindkraftverk i Sverige. Men det är lite av en storm i ett vattenglas. Kontrollen av vindkraften och vindkraftverken ligger inte hos ägarna utan hos de som driver dem. Läs mer…

Organiserade klassallianser för att hela landet ska gynnas

Det är inte ofta politiker erkänner att dom har haft fel. Men ibland blir det till ett större intellektuellt projekt. Luiz Carlos Bresser-Pereira, Brasiliens finansminister 1987 och civilminister 1995-98, och delansvarig för Brasiliens liberalisering och anammande av NPM-metoder, funderar över det kaos han och hans politiska generation ställde till med. Läs mer…